Postnatal period Flashcards
Föreläsning 7
Postpartum “blues”: frekvens, vanlig startpunkt, varaktighet, remiss, behandling:
frekvens: 50-70%
vanlig startpunkt: 3-5 dagar efter förlossningen
varaktighet: vanligen 2-3 dagar
remiss: nej
behandling: Ingen, observation om förlängd / allvarlig
Postpartum depression: frekvens, vanlig startpunkt, varaktighet, remiss, behandling:
frekvens: 10-15%
vanlig startpunkt: 2-3 efter förlossningen*
varaktighet: 2-6 veckor om behandlad, annars upp till 1 år
remiss: ovanlig
behandling: Stödjande samtal, psykoterapi IPT, PDT, KBT. Vid behov antidepr. medicin
*För många kvinnor börjar symptomen redan före förlossningen
Postpartum psykos: frekvens, vanlig startpunkt, varaktighet, remiss, behandling:
frekvens: 0,2%
vanlig startpunkt: 2-3 veckor efter förlossningen
varaktighet: 6-12 veckor
remiss: ja
behandling:
Inlägg på psyk. Farmakologisk behandling. Stödjande samtal, vårdkedja / samverkan
Ångesttillstånd (kopplat till postpartum)
Hög samsjuklighet med depression
Normalt med viss ökad oro och vaksamhet – ökar vår och vårt barns överlevnad. För föräldrar med en orosbenägen natur, kan det tippa över till ångest.
Förekomst? Färre studier än om depression. Ca 10-15% i olika studier, något högre under graviditeten, efter förlossningen mer i nivå med andra perioder i livet.
Tvångssyndrom (kopplat till postpartum)
Ökad risk för tvångstankar och tvångshandlingar under perinatalperioden. Ca 2% i befolkningen, närmare 4% postpartum – är också evolutionärt gynnsamt att bli mer oroligt lagd och en naturlig reaktion när vi blir föräldrar
Vanligast tvångshandlingar postpartum:
- Tvätta/städa
- Kontroller (expv att barnet lever, mår väl)
Vanligaste tvångstankarna postpartum:
- Smitta
- Tankar om att skada barnet, av misstag eller avsiktligt
- Symmetri, exakthet
PPOCD (postpartum onset OCD) är ofta av mindre allvarlig natur
Viktigt med differentialdiagnostik mot psykotiska tankar. Kvinnor med OCD utan psykotiska tankar eller allvarlig personlighetsstörning har inte ökad risk för att göra barnet illa.
Tvång
Steg 1. Psykoedukation
- Oftast tillräckligt vid lättare tvångstankar.
- En bra början som för de som behöver mer kan motivera till psykoterapi
Steg 2. Psykoterapi
- Exponering med responsprevention har bäst stöd
- Bra att överväga behov av kombinerad behandling med barn/föräldrafokus
PTSD och traumarelaterade symptom (kopplat till postpartum)
Ca 3% är förlossningsrelaterad, 1-4 månader efter förlossning
Ofta missas PTSD, även om depression upptäcks. Depression kan vara en konsekvens av PTSD.
Postpartumpsykos bakgrund
1-2 per 1000 födslar (enbart kvinnor)
- Vid bipolär sjukdom 1 per 4-5 födslar
- Ytterligare 1 per 4 får en postpartumdepression den period då det är högst risk för en psykos i en kvinnas liv
Akut, omedelbar inläggning behövs, ökad risk för suicid och infanticid
- Behöver snabb, effektiv behandling (psykofarmaka, ect-behandling)
22-40% har symptom redan dagen efter födsel
Vanligast med inläggning dag 10-19
Postpartumpsykos symptom
- Ångest, oro, förvirring
- Vanföreställningar - ibland depressiva, hallucinationer
- Svår insomni
- Snabba svängningar i tillståndet
- Många blir snabbt bra med behandling
- För ca 50% är den början till en allvarlig psykisk sjukdom
- Skrämmande för anhöriga, viktigt med familjeperspektiv, stöd till partnern
Ätstörning (kopplat till postpartum)
Oftare fertilitetsproblem
Många blir bättre i sin ätstörning under graviditeten, men kan sedan blir sämre igen postpartum
Oregelbundna sömn- och matvanor kan leda till utmaningar att vidmakthålla egna matvanor (där man kanske behövt tydliga rutiner för att bli frisk från sin ätstörning/må bättre)
Personlighetsstörningar (kopplat till postpartum)
- Förekomst, metaanalys 14.0% (95% CI [7.0, 22.0]) BPD i kliniska grupper; fler om borderline personlighetsdrag (BPF) inkluderas.
- Ofta samsjuklighet: depression, ångest, självskadebeteende, substansbruk
- Oftare orosanmälningar hos socialtjänsten (6 ggr vanligare)
- Förknippat med sämre utfall för barnet på olika sätt, och svårbehandlat (komplex problematik som kräver en komplex behandling, något som vården idag generellt inte fokuserar som mest på och som vi därför inte är så bra på att behandla)
- Kan vara svårt att komma åt problem i föräldraskapet. DBT/MBT med särskilt föräldrafokus optimalt?
Vad skiljer & vad är likt med postpartumdepression hos kvinnor från depression under andra perioder i livet?
SKillnader:
- Tidpunkten! Kan påverka barnet
- Kan vara förknippat med mer skuld och skam
- Större risk att kvinnans självkänsla påverkas negativt
- Att kvinnan senare upplever att hon delvis gått miste av en viktigt period i livet
- Större risk för att parrelationen påverkas negativt
- Positivt: en tid i livet där man är mer mottaglig för hjälp och kunskap
Likheter:
- Symptomen
Faktorer som hade starkast samband med depressiva symptom hos fäder
- Låg utbildning
- Tidigare depression
- Två eller fler stressfyllda livshändelser (senaste 12 mån)
- Mer problem i parrelationen
- Mindre stöd av sin partner än förväntat
När en förälder har depressionssymtom: Större risk för andra problem som drabbar barnet
Det är vanligtvis inte bara depression hos en förälder, utan ett många sammanfallande riskfaktorer som gör att barn far illa:
- Problem med parrelationen
- Andra problem i familjen, social utsatthet
- Att familjen har ett svagt nätverk
- Att familjen varit utsatt för stressfyllda livshändelser
- Att den andra föräldern också mår dåligt
Områden som riskerar att påverkas:
- Emotionell reglering
- Beteendereglering
- Social utveckling
- Kognitiv utveckling
Ghosts in the Nursery - Fraiberg:
Att bli förälder väcker minnen om hur det var att vara barn. Oro för att det förflutna kan upprepa sig. Tonar in selektivt
När man inte kan hantera det förflutna - lättare att triggas, blir översvämmad eller stänga av
Depression hos nyblivna mammor – effekter:
Ökar risken för negativa effekter på barnet och familjen
Risk för:
- emotionella problem (oro, ångest, depression)
- svårigheter med känslomässig reglering
- beteendeproblem
- sämre kognitiv utveckling
- Sämre social utveckling (att ta andras perspektiv, empatisk förmåga, samarbetsförmåga)
- Negativa effekter på barnets beteende och sociala och emotionella och kognitiva utveckling; problem med kamratrelationer och lek.
Risken för negativa effekter är störst:
- När mamman har återkommande eller längre depressionsperioder.
- När mamman haft ångest/depression under graviditeten också.
- När det finns andra problem i familjen såsom problem i parrelationen, social problem mm.
