Föräldrars psykiska ohälsa och barns mående och utveckling Flashcards
Föreläsning 6
Andel barn växer upp med en förälder med psykisk ohälsa?
Ca 40% av barn mellan 0-16 år i Danmark har erfarenhet av att minst en förälder haft mild, måttlig eller svår psykisk ohälsa
Ca 23 av barn mellan 0-16 år i Storbritannien har en mamma som diagnostiserats med ett psykiatriskt tillstånd inom vården (primär- och specialistvård)
Ca 10% av barn mellan 0-18 år i Sverige har en förälder som diagnostiseras inom specialiserad vuxenpsykiatri
Patienter inom vuxenpsykiatri med barn under 18 år
Internationella studier tyder på att andelen är mellan 12,2-45% med högre siffror inom öppenvård jämfört med slutenvård
Kartläggningar från Sverige, Norge och Finland fann man att ungefär en ⅓ av pat hade minderåriga barn
Andel barn som anhöriga inom barn- och ungdomspsykoterapi
Studier som undersökt prevalensen av psykisk ohälsa hos föräldrar till patienter inom BUP varierar mellan 16-79% beroende på hur studierna lagts upp och vilka diagnoser som undersökts
Utifrån den studie som bedömts vara mest heltäckande (vad gäller alla svårigheter hos barn respektive föräldrar) verkar prevalensen vara ca ⅓. Dessa föräldrar haft ofta även andra riskfaktorer som påverkar psykiskt mående och familjens fungerande
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa har en förhöjd risk att själva utveckla psykisk ohälsa, därav viktigt att uppmärksamma denna grupp.
Vad vet man om associerade konsekvenser för barnen?
Vad berättar barnen själva?
- En ökad oro för sin förälder, ofta kopplad till bristande information om förälderns tillstånd – riskerar skapa fantasier, expv om egen skuld till förälderns mående)
- Upplevelser av ensamhet och isolering – att familjen får ett förändrat socialt liv (orkar inte ta sig iväg till aktiviteter, kalas, umgänge), att barn inte vill/vågar ta hem kompisar eller att föräldern begränsar barnet att göra detta
- Skolgången och kamratrelationer påverkas – att man som föräldern inte orkar hjälpa med läxor, stöd, stöttning av kamratrelationer genom aktiviteter etc
Ökad risk för negativ påverkan på psykisk hälsa och utveckling – på gruppnivå
- Ökad risk att själva utveckla psykiatriska tillstånd eller psykiatriska besvär
- Ökad risk att deras utveckling på andra sätt påverkas negativt
- Men alla barn som har denna erfarenhet utvecklar inte egna svårigheter – om och hur barn påverkas beror på många olika risk- och sårbarhetsfunktioner
Ökad risk att utveckla psykiatriska tillstånd
- Mycket forskning har undersökt hur stor risken är att barn som är anhöriga utvecklar egna svårigheter, under barndom eller senare i livet
- Ökad risk att utveckla samma tillstånd som sin förälder, men också ökad risk att utveckla andra psykiatriska tillstånd
Ex depression
- Problem debuterar tidigare pågår längre och medför större funktionsnedsättning hos barn med depression som har en förälder med depression, jämfört med barn med depression vars föräldrar inte är drabbade.
Hur mår barn till patienter som har kontakt m vuxenpsykiatri (enligt studie)
- Barn rapporterades ha högre nivåer av psykiska problem jämfört med barn i allmänhet
- 34% rapporterades ha symptom över kliniskt gränsvärde
- Yngre ålder hos barnen och lägre tilltro till sin föräldraförmåga som föräldrarna skattade var faktorer som hade samband med högre nivåer av psykisk ohälsa hos deras barn
- Med fler riskfaktorer närvarande i deras livssituation ökade oddsen för att barnet rapporterades ha psykiska problem på klinisk nivå
Andra associerade svårigheter
- Större andel som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet
- Större andel har erfanehet av flera former av barnmisshandel, fler än 4 typer av barnmisshandel (…)
- Ökad risk för negativ påverkan på fysisk hälsa, vad gäller olycksfall, skada (främst under barnets första 5 år) eller astma. Dock var studierna begränsade till mödrar med postpartum depression
Risk och skyddsfaktorer
Alla barn som har en förälder med en psykiatrisk problematik utvecklar inte egna svårigheter
Risk och skyddsfaktorer hos barn, föräldern, i familjen och omgivningen avgör hur barn påverkas
Många olika mekanismer/processer har föreslagits under undersökts som skulle kunna förklara varför denna grupp barn har en högre risk att utveckla egna svårigheter:
- genetiska
- prenatala
- förälder-barn interaktion
- hur familjen i stort fungerar (expv belastande faktorer som ekonomisk utsatthet, ensamstående föräldrar)
- faktorer utanför familjen
Genetik och prenatal påverkan:
I familje- och tvillingstudier och studier av genetik har det påvisats att psykiatriska tillstånd är ärftliga.
Varierande grader av ärftlighet har konstaterats för olika diagnoser, där ärftliga faktorer är högre för t.ex. schizofreni och bipolär sjukdom, jämfört med depression och ångest som har betydligt lägre faktor
Samband har hittats mellan att prenatalt utsättas för depression, ångest och stress och både fostrets spädbarnets utveckling
Föräldern m psykiatriskt tillstånd
Hur barnet påverkas beror på:
- vilken problematik föräldern har
- hur långvarig den är och
- hur tillståndet påverkar förälderns föräldraförmåga och relation till barnen samt
- familjens fungerande i stort
Ökad risk att barnet påverkas negativt om:
- svårare problematik/allvarligare symptom
- återkommande eller kronisk psykisk ohälsa
Föräldraförmåga/Förälder- barn relationen: risk och skydd
Riskfaktorer
- Föräldrabeteenden kan påverkas – mindre lyhörd för barnets signaler/behov, drar sig undan eller fientligt eller avvisande agerande
- Lägre tilltro till sig själv som förälder
- Genom modellinlärning lär barn sig problembeteenden och mindre konstruktiva strategier
Skyddsfaktorer
- Psykisk ohälsa behöver inte innebära att föräldern inte kan vara lyhörd eller skapa en god relation med barnen, och stödja barnets utveckling
- Belyser vikten av stöd i föräldraskapet
Faktorer hos barnet
- Faktorer som ökar risken för att utveckla egna svårigheter är t.ex. negativt emotionalitet, outvecklade kognitiva och sociala färdigheter, låg självkänsla
- Dessa kan ha utvecklats i samspel med föräldern, eller vara oberoende av förälderns psykiska ohälsa
- Barns egenskaper påverkar också de nära relationerna
- De allra yngsta barnen har störst risk att påverkas negativt
Vad beskriver föräldrar och barn att de behöver?
De tre vanligaste behoven som förälder själva uttrycker är en önskan om att vara en god förälder, att de oroar sig för barnets välmående och och behov av praktiskt stöd
De viktigaste behoven som barn själva uttrycker är behov av information och förståelse, att de oroar sig för sin förälder och att de har behov av normalitet och minskad stigmatisering.