Känslostarka barn – ADHD Flashcards
Förelsäning 12
Två former av känslostarka barn?
En utagerande form (dominans):
- Hanterar stress m ilska, irritabilitet, utbrott och frustration
- Kan leda till mer utagerande problem
En inåtvänd form (undvikande):
- Hanterar stress m rädsla, oro, ångest och ledsenhet
- Kan leda till depressivitet och ångest
Känslostarka barn karaktäriseras av:
- Negativ emotionalitet, dvs mycket mer av negativa känslor
- Känslomässig reaktivitet (ex blir jättearg vid ett nej)
- Blir lättare triggade av faktorer i omgivningen
- Mer känsliga för negativt föräldraskap (fientlighet och irritabilitet)
- När föräldrarna svarar negativt på barnets stress höjs barnets reaktivitet, vilket leder till högre grad av neg emotionalitet och till emotionella regleringsproblem på sikt
- När föräldrar svarar positivt och stödjande på barnets stress leder det ställer till att barn lär sig regleringsstrategier och en positiv utveckling
- Slutsats: känslostarka barn är extra känsliga (emotionellt mottagliga) för omgivningens karaktäristiska och ställer särskilda krav på föräldrars bemötande
Självreglering
Basen är barnets möjligheter till regleringsförmåga. En viktig del i barnets utveckling. Består av emotionell regleringsförmåga, uppmärksamhet och beteendereglering.
Vi reglerar:
- Känslor
- Tankar
- Beteende
- Kroppens funktioner (automatiskt)
Reglering av beteende och emotioner
0-2 år: Reglering av föräldrar
2-3 år: Gemensam reglering mha föräldrar
3-5 år: Självreglering börjar utvecklas (man internaliserar föräldern/vårdnadshavaren)
Barn som har goda möjligheter till självreglering utvecklas ofta en god självkänsla – att hjälpa barnet till självreglering är viktigt – barn som inte självreglerar får ofta mycket skäll, kritik
Reglering
- Beteende: Akta dig för spisen, spring inte så fort, prata lite tystare, var rädd om lillasyster
- Tankar: Självbild: Vad fint du ritar, jag tycker om dig, du är snäll mot andra. Kognitivt: Oj va bra du koncentrerar dig under matteläxan, fortsätt lite till så blir du snart klar
- Känslor: Kom så ska jag trösta dig, jag ska blåsa och sätta på plåster, det finns inga monster under sängen
Träning i reglering
Barnets utvecklingsuppgifter/reglering
- Fysisk utveckling: Finmotorik, grovmotorik, balans
- Kognitiv utveckling: Språk, minne, problemlösning, koncentration
- Emotionell utveckling:
- Känsloreglering, trygghet, våga utforska världen
- Social utveckling: Anknytning, samspel, lek
- Moralisk utveckling: Rätt och fel, tro
Negativa konsekvenser för känslostarka barn
- Tidig användning av skärmar (under 2 år) har samband med sämre utveckling av kognitiva förmågor såsom minne, impulskontroll och koncentrationsförmåga. Kan vara en förklaring till långa köer till BUP.
- Känslostarka barn är sensitiva och mottagliga för intensiva färger och ljud, snabba klipp och växlingar, vilket också innebär en ökad risk för utveckling av behov av omedelbara belöningar
- Att använda skärmar i åldern 3-5 år för att avleda känsloutbrott tycks förstärka problemen på lång sikt (barnen lär sig att det krävs något utanför sig själv för att reglera sina känslor – en skärm – istället för att kunna reglera sig själva)
- Att använda skärmar för att känslomässigt lugna barnet är ofta en effektiv lösning på kort sikt, men ökar sannolikheten att barnet begär skärmen även vid nästa känsloutbrott.
- Det kan på sikt leda till fler utbrott, mer konflikter kring skärmar, föräldern får svårare att trösta barnet utan skärm och barnet får en försenad utveckling vad gäller reglering av känslor.
Anknytningsmönster
Trygg anknytning: Kan verbalisera känslor av ensamhet, ledsenhet, att känna rädsla eller ilska. Strategi: Försöker förhindra separation eller hittar på aktiviteter som är positiva.
Otrygg ambivalent: Uppger motsägelsefulla känslor, olika vid olika separationssituationer. Strategi: Aggressiva handlingar mot föräldrarna för att förhindra separationen eller passivt aggressiva handlingar
Otrygg undvikande: Kan uttrycka starka känslor över själva separationen. Strategi: Har svårt att komma på vad barnets ska göra för att hantera separationen
Otrygg desorganiserad: Kan tystna vid frågorna eller viska fram svar, kan vägra att svara förnekar att barnet känner något över huvud taget. Strategier: har inga strategier, barnet blir kidnappat, något utifrån händer så att föräldrarna eller barnet dör, kan börja slå på leksaker, prata nonsensspråk
Diagnostik –Trotssyndrom
Är en tidig markör under förskoleåldern (2-5 år) för att upptäcka barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
Prevalens Trotssyndrom och uppförandestörning
Trotssyndrom
- 2-15 %
- Tre ggr vanligare hos pojkar än flickor
Uppförandestörning
- 2-3 %, i kliniska studier 6-28%
- Skillnaden mellan könen minskar
Diagnoskriterier Trotssyndrom
A.
A.1) Argsinthet/irritabilitet
- Tappar ofta besinningen
- Är ofta lättretad och stingslig
- Är ofta arg och förbittra
A.2) Argumentativ/trotsigt beteende
- Argumenterar ofta mot auktoritetspersoner…
- Trotsar ofta aktivt eller vägrar följa etablerade regler
- Förargar oftast avsiktligt andra.
- Skyller ofta på andra för sina egna misstag
A.3) Hämndlystnad
- Har varit elak eller hämndlysten
B. Beteendet medför lidande för individen eller andra i dennes omedelbara sociala närhet, eller så medför det försämrad funktion socialt, i studier, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden
C. Beteendet inträffar inte uteslutande i samband med psykos, substansmissbruk, depression eller bipolärt syndrom. Kriterierna för dysforiskt syndrom m debut i barndomen/tonår är inte heller uppfyllda
Orsaker till trotssyndrom
Barnets sårbarhet
- Temperament
- Sen språkutveckling som försvårar att kommunikation?
Föräldrarnas sårbarhet
- Genetisk sårbarhet
- Egna, svåra erfarenheter hos föräldern
- Depression
Relationen mellan barn och förälder
- Uppfostran
- Anknytning
Riskfaktorer i omgivningen
- Socioekonomiska faktorer
Kännetecken hos barn med emotionella regleringssvårigheter – negativ emotionalitet
- förhöjd nivå av emotionell instabilitet
- snabba växlingar i känsloläge eller
- stannar länge kvar i ett negativt
- känslotillstånd
- en hög grad av irritabilitet och aggressivitet
- täta humörutbrott
- allmän förhöjd känslighet för stimuli i omgivningen-alltså hög reaktivitet
Olika slags aggressivitet
Reaktiv aggressivitet
- En fientlig och impulsiv respons på en verklig eller upplevd provokation
- Har en tendens att övertolka situationer som hotfulla
- Barnen kommer ofta från familjer som har ett straffande och hårt klimat i familjen
Proaktiv aggressivitet
- Avsiktlig och syftar till att påverka andra att få något man vill ha
- Har ett tydligare samband av antisocialt beteende och kriminalitet
- Barnen har en lägre grad av rädsla
- Tycks sakna känslor av skuld och skam: Därför funkar inte bestraffning/hot för dessa barn – man jobbar mycket med kärlek, värme
Föräldrastilar
Auktoritär: Höga krav, låg värme
Försummande: Låga krav, låg värme
Auktoritär (brukar funka bra för känslostarka barn): Höga krav, hög värme
Tillåtande (brukar funka för känslostarka barn): Låga krav, hög värme
Olika nivåer av prevention
- Universell prevention för alla
- Selektiv prevention risk att utveckla utagerande beteende
- Indikerad prevention för barn som har konstaterat utagerande
- Behandling (BUP)
