Utvecklingspatologi

Question 1

Utevcklingspsykopatologiska principer -
Kontextualism:

Answer 1

Vilka sammanhang befinner sig individen i? (skola, vänskapsrelationer, arbetsplats, familjeförhållanden, kultur, samhället mm)

De olika sammanhangen måste tas hänsyn till när man gör en anamnes (vilka utgör en risk och vilka är mer skyddande – vad finns det för resurser för en förändring).

Utveckling som “ongoing acts in contexts”. Tänk
Bronfenbrenners modell.

Man tänker också individen som aktiv i sin omgivning → man påverkas men också påverkar sin miljö! (är inte bara en passiv mottagare).

Question 2

Utevcklingspsykopatologiska principer - Hierarki

Answer 2

Att inte klara av en utvecklingsuppgift kan påverka andra senare utvecklingsuppgifter

Dessutom ökar utvecklingsuppgifternas komplexitet

Question 3

Utevcklingspsykopatologiska principer - Holism

Answer 3

Att man kan sträva efter holism.

Först tänker man sig att allt kan delas upp i mindre delar eller läggas in i större delar (mikro-, meso-, makronivå).

Man kan gå upp och gå ner i vad man inkluderar i helhetsnivån (man får dra gränsen någonstans)

Anknytning kan expv ses som en liten i del av familjesystemet. Familjesystemet är i sin tur en del av ett större samhällssystem.

Question 4

Utvecklingslinjer

Answer 4

Utvecklingsvägar (developmental pathways):
- Frågan man ställer sig: “I vilken del av utvecklingen börjar man ta en annan / avvikande väg än de andra?”

Transaktioner:
- mellan expv barn-förälder
Ingen linjär orsak-verkan-effekt
- Jag förändrar mina föräldrar och mina föräldrar förändrar mig.

Probabilistisk:
- Inget är skrivet i sten. Istället talar man om en ökad sannolikhet för att utveckla något med vissa riskfaktorer
- Men inte en deterministisk syn!
- En rad faktorer kan gripa in för att ändra riktningen på utvecklingen

Kontinuum normal - avvikande beteende:
- Man tänker sig inte att psykopatologi är väsensskilt från “normal utveckling”, utan att vi alla agerar på ett kontinuum

Question 5

Vad menas med utvecklingsuppgifter?

Answer 5

Kriterier för vad ett barn förväntas klara av, kunna eller förmå göra vid en viss ålder. Dessa förväntningar är till viss del kulturella och varierar därför. För att se vad som är avvikande behöver man titta på vad som är förväntat, vad som är normal utveckling. Mindre lyckade lösningar av en sådan så kallad utvecklingsuppgift får konsekvenser för hur senare uppgifter kan lösas.

Question 6

Utvecklingsuppgifter för spädbarn-förskoleåren?

Answer 6

Ex: utveckla anknytning, utforskande av världen, theory of mind, självkontroll och lydnad (till viss del), samarbetsförmåga

Förväntade milstolpar:
- 0-2år: Regelbundna ma och sömnvanor, anknytning.
- 2-5år: Språk, blöjfrihet, basakt självomhändertagande, självkontroll, relationer till jämnåriga

Vanliga normativa betteendeproblem:
- 0-2år: Envishet, vredesutbrott
- 2-5 år: Trots, svårigheter att bli blöjfri, kräver omedelbar uppmärksamhet, vill inte gå o lägga sig

Question 7

Utvecklingsuppgifter för mellanbarndomsåren?

Answer 7

Ex: skolanpassning (att kunna uppföra sig, räcka upp handen, stå på tur), kunna läsa, skriva, räkna, en realistisk och positiv självbild, komma överens med kamrater, få och behålla kamrater, regelstyrt uppförande (exempelvis kan följa regler när man spelar spel)

Förväntade milstolpar:
6-11år: Skolmässiga färdigheter, följa regler, tex spel, enkla ansvarsuppgifter

Vanliga normativa betteendeproblem:
6-11år: Argumenterande, svårigheter att koncentrera sig, självmedvetenhet, “showing off”

Question 8

Utvecklingsuppgifter för tonåren?

Answer 8

Ex: utveckla egna intressen, utveckla sexuell identitet, vänskapsrelationer, sammanhållet själv

Förväntade milstolpar:
12-20 år: Personlig identittet, nära /insim relation, separation från ursprungsfamilj, ökat ansvarstagande

Vanliga normativa betteendeproblem:
Argumenterande, skrytsam, ilskeutbrott, risktagande

Question 9

Utveckling av psykopatologi kännetecknas av:

Answer 9

Multideterminism:
Vi har aldrig en enda förklaring till ett symptom/tillstånd, utan behöver försöka se komplexiteten även om vi aldrig kan få hela bilden, många faktorer samverkar.

Ekvifinalitet:
Det finns många vägar till utvecklingen av ett symptom. Samma störning, ex depression, kan ha olika orsaker (ex genetiska faktorer, en stor förlust, trauma etc)

Multifinalitet:
Det finns en sårbarhet för ett visst tillstånd men hur detta utvecklas beror på ett samspel med miljön. Samma orsak kan ge upphov till olika störningar, expv förlust av föräldrar kan leda till både depression och kriminalitet.

Question 10

Riskfaktorer

Answer 10

• Ett tillstånd eller omständighet som ökar sannolikheten för psykopatologi
• Enstaka risker har liten prediktiv kraft medan flertalet risker har desto större samlad effekt
• Risker är sällan statistiska eller kausala.
• Finns i olika kontexter

Exempel på riskfaktorer
- För tidigt född
- Svårigheter inom familjen
- I tonåren: ha antisociala vänner
- Större kontext: fattigdom, socioekonomisk status

Question 11

Sårbarhetsfaktorer

Answer 11

• En sårbarhet innebär att en individ är särskilt känslig för en riskfaktor
• Man pratar ofta om en tidigt förvärvad eller medfödd sårbarhet
• Detta innebär att om man har sårbarheten är sannolikheten större att man “reagerar” när man utsätts för en viss riskfaktor
• Ex på sårbarhetsfaktorer: epigenetik, temperament, olika gener, vårt stressresponssystem (hur tidigt i livet tränas vår reaktivitet)

Question 12

Främjande och skyddande faktorer

Answer 12

• Faktorer som hjälper till att bibehålla eller bidra till hälsosam utveckling (andra änden av en riskfaktor.
• Exempelvis otrygg anknytning (riskfaktor) vs trygg anknytning (främjande/skyddande faktor)).
  Kan finnas på alla nivåer/kontexter

Question 13

Resilience (Motståndskraft)

Answer 13

Psykologisk resilience:
Att fungera bättre än förväntat i termer av psykologisk funktion i en given kulturell kontext efter utsatthet.

Resilience kräver oftast två saker:
- Att det har förekommit betydande hot eller risker mot individens utveckling
- Att anpassningen eller utvecklingen är god

Question 14

Interventioner

Answer 14

Förebygga, hindra och undanröja riskfaktorer och sårbarhet

Upptäcka, stödja, skapa främjande och skyddande faktorer

Question 15

Sårbarhetsmodeller

Answer 15

“Dual-risk” och “Double hit”-modeller

Kumulativ risk

Stress inoculation-model

Diathesis-stress modell/ Stress-sårbarhetsmodell

Question 16

Stress inoculation-model:

Answer 16

Vaccinationsanalogin, väldigt låg eller väldigt hög exponering av stress gör en mindre rustad, en liten dos svårigheter tidigt i livet (som barnet tsm med sin omgivning kan hantera på ett bra sätt) ger en förmåga att hantera svårigheter senare i livet

Question 17

Diathesis-stress modell/ Stress-sårbarhetsmodell:

Answer 17

• Diathesis: Ungefär disposition, sårbarhet
• Predisposition i kombination med stress över en viss nivå - olika typer av psykopatologi riskerar att utvecklas.
• Ju högre sårbarhet en individ har desto mindre stress krävs för att utveckla patologin
• Latent - man ser alltså inte sårbarheten innan man utsätts för en stressor, och sårbarheten utlöses då av stressorn.
• Stress och sårbarhet i kombination ger patologin.
• I en positiv miljö är fungerandet lika som för en resilient person, först vid stressor kan utfallet bli negativt för en person med en viss sårbarhet.
• I bra miljö fungerar man lika som andra, i en negativ miljö fungerar man sämre än andra.

Ex: Serotonin-transport-gen - här finns en allelvariation i populationen. Studie där man undersökte alleler hos individer som utsatts för vanvård. Två korta alleler visade sig vara en sårbarhet för risken att utveckla depression vid vanvård. Alltså har en stressor (vanvård) gjort ens sårbarhet (allel) synlig.

Question 18

Vantage sensitivity modell

Answer 18

Föreslagen modell - ingen bakomliggande teori

Omvända sidan av diathesis-stress modell (Stress-sårbarhetsmodellen) – men ställer sig inte emot den, bara en annan synvinkel.

Man tänker sig att alla är i sämre omständigheter och tittar istället på vilka effekter en positiv miljö har.

Question 19

Environmental sensitivity-modeller

Answer 19

Differential susceptibility model

Biologisk sensitivitet till kontext

Question 20

Differential susceptibility model:

Answer 20

Individer varierar i plasticitet, det kan vara till det bättre (dvs de som gynnas mest i en positiv miljö) och till det sämre (dvs man påverkas mer än andra av en negativ miljö).

Ökad sårbarhet under vissa omständigheter för vissa individer (man tänker sig att vissa individer fungerar bättre i en stimulerande miljö men också har sämre påverkan av en negativ miljö, alltså samma individ) – snarare en känslighet än en sårbarhet då den bara har en negativ påverkan i en negativ miljö.

Olika känslighet för miljöinflytande hos olika individer

Plastiska individer: i en negativ miljö har stor risk att utveckla psykopatologi, men i en positiv miljö är utfallet mer positivt jämfört med “fixed individuals”

Question 21

Biologisk sensitivitet till kontext

Answer 21

Fokus på fysiologiska skillnader i relativitet på miljömässiga stimuli

Skillnader i känslighet skapas beroende på exponering i tidig miljö – en väldigt bra eller väldigt dålig miljö kommer ha störst påverkan på hur vi hanterar senare påfrestningar / hur reaktiva vi är. Man tittar på exempelvis reaktivitet, stressrespons, neurotransmittorer (specifikt seratonin-transportgenen?)

“Orchids and dandelions”: Metafor där orkidéerna är känsliga i en ogynnsam miljö men klarar sig “bäst” i en positiv miljö, maskrosorna är mer tåliga i en neg miljö.

Question 22

Sensory Processing Sensitivity - Högkänslighet

Answer 22

Egen teori som startade med fokus på kognitivt processande i vuxen ålder

Uppkom inom forskning som baserades på djupintervjuer med deltagare

Sensory Processing Sensitivity (SPS) ses som en medfödd egenskap, temperament-trait som ca 20% av befolkningen uppskattas ha

Har senare integrerats med evolutionsbaserade teori - kan kopplat till sensorisk stimulering (både externt och internt) men också kognitivt processande. Numera tänker man sig att det är kopplat till grad av inhibering som kan ses hos andra arter också. Hur individer anpassar sig till en ny miljö.