Utvecklingspatologi Flashcards
Föreläsning 2
Utevcklingspsykopatologiska principer -
Kontextualism:
Vilka sammanhang befinner sig individen i? (skola, vänskapsrelationer, arbetsplats, familjeförhållanden, kultur, samhället mm)
De olika sammanhangen måste tas hänsyn till när man gör en anamnes (vilka utgör en risk och vilka är mer skyddande – vad finns det för resurser för en förändring).
Utveckling som “ongoing acts in contexts”. Tänk
Bronfenbrenners modell.
Man tänker också individen som aktiv i sin omgivning → man påverkas men också påverkar sin miljö! (är inte bara en passiv mottagare).
Utevcklingspsykopatologiska principer - Hierarki
Att inte klara av en utvecklingsuppgift kan påverka andra senare utvecklingsuppgifter
Dessutom ökar utvecklingsuppgifternas komplexitet
Utevcklingspsykopatologiska principer - Holism
Att man kan sträva efter holism.
Först tänker man sig att allt kan delas upp i mindre delar eller läggas in i större delar (mikro-, meso-, makronivå).
Man kan gå upp och gå ner i vad man inkluderar i helhetsnivån (man får dra gränsen någonstans)
Anknytning kan expv ses som en liten i del av familjesystemet. Familjesystemet är i sin tur en del av ett större samhällssystem.
Utvecklingslinjer
Utvecklingsvägar (developmental pathways):
- Frågan man ställer sig: “I vilken del av utvecklingen börjar man ta en annan / avvikande väg än de andra?”
Transaktioner:
- mellan expv barn-förälder
Ingen linjär orsak-verkan-effekt
- Jag förändrar mina föräldrar och mina föräldrar förändrar mig.
Probabilistisk:
- Inget är skrivet i sten. Istället talar man om en ökad sannolikhet för att utveckla något med vissa riskfaktorer
- Men inte en deterministisk syn!
- En rad faktorer kan gripa in för att ändra riktningen på utvecklingen
Kontinuum normal - avvikande beteende:
- Man tänker sig inte att psykopatologi är väsensskilt från “normal utveckling”, utan att vi alla agerar på ett kontinuum
Vad menas med utvecklingsuppgifter?
Kriterier för vad ett barn förväntas klara av, kunna eller förmå göra vid en viss ålder. Dessa förväntningar är till viss del kulturella och varierar därför. För att se vad som är avvikande behöver man titta på vad som är förväntat, vad som är normal utveckling. Mindre lyckade lösningar av en sådan så kallad utvecklingsuppgift får konsekvenser för hur senare uppgifter kan lösas.
Utvecklingsuppgifter för spädbarn-förskoleåren?
Ex: utveckla anknytning, utforskande av världen, theory of mind, självkontroll och lydnad (till viss del), samarbetsförmåga
Förväntade milstolpar:
- 0-2år: Regelbundna ma och sömnvanor, anknytning.
- 2-5år: Språk, blöjfrihet, basakt självomhändertagande, självkontroll, relationer till jämnåriga
Vanliga normativa betteendeproblem:
- 0-2år: Envishet, vredesutbrott
- 2-5 år: Trots, svårigheter att bli blöjfri, kräver omedelbar uppmärksamhet, vill inte gå o lägga sig
Utvecklingsuppgifter för mellanbarndomsåren?
Ex: skolanpassning (att kunna uppföra sig, räcka upp handen, stå på tur), kunna läsa, skriva, räkna, en realistisk och positiv självbild, komma överens med kamrater, få och behålla kamrater, regelstyrt uppförande (exempelvis kan följa regler när man spelar spel)
Förväntade milstolpar:
6-11år: Skolmässiga färdigheter, följa regler, tex spel, enkla ansvarsuppgifter
Vanliga normativa betteendeproblem:
6-11år: Argumenterande, svårigheter att koncentrera sig, självmedvetenhet, “showing off”
Utvecklingsuppgifter för tonåren?
Ex: utveckla egna intressen, utveckla sexuell identitet, vänskapsrelationer, sammanhållet själv
Förväntade milstolpar:
12-20 år: Personlig identittet, nära /insim relation, separation från ursprungsfamilj, ökat ansvarstagande
Vanliga normativa betteendeproblem:
Argumenterande, skrytsam, ilskeutbrott, risktagande
Utveckling av psykopatologi kännetecknas av:
Multideterminism:
Vi har aldrig en enda förklaring till ett symptom/tillstånd, utan behöver försöka se komplexiteten även om vi aldrig kan få hela bilden, många faktorer samverkar.
Ekvifinalitet:
Det finns många vägar till utvecklingen av ett symptom. Samma störning, ex depression, kan ha olika orsaker (ex genetiska faktorer, en stor förlust, trauma etc)
Multifinalitet:
Det finns en sårbarhet för ett visst tillstånd men hur detta utvecklas beror på ett samspel med miljön. Samma orsak kan ge upphov till olika störningar, expv förlust av föräldrar kan leda till både depression och kriminalitet.
Riskfaktorer
- Ett tillstånd eller omständighet som ökar sannolikheten för psykopatologi
- Enstaka risker har liten prediktiv kraft medan flertalet risker har desto större samlad effekt
- Risker är sällan statistiska eller kausala.
- Finns i olika kontexter
Exempel på riskfaktorer
- För tidigt född
- Svårigheter inom familjen
- I tonåren: ha antisociala vänner
- Större kontext: fattigdom, socioekonomisk status
Sårbarhetsfaktorer
- En sårbarhet innebär att en individ är särskilt känslig för en riskfaktor
- Man pratar ofta om en tidigt förvärvad eller medfödd sårbarhet
- Detta innebär att om man har sårbarheten är sannolikheten större att man “reagerar” när man utsätts för en viss riskfaktor
- Ex på sårbarhetsfaktorer: epigenetik, temperament, olika gener, vårt stressresponssystem (hur tidigt i livet tränas vår reaktivitet)
Främjande och skyddande faktorer
- Faktorer som hjälper till att bibehålla eller bidra till hälsosam utveckling (andra änden av en riskfaktor.
- Exempelvis otrygg anknytning (riskfaktor) vs trygg anknytning (främjande/skyddande faktor)).
Kan finnas på alla nivåer/kontexter
Resilience (Motståndskraft)
Psykologisk resilience:
Att fungera bättre än förväntat i termer av psykologisk funktion i en given kulturell kontext efter utsatthet.
Resilience kräver oftast två saker:
- Att det har förekommit betydande hot eller risker mot individens utveckling
- Att anpassningen eller utvecklingen är god
Interventioner
Förebygga, hindra och undanröja riskfaktorer och sårbarhet
Upptäcka, stödja, skapa främjande och skyddande faktorer
Sårbarhetsmodeller
“Dual-risk” och “Double hit”-modeller
Kumulativ risk
Stress inoculation-model
Diathesis-stress modell/ Stress-sårbarhetsmodell
Stress inoculation-model:
Vaccinationsanalogin, väldigt låg eller väldigt hög exponering av stress gör en mindre rustad, en liten dos svårigheter tidigt i livet (som barnet tsm med sin omgivning kan hantera på ett bra sätt) ger en förmåga att hantera svårigheter senare i livet
Diathesis-stress modell/ Stress-sårbarhetsmodell:
- Diathesis: Ungefär disposition, sårbarhet
- Predisposition i kombination med stress över en viss nivå - olika typer av psykopatologi riskerar att utvecklas.
- Ju högre sårbarhet en individ har desto mindre stress krävs för att utveckla patologin
- Latent - man ser alltså inte sårbarheten innan man utsätts för en stressor, och sårbarheten utlöses då av stressorn.
- Stress och sårbarhet i kombination ger patologin.
- I en positiv miljö är fungerandet lika som för en resilient person, först vid stressor kan utfallet bli negativt för en person med en viss sårbarhet.
- I bra miljö fungerar man lika som andra, i en negativ miljö fungerar man sämre än andra.
Ex: Serotonin-transport-gen - här finns en allelvariation i populationen. Studie där man undersökte alleler hos individer som utsatts för vanvård. Två korta alleler visade sig vara en sårbarhet för risken att utveckla depression vid vanvård. Alltså har en stressor (vanvård) gjort ens sårbarhet (allel) synlig.
Vantage sensitivity modell
Föreslagen modell - ingen bakomliggande teori
Omvända sidan av diathesis-stress modell (Stress-sårbarhetsmodellen) – men ställer sig inte emot den, bara en annan synvinkel.
Man tänker sig att alla är i sämre omständigheter och tittar istället på vilka effekter en positiv miljö har.
Environmental sensitivity-modeller
Differential susceptibility model
Biologisk sensitivitet till kontext
Differential susceptibility model:
Individer varierar i plasticitet, det kan vara till det bättre (dvs de som gynnas mest i en positiv miljö) och till det sämre (dvs man påverkas mer än andra av en negativ miljö).
Ökad sårbarhet under vissa omständigheter för vissa individer (man tänker sig att vissa individer fungerar bättre i en stimulerande miljö men också har sämre påverkan av en negativ miljö, alltså samma individ) – snarare en känslighet än en sårbarhet då den bara har en negativ påverkan i en negativ miljö.
Olika känslighet för miljöinflytande hos olika individer
Plastiska individer: i en negativ miljö har stor risk att utveckla psykopatologi, men i en positiv miljö är utfallet mer positivt jämfört med “fixed individuals”
Biologisk sensitivitet till kontext
Fokus på fysiologiska skillnader i relativitet på miljömässiga stimuli
Skillnader i känslighet skapas beroende på exponering i tidig miljö – en väldigt bra eller väldigt dålig miljö kommer ha störst påverkan på hur vi hanterar senare påfrestningar / hur reaktiva vi är. Man tittar på exempelvis reaktivitet, stressrespons, neurotransmittorer (specifikt seratonin-transportgenen?)
“Orchids and dandelions”: Metafor där orkidéerna är känsliga i en ogynnsam miljö men klarar sig “bäst” i en positiv miljö, maskrosorna är mer tåliga i en neg miljö.
Sensory Processing Sensitivity - Högkänslighet
Egen teori som startade med fokus på kognitivt processande i vuxen ålder
Uppkom inom forskning som baserades på djupintervjuer med deltagare
Sensory Processing Sensitivity (SPS) ses som en medfödd egenskap, temperament-trait som ca 20% av befolkningen uppskattas ha
Har senare integrerats med evolutionsbaserade teori - kan kopplat till sensorisk stimulering (både externt och internt) men också kognitivt processande. Numera tänker man sig att det är kopplat till grad av inhibering som kan ses hos andra arter också. Hur individer anpassar sig till en ny miljö.
