Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Sjukdomslära del 2 > Tumörbiologi 1 > Flashcards

Tumörbiologi 1 Flashcards

1
Q

Proliferation

A

Vid befruktning > 2 celler > bildar 46 kromosomer

Cellerna kan bilda en ny individ

Cellerna delar sig > 2 > 4 > 8 > 10 m.m.

200 olika typer av celler i kroppen

Vi måste ha en cellcykel som fungerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cellcykeln

A

G0 > vilofas

G1 > tillväxt, proteinsyntes

S > DNA duplikation

G2 > vilofas

M > mitos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Reglering/kontroll av cellcykeln

A

G1

G1/S

G2/M

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Check point

A

Kontrollera om det finns DNA-skada, all DNA replikationer är avslutad >

Så att cellen är redo att dela sig >

Bilda två kopior av ursprungscellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Permanenta celler

A

Neuron, myocyter. Stabila celler (G0) t.ex. hepatocyten men vi kan kicka i gång den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Många molekyler är inblandade (G1 > S)

A
  • Proteiner (cyclin D eller E) > ska binda till ett annat protein: cyclin-dependent kinase > active complex
    1. pRB; broms i cellcykeln > för att släppa på bromsen behövs aktiva proteinkomplexet > hjälper till att fosfolyrera RB > transkriptionsfaktorn kommer att släppa > fri aktiv transkriptionsfaktor > påverkar gener i DNA > producera proteiner > för att ta oss från G1 till S
  • Det behövs en jämn vikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Differentiering

A
  • Utvecklas från ursprungstadium
  • Cellen börjar dela sig > börjar specialisera sig (differentiering)
  • Vissa celler ligger kvar i Stamcellsstadium
  • Alla celler har i princip samma DNA genotyp
  • Avspeglar reglering av proteinsyntes fenotyp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ofta vid tumörsjukdomar

A

Fel typ av genotyp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Normala stamceller

A
  • Kan dela sig för evigt
  • Sker under stark kontroll/reglering
  • Dotterceller differentieras till andra celler > dessa celler kommer sedan att differentieras till andra celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv Tumör

A

Tumör > svullnad (lat)

  • Inflammation
  • Cellproliferation (ökad Cellproliferation) > ökad antal celler > ”svullnad”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Neoplasi

A
  • Ny växt av celler
  • Okontrollerad cellproliferation, som kan vara kontrollerad eller okontrollerad
  • Okontrollerad > någonting i cellcykeln som ska bromsa cellerna har satts ur spel > cellerna cyklar och bildar mer och mer av sig själv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Benign (godartad)

A

Något som respekterar barriären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Malign (elakartad)

A

okontrollerad cellproliferation

> infiltrativ växt >

metastasering >

Respekterar ej barriären
Har också förmågan att släppa från moder tumören

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Odla vanliga celler och tumörceller

A
  • Normala celler slutar dela sig när de vidrör en annan cell och växer i ett skikt (ett lager celler). De slutar även dela sig efter ett antal delningar
  • Tumörceller > växer gärna på varandra > kontraktinhubitionen finns inte. De fortsätter och fortsätter att dela sig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Tumörceller fungerar ungefär som stamceller

A
  • Stamceller > skickar iväg dotterceller > differentieras > terminal differentiering
  • Tumörceller > ”själv generarad stamcell” > skickar iväg sina dotterceller som beter sig som stamceller > de kommer aldrig nå terminal differentiering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Klonalitet

A
  • Individer med identisk arvsmassa
  • Monoklonala > en klon
  • Polyklonala > flera olika kloner
  • Olika egenskaper kan bildas av de olika klonerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Transformation

A

Från normala beteende till cancer beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Genetiska skador

A

Sker under ett tag MEN allting startar med mutationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Mutationer

A
  • Någon typ av påverkan på DNA som blir bestående > få genomslag
  • De felaktigheter som ej hittas kan andra reperationsystem finna
  • De allra flesta mutationer rättas till direkt
  • En serie av mutationer som påverkar celldelningen t.ex. en epitelcell > som börjar tillväxa > profilerar snabbt och kan bilda egna blodkärl för sin egen näring > kan invardera närliggande vävnad > och sätter nya dotterceller i andra organ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Genetiska skador vid tumörsjukdom

A
  • Kommer alltid genetiska skador vid tumörsjukdom
  • Dessa kan uppkomma av virus, kemikalier, strålning, ärftliga skador, fysiska skador. > påverkar DNA vilket ger mutationer > MEN det behöver flera mutationer för att utveckla tumörsjukdom
  • 5-10 genetiska avvikelser i DNA i tumörer
  • Många startar som monoklonala > kan övergå till poly
  • Nyckelgen kan spåras mellan olika individer som har samma tumörsjukdom
  • Ålder är den största risken pga. mängden DNA skador ökar med stigande ålder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Skador på DNA

A
  • Kan vara exogena (utifrån) t.ex. UV-strålning, kemikaliser, joniserad strålning
  • Kan vara endogena t.ex. replikationsfel, omgivningen runt cellen
  • Finns reperationssystem > så länge de ej är skadade
  • UV-skador > kan lagas men alla kanske ej hittas
  • Ibland falerar reputationssystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Tyst mutation

A

I någon del som ej kodar för en gen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Bestående mutationer

A

Hamnar i en cell som cyklar

Grundar sig ofta i: Kopieringsfel, virus, kemiska ämnen, strålning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mutation i könsceller

A

Kan gå i arv till våra barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Mutation i somatiska celler

A

Går inte i arv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Deletioner

A

Kan sakna en bas till en större del

27
Q

Translokationer

A

Ett genetiskt material byter plats på kromosomen, i eller mellan.

28
Q

Överuttryck

A

Påslag på genen

29
Q

Amplifiering

A

Samma gen framträder väldigt många gånger

30
Q

Virus

A

Kan ge DNA-skador

31
Q

Punktmutationer

A
  • En enda bas som byts ut
  • En annan aminosyra i vårat protein > kanske har andra egenskaper, pH m.m. > vilket KAN leda till protein som ej är funktionellt eller som är mycket bättre
32
Q

Tysta mutationer

A
  • T.ex. UCC, vi har fortfarande aminosyra C

- T.ex. UGG, byts någon av dessa ut kommer vi få en annan aminosyra

33
Q

Frame-shift mutationer

A
  • T.ex. vi tar bort ett U, så att det blir UUG GGC i stället för UUU GGC
  • Då får vi nya aminosyror
34
Q

Regulatoriska mutationer

A
  • Normalt ska vi ha ett protein som utrycks ganska lite > vi ska ha den normala mängden
  • Det bildas nu istället många kopior av genen > många gånger fler av proteinet > finns i en del brösttumörer
35
Q

Deletion

A

Tappat en del av DNA

36
Q

Duplicaion

A

Dubblering av en gen, t.ex. ABC > ABBC

37
Q

Inversion

A

Nu vänder sig genen på sig

DNA kan läsas baklänges

38
Q

Splice-site mutationer

A

Klipper bort något eller..

39
Q

SNP – single nucleotide polymorphism

A
  • På vissa specifika ställen i DNA har vi polymorphism.
  • Vissa har en G, andra har ett T eller A.
  • Kan vara tysta
40
Q

LOH – loss of heterozygosity

A
  • Två gener som kodar för samma protein > går en sönder har vi en i reserv
  • Får vi en skada > då blir vi heterozygotiska på den genen
  • Olycka när den normala genen också skadas/förändras
41
Q

DNA-metylering

A
  • Aktivering och inaktivering av promotor-regioner
42
Q

Tumöraccocierade virus

EBV

A

Lymfnod

Nasopharyngeala carcinom

43
Q

Tumöraccocierade virus

HPV

A

Påverkar även tillväxt och cellcykel

44
Q

Tumöraccocierade virus

Cervixcancer

A

Subtyper

45
Q

Proto-oncogener

A
  • Stimulerar cellens tillväxt och delning
  • I den stimulerande delen
  • Normal gen
  • Kan ha aktivitet under organismens liv MEN den finns där
  • Proto-oncogener > störning i ena allelen räcker för förändrad fenotyp
46
Q

Protoocogener och tumörsupressorgener

A

Två grupper

Behövs båda

Ibland behövs fler celler, ibland behövs mindre

Jämn vikt

47
Q

Utfall av oncogen

A
  • Fel tidpunkt
  • Felaktigt protein
  • Överuttryck av normalt protein > läser av genen flera gånger
  • Exempel; Philadelfiakromosom; Translukation: 9 och 22
48
Q

Tumör suppressorgener

A

-Förhindrar cellers tillväxt och delning

-TS-gen; normala gener som kodar för proteiner med inhiberande funktion för tillväxt eller cellcykelreglinering
Funktionellt någon gång i livet

-TS-gen; här behövs en störning i båda allelerna krävs för förändrad fenotyp

49
Q

TS:gen

A

Gatekeeper

Housekeeper

50
Q

Ärftlighet av mutation

A

Får en spontan mutation i andra allelen

51
Q

Hinder mot tumörbildning

A
  • Cellen kan välja att gå i apoptos

- För att en cell ska gå i apoptos behövs oftast en signal; kan ges av p53

52
Q

P53

A
  • Finns i kroppens alla celler
  • Stänger aktiviteten i skadad cell
  • Vanligaste störningen vid malignitet (ca 50%)

-Fungerar även i G1/S-fas;
Kan cellen i G1-arrest (stoppa) > apoptos

-Störd funktion av p53 leder till ansamling av DNA-skador

53
Q

Bcl-2

A
  • Inblandad i apoptosen
  • Normal roll i immunförsvaret

-Onormal uttryck av bcl-2;
Störd apotosreglering
Translokation

54
Q

Embryologi

A

Zygote > blasocyst > gastrula

55
Q

Gastrulas lager

A
  • Ektoderm; t.ex. epidemis
  • Mesoderm; hjärtmuskel, skelettmuskler m.m.
  • Endoderm
56
Q

Epitelvävnad

A
  • Blodkärl, körtlar, magen
  • Stor vävnadsgrupp
  • Ger upphov till många tumörbildningar
57
Q

Annan vävnad

A

Stödjevävnad

Nervävnad

Flytande vävnad

58
Q

Lymfogen spridning

A
  • Följer lymfbanor

- Sentinel node (första lymfkörtlen, kan användas vid bröstcancer diagnostik)

59
Q

Hematogen spridning

A
  • Följer blodbanor

- Metastaseringsmönster

60
Q

“utsådd”

A

Tränger genom ytor

61
Q

Skivepitel

A
  • Papillom; benign

- Skivepitelcarcinom – malign

62
Q

Körtelepitel

A
  • Adenom; benign

- Adenocarcinom; malign.

63
Q

Bening vs maling (uterus)

A

Maling är ganska ovanlig

Sjukdomslära del 2 (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions