Tumörbiologi 1 Flashcards
Proliferation
Vid befruktning > 2 celler > bildar 46 kromosomer
Cellerna kan bilda en ny individ
Cellerna delar sig > 2 > 4 > 8 > 10 m.m.
200 olika typer av celler i kroppen
Vi måste ha en cellcykel som fungerar
Cellcykeln
G0 > vilofas
G1 > tillväxt, proteinsyntes
S > DNA duplikation
G2 > vilofas
M > mitos
Reglering/kontroll av cellcykeln
G1
G1/S
G2/M
Check point
Kontrollera om det finns DNA-skada, all DNA replikationer är avslutad >
Så att cellen är redo att dela sig >
Bilda två kopior av ursprungscellen
Permanenta celler
Neuron, myocyter. Stabila celler (G0) t.ex. hepatocyten men vi kan kicka i gång den.
Många molekyler är inblandade (G1 > S)
- Proteiner (cyclin D eller E) > ska binda till ett annat protein: cyclin-dependent kinase > active complex
- pRB; broms i cellcykeln > för att släppa på bromsen behövs aktiva proteinkomplexet > hjälper till att fosfolyrera RB > transkriptionsfaktorn kommer att släppa > fri aktiv transkriptionsfaktor > påverkar gener i DNA > producera proteiner > för att ta oss från G1 till S
- Det behövs en jämn vikt
Differentiering
- Utvecklas från ursprungstadium
- Cellen börjar dela sig > börjar specialisera sig (differentiering)
- Vissa celler ligger kvar i Stamcellsstadium
- Alla celler har i princip samma DNA genotyp
- Avspeglar reglering av proteinsyntes fenotyp
Ofta vid tumörsjukdomar
Fel typ av genotyp
Normala stamceller
- Kan dela sig för evigt
- Sker under stark kontroll/reglering
- Dotterceller differentieras till andra celler > dessa celler kommer sedan att differentieras till andra celler
Beskriv Tumör
Tumör > svullnad (lat)
- Inflammation
- Cellproliferation (ökad Cellproliferation) > ökad antal celler > ”svullnad”
Neoplasi
- Ny växt av celler
- Okontrollerad cellproliferation, som kan vara kontrollerad eller okontrollerad
- Okontrollerad > någonting i cellcykeln som ska bromsa cellerna har satts ur spel > cellerna cyklar och bildar mer och mer av sig själv
Benign (godartad)
Något som respekterar barriären
Malign (elakartad)
okontrollerad cellproliferation
> infiltrativ växt >
metastasering >
Respekterar ej barriären
Har också förmågan att släppa från moder tumören
Odla vanliga celler och tumörceller
- Normala celler slutar dela sig när de vidrör en annan cell och växer i ett skikt (ett lager celler). De slutar även dela sig efter ett antal delningar
- Tumörceller > växer gärna på varandra > kontraktinhubitionen finns inte. De fortsätter och fortsätter att dela sig
Tumörceller fungerar ungefär som stamceller
- Stamceller > skickar iväg dotterceller > differentieras > terminal differentiering
- Tumörceller > ”själv generarad stamcell” > skickar iväg sina dotterceller som beter sig som stamceller > de kommer aldrig nå terminal differentiering
Klonalitet
- Individer med identisk arvsmassa
- Monoklonala > en klon
- Polyklonala > flera olika kloner
- Olika egenskaper kan bildas av de olika klonerna
Transformation
Från normala beteende till cancer beteende
Genetiska skador
Sker under ett tag MEN allting startar med mutationer
Mutationer
- Någon typ av påverkan på DNA som blir bestående > få genomslag
- De felaktigheter som ej hittas kan andra reperationsystem finna
- De allra flesta mutationer rättas till direkt
- En serie av mutationer som påverkar celldelningen t.ex. en epitelcell > som börjar tillväxa > profilerar snabbt och kan bilda egna blodkärl för sin egen näring > kan invardera närliggande vävnad > och sätter nya dotterceller i andra organ
Genetiska skador vid tumörsjukdom
- Kommer alltid genetiska skador vid tumörsjukdom
- Dessa kan uppkomma av virus, kemikalier, strålning, ärftliga skador, fysiska skador. > påverkar DNA vilket ger mutationer > MEN det behöver flera mutationer för att utveckla tumörsjukdom
- 5-10 genetiska avvikelser i DNA i tumörer
- Många startar som monoklonala > kan övergå till poly
- Nyckelgen kan spåras mellan olika individer som har samma tumörsjukdom
- Ålder är den största risken pga. mängden DNA skador ökar med stigande ålder
Skador på DNA
- Kan vara exogena (utifrån) t.ex. UV-strålning, kemikaliser, joniserad strålning
- Kan vara endogena t.ex. replikationsfel, omgivningen runt cellen
- Finns reperationssystem > så länge de ej är skadade
- UV-skador > kan lagas men alla kanske ej hittas
- Ibland falerar reputationssystemet
Tyst mutation
I någon del som ej kodar för en gen
Bestående mutationer
Hamnar i en cell som cyklar
Grundar sig ofta i: Kopieringsfel, virus, kemiska ämnen, strålning
Mutation i könsceller
Kan gå i arv till våra barn
Mutation i somatiska celler
Går inte i arv
Deletioner
Kan sakna en bas till en större del
Translokationer
Ett genetiskt material byter plats på kromosomen, i eller mellan.
Överuttryck
Påslag på genen
Amplifiering
Samma gen framträder väldigt många gånger
Virus
Kan ge DNA-skador
Punktmutationer
- En enda bas som byts ut
- En annan aminosyra i vårat protein > kanske har andra egenskaper, pH m.m. > vilket KAN leda till protein som ej är funktionellt eller som är mycket bättre
Tysta mutationer
- T.ex. UCC, vi har fortfarande aminosyra C
- T.ex. UGG, byts någon av dessa ut kommer vi få en annan aminosyra
Frame-shift mutationer
- T.ex. vi tar bort ett U, så att det blir UUG GGC i stället för UUU GGC
- Då får vi nya aminosyror
Regulatoriska mutationer
- Normalt ska vi ha ett protein som utrycks ganska lite > vi ska ha den normala mängden
- Det bildas nu istället många kopior av genen > många gånger fler av proteinet > finns i en del brösttumörer
Deletion
Tappat en del av DNA
Duplicaion
Dubblering av en gen, t.ex. ABC > ABBC
Inversion
Nu vänder sig genen på sig
DNA kan läsas baklänges
Splice-site mutationer
Klipper bort något eller..
SNP – single nucleotide polymorphism
- På vissa specifika ställen i DNA har vi polymorphism.
- Vissa har en G, andra har ett T eller A.
- Kan vara tysta
LOH – loss of heterozygosity
- Två gener som kodar för samma protein > går en sönder har vi en i reserv
- Får vi en skada > då blir vi heterozygotiska på den genen
- Olycka när den normala genen också skadas/förändras
DNA-metylering
- Aktivering och inaktivering av promotor-regioner
Tumöraccocierade virus
EBV
Lymfnod
Nasopharyngeala carcinom
Tumöraccocierade virus
HPV
Påverkar även tillväxt och cellcykel
Tumöraccocierade virus
Cervixcancer
Subtyper
Proto-oncogener
- Stimulerar cellens tillväxt och delning
- I den stimulerande delen
- Normal gen
- Kan ha aktivitet under organismens liv MEN den finns där
- Proto-oncogener > störning i ena allelen räcker för förändrad fenotyp
Protoocogener och tumörsupressorgener
Två grupper
Behövs båda
Ibland behövs fler celler, ibland behövs mindre
Jämn vikt
Utfall av oncogen
- Fel tidpunkt
- Felaktigt protein
- Överuttryck av normalt protein > läser av genen flera gånger
- Exempel; Philadelfiakromosom; Translukation: 9 och 22
Tumör suppressorgener
-Förhindrar cellers tillväxt och delning
-TS-gen; normala gener som kodar för proteiner med inhiberande funktion för tillväxt eller cellcykelreglinering
Funktionellt någon gång i livet
-TS-gen; här behövs en störning i båda allelerna krävs för förändrad fenotyp
TS:gen
Gatekeeper
Housekeeper
Ärftlighet av mutation
Får en spontan mutation i andra allelen
Hinder mot tumörbildning
- Cellen kan välja att gå i apoptos
- För att en cell ska gå i apoptos behövs oftast en signal; kan ges av p53
P53
- Finns i kroppens alla celler
- Stänger aktiviteten i skadad cell
- Vanligaste störningen vid malignitet (ca 50%)
-Fungerar även i G1/S-fas;
Kan cellen i G1-arrest (stoppa) > apoptos
-Störd funktion av p53 leder till ansamling av DNA-skador
Bcl-2
- Inblandad i apoptosen
- Normal roll i immunförsvaret
-Onormal uttryck av bcl-2;
Störd apotosreglering
Translokation
Embryologi
Zygote > blasocyst > gastrula
Gastrulas lager
- Ektoderm; t.ex. epidemis
- Mesoderm; hjärtmuskel, skelettmuskler m.m.
- Endoderm
Epitelvävnad
- Blodkärl, körtlar, magen
- Stor vävnadsgrupp
- Ger upphov till många tumörbildningar
Annan vävnad
Stödjevävnad
Nervävnad
Flytande vävnad
Lymfogen spridning
- Följer lymfbanor
- Sentinel node (första lymfkörtlen, kan användas vid bröstcancer diagnostik)
Hematogen spridning
- Följer blodbanor
- Metastaseringsmönster
“utsådd”
Tränger genom ytor
Skivepitel
- Papillom; benign
- Skivepitelcarcinom – malign
Körtelepitel
- Adenom; benign
- Adenocarcinom; malign.
Bening vs maling (uterus)
Maling är ganska ovanlig
