Infektionsmedicin Flashcards

1
Q

Beskriv vad Sepsis är

A
  • Blodförgiftning
  • Ett livshotande organdysfunktion
  • Orsakas av stört systematiskt svar på infektion
  • Organ börjar svikta pga. reaktion på någon infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv sepsis chock

A
  • En undergrupp av sepsis
  • Svårare variant
  • Störningarna blir allvarligare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad orsakar sepsis?

A

Bakterier

Ibland jästsvamp (dåligt immunförsvar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv de olika arterna av bakterier och svampar

A

Gramnegativa (E.Coli)

Grampositiva (S.aureus)

Canida albicans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad händer i kroppen vid Sepsis:

A
  1. Bakterier tar sig in via ingågnsporten och sprids via blodbanan
  2. Inflammatoriska system i kärlen aktiveras, reaktion på toxiner i blodet
  3. Det inflammatoriska systemet aktiveras för fort > hinner inte motverkas av hämmande system
  4. Orsakas inflammatorisk skada i kroppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Patofysiologi, Sepsis:

A
  1. Ökad kärlpermabilitet > hypovolemi och vävnadsdöd

Vasodilitation > kärl tappar tonus > lågt blodtryck.

  1. Aktivering av koagulationssystemet > risk för trombotisering
  2. Syrgas transporteras > blir svårare > tillgång till syrgas för cellerna försämras > syrebrist
  3. Ketoacidos, anaerob metabolism, laktatinsamling
  4. Lungorna fungerar inte som de ska > försvårat gasutbyte > mindre syrgas till vävnader
  5. Hjärtat arbetar hårdare för att upprätthålla cirkulation > efter ett tag orkar det inte längre > risk för hjärtstillestånd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka organ påverkas av syrebristen?

A

CNS (medvetenhetsgraden)

Respiratoriska (andningspåverkan)

Kardiovaskulära (lågt blodtryck)

Njurarna (försämras njurpåverkan)

Lever (leverpåverkan)

Koagulationssystemet (påverkad koagulation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riskfaktor för Sepsis:

A

Hög ålder

Andra sjukdomar (diabetes, KOL, hjärtsvikt)

Katetärbärare

Trauma/kirurgi

m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Anamnes/symtom vid sepsis:

A

Feber, frossa (bakterier kommer in i blodet)

Påverkad medvetenshetsgrad

Dyspne

Muskelsvaghet

Smärtstilstånd (infektionsfokus)

Diarre, kräkningar

Lokala symtom (svullnad, rodnad) infektionsfokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv de 5 vitalparametrar vid Sepsis:

A

Medvetenhetsgrad

andningsfrekvens > 22 andetag > farligt

Saturation

Puls

Blodtryck < 100

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Diagnostik

Blodprover vid Sepsis:

A

Blodgad med laktat (produkt av anaerob metabolism)

CRP - inflammationsprover

Kreatinin

PK, APTT, TPK (PK >, APTT -, TPK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mikrobiologisk diagnostik, Sepsis:

A

Odla från blod

Odla från urin + urinsticka

Odla från misstänkt fokus t.ex. sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Övrig diagnostik vid sepsis

A

Snabbtest Grupp A-streptokocker (misstanke om mjukdelsinfektion)

Virusdiagnostik med akutsvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Behandling; Sepsis

A

Syrgasbehandling > 93% < 97%

IV vätska

Antibiotika IV > välj rätt > infektionens svårighetsgrad

Återgärda infektionsfokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är bakteriell meningit?

A

Allvarligt, akut tillstånd

Uppstår inte ofta

Neurologiska resttillstånd, ca 50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bakteriell meningit etiologi:

A

Pnemokocker

Meningokocker (främst barn, unga)

Harmophilus influenzae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv patofysiologin bakom bakteriell meningit

A
  1. Ingångsport, ofta luftvägarna (pnemokocker)
    otit, sinuit vid pnemokocker
    Svaljinfektion vid meningokocker
  2. Hematogen spridning
  3. Passage genom blod-likvor barriären
  4. Inflammatorisk kaskadreaktion i subarachnoidalrummet > ödem > ökad kraniellt tryck > destruktion av nervceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symtom vid bakteriell meningit

A

Triad:

Feber

Huvudvärk

Nackstyvhet

Andra:

  • Medvetenhetspåverkan

Ljus-ljudkänslig

kräkningar

oro, förvirring

Petekiala utslag (meningokocker)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Diagnostik Bakteriell meningit

A

Akuta infektionsprover

Blododlningar

Luftvägsodling

Lumbal punktion > analysera ryggmärgsvätska > analysera färg, tryckmätning, cellräkning (leukocyter, laktat m.m)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kontraindiktioner:

A

Medvetslöshet - hotande inklämning

Fokala neurologiska symtom (fokal expansiv process?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Behandling av bakteriell meningit:

A

Antibiotika > initialt (Cefotaxim + ampicillin, eller meropenem)

Vid fastställ etiologi:

Kortikosteroider (minska inflamationen, viktigt!)

Vätska IV

Behandling av kraniellt tryck vid behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är Neuroborrelios?

A

Zoonos som sprids av fästningar

Utvecklas långsamt (veckor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad orsakar Neuroborrelios?

A

Borrelia burgdorferi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Symtom vid Neuroborrelios:

A

Smärttillstånd

Huvdvärk, nackvärk

Sensationsstörningar

Ansiktsförlamning

25
Diagnostik Neuroborrelios:
LP Borrelia antikroppar i blod och ryggmärgsvätska
26
Behandling av Neuroborrelios:
Antibiotika 10-14 dagar
27
Beskriv olika typer av abscesser:
Hjärnabscesser, epiduralabscesser, subsurala
28
Hur uppstår abscesser:
Hematogen spridning Direkt spridning från infektionsfokus i tänder eller öron
29
Bakterier vid abscesser:
S.Aureus Alfa-streptokocker Blandflora
30
Symtom vid hjärnabscess:
Huvudvärk Fokal neurologi Kramper
31
Diagnostik vid hjärnabscess:
MR, DT Ej LP - risk för inklämning)
32
Behandling av hjärnabcess:
Antibiotika IV, hög dos
33
Olika typer av virala CNS-infektioner
- Meningit: feber, huvudvärk, nackstyvhet, ljus och ljudkänslig T.ex. enterovirus - Encefalit (infektion i hjärnvävnaden) medvetenhetspåverkan, förvirring, kramper, feber T.ex. Herpesvirus typ 1 - Meningoencefalit T.ex. TBE
34
Orsak till serös meningit
Enterovirus Ingår några virus: Polio t.ex. Säsongsvariation: Sommar-höst Sprids: fekalt-oralt via vatten, livsmedel, kontaktsmitta
35
Patofysiologi bakom serös meningit
1. Reproduktion av epiteliala celler i farynx och tarmen, därefter i tonsiller och lymfoid vävnad i mag-tarmkanalen 2. Vermisk fas med spridning till regionala lymfkörtlar 3. Sekundär organfas (vilka organ drabbas beror på typ av virus)
36
Symtom Serös meningit:
Huvudvärk Feber Nackstyvhet (långsam utveckling) Ljussvaghet - Allmänpåverkan
37
Diagnostik vid Serös meningit:
LP - likvor klar och färglösö Leukocyter < 300 Likvor PCR (vilket virus orsakar)
38
Behandling av Serös meningit:
Symtomatisk (finns ej verksamt medel på enterovirus) Febernedsättande Vätska vid uttorkning
39
Vad orsakar TBE (tick-borne encephalitis)
Två fästningar kan orsaka TBE
40
Klinisk bild vid TBE
Biten av fästning Inkuationstid: 1-2 veckor Första fasen: feber, huvudvärk, muskelvärk, trött Latentfas: inga symtom (dagar-veckor) Meningit fas ca 25% (perifera pareser, kranialnervspareser)
41
Diagnostik vid TBE
Anamnes med dubbelinsjuknande Antikroppar mot TBEV i serum LP
42
Behandling av TBE
Symtomatiskt T.ex. smärtlindring
43
Klassificationer av endokardit (infektion i endokardiet)
Vänstersidig nativ endokardit Isolerad högersidig endokardit (ofta missbrukare) Protesklaffendokardit Peacemakerendokardit (främande material som bakterier lätt sätter sig på)
44
Beskriv: Akut endokardit Subakut endokardit
Akut endokardit: (S.aureus) riktigt sjuk, klaffar förstörs fort Subakut endokardit: Kan gå långsamt, 6 månder. Virulenta bakterier
45
Patofysiologi vid endokardit:
1. Hjärtat och stora kärlen är svårinfekterade. Endotelskada krävs för att endokardit kan uppstå 2. Turbulenta flöde vid klafffel, septumdefekter m.m. 3. Reperationsprocces uppstår omedelbart: fibrin och trombocyter > vegetation 4. Om bakterier uppstår, kan vidhäfta vid vegetationen och växa snabbt. 5. Bakterien inbäddad i matrixlagret > metabolisk inaktiv fas > svåråtkomlig för antibiotika 6. Förstör hjärtats klaff med hjärtsvikt som följd 7. Bakterier vid vegetationer frisätts konternuerligt till blodet > kan ge upphov till sepsiska embolier till andra organ
46
Etiologi vid endokardit:
S. Aureus (missbrukare) Alfastreptokocker (munhåla) Enterokocker Koagulationsnegativa staphylokocker (pacemaker-endokardit) m.m.
47
Symtom vid endokardit:
Maskeradsjukdom: linkad andra sjukdomar Feber Trötthet Viktnedgång Muskelvärk, ledvärk Andningsbesvär t.ex. hjärtsvikt Neurologiska symtom pga. embolisering till CNS Embolisering till andra orgna: kotkroppar, hud, leder, mjälte m.m.
48
Immunologiska fenomen vid endokardit:
Oslers knutor i handflator och fotsulor Roths fläckar i ögonbottnar Blödningar i nagelbädden Hematuri
49
Diagnostik vid endokardit:
1. Blododling: positva fynd av bakterier som vanligen orsakar endokardit 2. Auskultation av hjärtat: förändrat blåsljud? 3. Hjärtekokardigrafi: fynd av vegetationer Major Duke kriterierna 2/3 för att ställa diagnos DT, PET vid svårbedöming Blodprover: Förhöjt PCR, lågt blodvärde
50
Behandling av endokardit:
Svårbehandlad pga. avsaknad blodförsörning i vegetationer - Antibiotika: Direkt till blodet, ofta kombination med synergitisk effekt - Kirurgisk åtgärd; 25% av fallen, operera infekterad klaff, byter ut mot biologisk eller mekanisk klaff
51
Olika typer av venkatetrar:
PVK (perifier venkateter, bytas ut var 3-dag) CVK (central venkateter, kan vara kvar längre)
52
Inliggande kärlkatetrar innebär alltid en risk för infektion:
Lokal infektion Bakteremi och ibland sepsis
53
Vad orsakar infektion i blodkärl med inliggande kärlkatetrar?
S. Aureus Koagulationsnegativa Straphylokocker
54
Diagnostik av misstänkt infektion av inliggande kärlkateter:
Blododlning Odling från kateter Odling från instickningstället
55
Behandling av infektion i blodkärl:
Infekterad kateter måste avlägsnas Antibiotika IV (bredare behandling, risk för resistenta bakterier)
56
Vad är orsaken till Myokardit och perikardit:
Oftast virus (Coaxacie B, luftvägsvirus) Andra tillstånd: Tuberkulos Myoplasmapnemoni Toxiska effekter av läkemedel m.m.
57
Klinisk bild av Myokardit och Perikardit:
Ibland inga symtom Bröstsmärtor Hjärtrytmrubbningar Oförklarad hjärtsvikt Feber m.m.
58
Diagnostik av Myakardit och perikardit:
Anamnes EKG Myokardesmarkörer i serum (troponin) Vid svåra fall: MR hjärta
59
Behandling av Myakardit och perikardit:
Övervakning pga. risk för arytmi Smärtlindring: antiinflammatoriska analgetika och/eller opiater Måste undvika fysisk ansträngning som kan förvärra (EKG måste förbättras innan)