Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Sjukdomslära del 2 > Infektionsmedicin > Flashcards

Infektionsmedicin Flashcards

1
Q

Beskriv vad Sepsis är

A
  • Blodförgiftning
  • Ett livshotande organdysfunktion
  • Orsakas av stört systematiskt svar på infektion
  • Organ börjar svikta pga. reaktion på någon infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv sepsis chock

A
  • En undergrupp av sepsis
  • Svårare variant
  • Störningarna blir allvarligare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad orsakar sepsis?

A

Bakterier

Ibland jästsvamp (dåligt immunförsvar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv de olika arterna av bakterier och svampar

A

Gramnegativa (E.Coli)

Grampositiva (S.aureus)

Canida albicans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad händer i kroppen vid Sepsis:

A
  1. Bakterier tar sig in via ingågnsporten och sprids via blodbanan
  2. Inflammatoriska system i kärlen aktiveras, reaktion på toxiner i blodet
  3. Det inflammatoriska systemet aktiveras för fort > hinner inte motverkas av hämmande system
  4. Orsakas inflammatorisk skada i kroppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Patofysiologi, Sepsis:

A
  1. Ökad kärlpermabilitet > hypovolemi och vävnadsdöd

Vasodilitation > kärl tappar tonus > lågt blodtryck.

  1. Aktivering av koagulationssystemet > risk för trombotisering
  2. Syrgas transporteras > blir svårare > tillgång till syrgas för cellerna försämras > syrebrist
  3. Ketoacidos, anaerob metabolism, laktatinsamling
  4. Lungorna fungerar inte som de ska > försvårat gasutbyte > mindre syrgas till vävnader
  5. Hjärtat arbetar hårdare för att upprätthålla cirkulation > efter ett tag orkar det inte längre > risk för hjärtstillestånd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka organ påverkas av syrebristen?

A

CNS (medvetenhetsgraden)

Respiratoriska (andningspåverkan)

Kardiovaskulära (lågt blodtryck)

Njurarna (försämras njurpåverkan)

Lever (leverpåverkan)

Koagulationssystemet (påverkad koagulation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riskfaktor för Sepsis:

A

Hög ålder

Andra sjukdomar (diabetes, KOL, hjärtsvikt)

Katetärbärare

Trauma/kirurgi

m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Anamnes/symtom vid sepsis:

A

Feber, frossa (bakterier kommer in i blodet)

Påverkad medvetenshetsgrad

Dyspne

Muskelsvaghet

Smärtstilstånd (infektionsfokus)

Diarre, kräkningar

Lokala symtom (svullnad, rodnad) infektionsfokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv de 5 vitalparametrar vid Sepsis:

A

Medvetenhetsgrad

andningsfrekvens > 22 andetag > farligt

Saturation

Puls

Blodtryck < 100

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Diagnostik

Blodprover vid Sepsis:

A

Blodgad med laktat (produkt av anaerob metabolism)

CRP - inflammationsprover

Kreatinin

PK, APTT, TPK (PK >, APTT -, TPK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mikrobiologisk diagnostik, Sepsis:

A

Odla från blod

Odla från urin + urinsticka

Odla från misstänkt fokus t.ex. sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Övrig diagnostik vid sepsis

A

Snabbtest Grupp A-streptokocker (misstanke om mjukdelsinfektion)

Virusdiagnostik med akutsvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Behandling; Sepsis

A

Syrgasbehandling > 93% < 97%

IV vätska

Antibiotika IV > välj rätt > infektionens svårighetsgrad

Återgärda infektionsfokus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är bakteriell meningit?

A

Allvarligt, akut tillstånd

Uppstår inte ofta

Neurologiska resttillstånd, ca 50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bakteriell meningit etiologi:

A

Pnemokocker

Meningokocker (främst barn, unga)

Harmophilus influenzae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv patofysiologin bakom bakteriell meningit

A
  1. Ingångsport, ofta luftvägarna (pnemokocker)
    otit, sinuit vid pnemokocker
    Svaljinfektion vid meningokocker
  2. Hematogen spridning
  3. Passage genom blod-likvor barriären
  4. Inflammatorisk kaskadreaktion i subarachnoidalrummet > ödem > ökad kraniellt tryck > destruktion av nervceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symtom vid bakteriell meningit

A

Triad:

Feber

Huvudvärk

Nackstyvhet

Andra:

  • Medvetenhetspåverkan

Ljus-ljudkänslig

kräkningar

oro, förvirring

Petekiala utslag (meningokocker)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Diagnostik Bakteriell meningit

A

Akuta infektionsprover

Blododlningar

Luftvägsodling

Lumbal punktion > analysera ryggmärgsvätska > analysera färg, tryckmätning, cellräkning (leukocyter, laktat m.m)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kontraindiktioner:

A

Medvetslöshet - hotande inklämning

Fokala neurologiska symtom (fokal expansiv process?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Behandling av bakteriell meningit:

A

Antibiotika > initialt (Cefotaxim + ampicillin, eller meropenem)

Vid fastställ etiologi:

Kortikosteroider (minska inflamationen, viktigt!)

Vätska IV

Behandling av kraniellt tryck vid behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är Neuroborrelios?

A

Zoonos som sprids av fästningar

Utvecklas långsamt (veckor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad orsakar Neuroborrelios?

A

Borrelia burgdorferi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Symtom vid Neuroborrelios:

A

Smärttillstånd

Huvdvärk, nackvärk

Sensationsstörningar

Ansiktsförlamning

25
Q

Diagnostik Neuroborrelios:

A

LP

Borrelia antikroppar i blod och ryggmärgsvätska

26
Q

Behandling av Neuroborrelios:

A

Antibiotika 10-14 dagar

27
Q

Beskriv olika typer av abscesser:

A

Hjärnabscesser, epiduralabscesser, subsurala

28
Q

Hur uppstår abscesser:

A

Hematogen spridning

Direkt spridning från infektionsfokus i tänder eller öron

29
Q

Bakterier vid abscesser:

A

S.Aureus

Alfa-streptokocker

Blandflora

30
Q

Symtom vid hjärnabscess:

A

Huvudvärk

Fokal neurologi

Kramper

31
Q

Diagnostik vid hjärnabscess:

A

MR, DT

Ej LP - risk för inklämning)

32
Q

Behandling av hjärnabcess:

A

Antibiotika IV, hög dos

33
Q

Olika typer av virala CNS-infektioner

A
  • Meningit: feber, huvudvärk, nackstyvhet, ljus och ljudkänslig
    T.ex. enterovirus
  • Encefalit (infektion i hjärnvävnaden) medvetenhetspåverkan, förvirring, kramper, feber
    T.ex. Herpesvirus typ 1
  • Meningoencefalit
    T.ex. TBE
34
Q

Orsak till serös meningit

A

Enterovirus

Ingår några virus: Polio t.ex.

Säsongsvariation: Sommar-höst

Sprids: fekalt-oralt via vatten, livsmedel, kontaktsmitta

35
Q

Patofysiologi bakom serös meningit

A
  1. Reproduktion av epiteliala celler i farynx och tarmen, därefter i tonsiller och lymfoid vävnad i mag-tarmkanalen
  2. Vermisk fas med spridning till regionala lymfkörtlar
  3. Sekundär organfas (vilka organ drabbas beror på typ av virus)
36
Q

Symtom Serös meningit:

A

Huvudvärk

Feber

Nackstyvhet (långsam utveckling)

Ljussvaghet

  • Allmänpåverkan
37
Q

Diagnostik vid Serös meningit:

A

LP - likvor klar och färglösö

Leukocyter < 300

Likvor PCR (vilket virus orsakar)

38
Q

Behandling av Serös meningit:

A

Symtomatisk (finns ej verksamt medel på enterovirus)

Febernedsättande

Vätska vid uttorkning

39
Q

Vad orsakar TBE (tick-borne encephalitis)

A

Två fästningar kan orsaka TBE

40
Q

Klinisk bild vid TBE

A

Biten av fästning

Inkuationstid: 1-2 veckor

Första fasen: feber, huvudvärk, muskelvärk, trött

Latentfas: inga symtom (dagar-veckor)

Meningit fas ca 25% (perifera pareser, kranialnervspareser)

41
Q

Diagnostik vid TBE

A

Anamnes med dubbelinsjuknande

Antikroppar mot TBEV i serum

LP

42
Q

Behandling av TBE

A

Symtomatiskt

T.ex. smärtlindring

43
Q

Klassificationer av endokardit (infektion i endokardiet)

A

Vänstersidig nativ endokardit

Isolerad högersidig endokardit (ofta missbrukare)

Protesklaffendokardit

Peacemakerendokardit (främande material som bakterier lätt sätter sig på)

44
Q

Beskriv:

Akut endokardit

Subakut endokardit

A

Akut endokardit: (S.aureus) riktigt sjuk, klaffar förstörs fort

Subakut endokardit: Kan gå långsamt, 6 månder. Virulenta bakterier

45
Q

Patofysiologi vid endokardit:

A
  1. Hjärtat och stora kärlen är svårinfekterade.
    Endotelskada krävs för att endokardit kan uppstå
  2. Turbulenta flöde vid klafffel, septumdefekter m.m.
  3. Reperationsprocces uppstår omedelbart: fibrin och trombocyter > vegetation
  4. Om bakterier uppstår, kan vidhäfta vid vegetationen och växa snabbt.
  5. Bakterien inbäddad i matrixlagret > metabolisk inaktiv fas > svåråtkomlig för antibiotika
  6. Förstör hjärtats klaff med hjärtsvikt som följd
  7. Bakterier vid vegetationer frisätts konternuerligt till blodet > kan ge upphov till sepsiska embolier till andra organ
46
Q

Etiologi vid endokardit:

A

S. Aureus (missbrukare)

Alfastreptokocker (munhåla)

Enterokocker

Koagulationsnegativa staphylokocker (pacemaker-endokardit) m.m.

47
Q

Symtom vid endokardit:

A

Maskeradsjukdom: linkad andra sjukdomar

Feber

Trötthet

Viktnedgång

Muskelvärk, ledvärk

Andningsbesvär t.ex. hjärtsvikt

Neurologiska symtom pga. embolisering till CNS

Embolisering till andra orgna: kotkroppar, hud, leder, mjälte m.m.

48
Q

Immunologiska fenomen vid endokardit:

A

Oslers knutor i handflator och fotsulor

Roths fläckar i ögonbottnar

Blödningar i nagelbädden

Hematuri

49
Q

Diagnostik vid endokardit:

A
  1. Blododling: positva fynd av bakterier som vanligen orsakar endokardit
  2. Auskultation av hjärtat: förändrat blåsljud?
  3. Hjärtekokardigrafi: fynd av vegetationer

Major Duke kriterierna 2/3 för att ställa diagnos

DT, PET vid svårbedöming

Blodprover: Förhöjt PCR, lågt blodvärde

50
Q

Behandling av endokardit:

A

Svårbehandlad pga. avsaknad blodförsörning i vegetationer

  • Antibiotika: Direkt till blodet, ofta kombination med synergitisk effekt
  • Kirurgisk åtgärd; 25% av fallen, operera infekterad klaff, byter ut mot biologisk eller mekanisk klaff
51
Q

Olika typer av venkatetrar:

A

PVK (perifier venkateter, bytas ut var 3-dag)

CVK (central venkateter, kan vara kvar längre)

52
Q

Inliggande kärlkatetrar innebär alltid en risk för infektion:

A

Lokal infektion

Bakteremi och ibland sepsis

53
Q

Vad orsakar infektion i blodkärl med inliggande kärlkatetrar?

A

S. Aureus

Koagulationsnegativa Straphylokocker

54
Q

Diagnostik av misstänkt infektion av inliggande kärlkateter:

A

Blododlning

Odling från kateter

Odling från instickningstället

55
Q

Behandling av infektion i blodkärl:

A

Infekterad kateter måste avlägsnas

Antibiotika IV (bredare behandling, risk för resistenta bakterier)

56
Q

Vad är orsaken till Myokardit och perikardit:

A

Oftast virus (Coaxacie B, luftvägsvirus)

Andra tillstånd:

Tuberkulos

Myoplasmapnemoni

Toxiska effekter av läkemedel m.m.

57
Q

Klinisk bild av Myokardit och Perikardit:

A

Ibland inga symtom

Bröstsmärtor

Hjärtrytmrubbningar

Oförklarad hjärtsvikt

Feber m.m.

58
Q

Diagnostik av Myakardit och perikardit:

A

Anamnes

EKG

Myokardesmarkörer i serum (troponin)

Vid svåra fall: MR hjärta

59
Q

Behandling av Myakardit och perikardit:

A

Övervakning pga. risk för arytmi

Smärtlindring: antiinflammatoriska analgetika och/eller opiater

Måste undvika fysisk ansträngning som kan förvärra (EKG måste förbättras innan)

Sjukdomslära del 2 (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions