Infektioner mag/tarm systemet (gastroenterit) Flashcards
Infektioner i mag/tarm systemet
Största hälsoproblemet
Förekomst av infektioner ökar även i höginkomstländer i Sverige pga. resande
Vad orsakar infektionerna?
Bakterier, virus, parasiter
Inhemsk smitta;
Virus dominerande orsak
Utlandsförvärvad smitta;
Bakterier vanligaste orsaken
Antibiotika behandling används oftast inte, vad använder man?
Endast symtombehandling
- Vätskeersättning
- Saltersättning
Oralt eller intravenöst
Dyspepsi
Ont i magen, “magkatarr”
Symtombild utan direkt koppling till infektion med Helicobacter Pylori
Funktionell dyspesi
- Inga organiska förändringar påvisas vid gastroskopi
Gastrit
Kronisk inflammation i magsäcken
Finns när H.pylori-infektion påvisas
Diagnosen ställs histopatologiskt efter biositagning
Magsår
Uppdelas;
Duodenalsår
- H.pylori, ca 100%
Ventrikelsår
- H.pylori, ca 70%
-
- Kan orsakas av smärtstillande NSAID-preparat
Infektiös tarminfektion
Kliniskt begrepp
Diarre, illamånede, buksmärtor, kräkningar, feber ingår i symtombilden
Mikrobiell orsak är sannolik eller konstaterad
Diarre
Förändring av tarmfunktion med ökad avföringsvolym
Ökad vätskeinnehåll i avföring
Ökad frekvens i tarmtömning
Epidemiologiska studier; diarre definieras som minst 3 lösa avföringar/dag
Akut diarre
En diarreepidos
Högt 14 dagar
Persisten diarre
En episod
Varar mer än 14 dagar
Kronisk diarre
Definieras ibland som en episod som varar mer än 30 dagar
Nosokomial diarre
Definieras som en infektiös diarre
Debuterar mer än 3 dygn efter intagning på sjukhus
Helicobacter pylori
Påvisad hos människor
Lite gramnegativ stav
Mikroaerofil
Oklar smittväg
ca 50% bärare, 10% utvecklar infektion
Infektion ökar risk för magsår, sannolikt även magcancer
Helicobacter, endast infektion;
Oftast inga symtom
Behandlas ej
Helicobacter, magsår;
Diffusa symtom
t. ex. dyspepsi (ofta nattetid)
t. ex. anemi
Behandlas om påvisad bakterie
Antibiotika + magsyrehämmande
Helicobacter; Vad sker;
Ingen tarminfektion
Utan infekterar slemhinnor i magsäcken
Diagnostik
Gatroskopi (påvisa inflammation visuellt)
Biopsi (samband med gastroskopi)
Odling
- Om man kan se inflammation > skickas till mikrobiologisk labb
Antigentester
- Främst som kontroll efter behandling
Tarminfektioner virus;
Rota-virus
RNA utan hölje
Finns olika varianter (möjliggör reinfektion
Lindrig sjukdom
Rota-virus; smittspridning
Person - person
T.ex. diarre (stora mängder virus)
Smittdos 10-100 viruspartiklar
Inkubationstid; 1-3 dagar
Symtom Rota-virus;
Måttlig feber
Kräkningar
Efter 2-3 dagar > vattentunna diarreer
Varar 4-6 dagar
Allvarligt hos barn, första 2 åren pga. uttorkning
Diagnostik Rota-virus
PCR på faeceprov
Behandling Rota-virus
Vätske- och elektrolytersättning
Vaccin finns
Calci-virus (vinterkräksjuka)
70% av akuta tarminfektioner
2 arter;
Nora virus
Sapovirus
Mycket smittsam, smittar 2 dygn efter symtomfrihet
Vanlig orsak till utbrott inom sjukvården
Calci-virus smitta;
Kräkningar och diarre sprids stora mängder virus
Mat/vatten vanligt
Mat; hanteras av sjuk/varit sjuk
Vatten; råa skaldjur, grönsaker som blivit förorenade
Kontaktsmitta pga. mycket dåligt virus
Inkubationstid; 2-48 timmar
Calci virus symtom;
Plötsliga kräkningar
Diarre
Buksmärta
Influensa liknande symtom
Kort förlopp; 1-3 dygn
Calci virus diagnostik;
PCR på kräkningar eller faeceprov
Calcivirus behandling;
Ej normalt
Stora problem; vätske och elektrolytersättning
Tarminfektioner - parasiter
Ganska ovanligt i Sverige, mer vanligt i varma/fuktiga klimat
Två grupper; Protozoer och maskar
Protozoer
Encelliga
Mikroskopiska
Giardia
- Vanligare i varma klimat
- Smittar via förorenat vatten eller mat
- Symtom; diarre, långvarig eller återkommande
Cryptosporider
- Globalt spridd
- Smittar via förorenat vatten, tål klorering
- Symtom; magont, frekventa vattentunna diarrer.
Diagnostik Gardia och crytpo;
CRP
Maskar
Encelliga
Mikroskopiska
Enterobius (springsmask)
- 10 mm, vita trådar i avföring eller runt ändtarmen
- Vanligt hos barn i Sverige
- Smittar via direkt kontakt eller föremål; t.ex. leksaker
Enterobius symtom;
nattliga analklåda pga. maskar lägger ägg på huden i det området
Enterobius diagnostik
Tejpprov
en bit tejp trycks mot huden runt anus och mikroskoperas
Tarminfektioner - bakterier
Flera olika arter
Gramnegativa stavar
Infektionsdos (vanligt högt) men vissa arter mycket låg
Infektionsdos
Antal bakterier som man måste smittas med för att bli sjuk
Låg smittdos
Vibro cholerae
ETEC
Hög smittdos
Flesta tarmpatogener
Icke-inflammatorisk tarminfektion
- Vattentunna diarreer utan blod/slem och ingen feber, tunntarmen
- Vibrio cholerae eller ETEC
Inflammatoriska tarminfektioner
- Feber, blodiga och/eller slemmiga diarrer. Nedre delen av tarmen
- Övriga tarmpatogener
Diagnostik tarminflammation
CRP på faeceprov
Tarminfektioner Campylobacter SP
C.jejuni (90%)
C-coli (10%)
Gramnegativ stav, måsvingeformad, rörliga
Kräver mikroaerofil miljö (42 grader)
Dör efter 3-4 minturet vid > 70 grader
Zoonos
Sprids från djur till människor
Förorenat livsmedel Ffa. kyckling
Inkubationstid; 1-3 dygn
Zoonos symtom;
Som en inflammatorisk tarminfektion
varar 3-5 dagar
Reaktiv artrit, vanligt komplikation
Zoonos viruelsnfaktorer;
Toxinprodukter
Förmågan att invadera genom slemhinnan
Zoonos behandling;
Ingen antibiotika
Vätskeersättning
Entero toxinet (toxin A)
Hämmar salt och vattenupptaget i tarmen
Utsöndrandet av vatten och viktiga joner > diarre
Cyto toxinet (Toxin B)
Skadar epitelceller
Ger bloda diarrer
Förmågan att invadera, dåligt beskriven
Salmonella sp
Gramnegativ stav
Växer på de flesta agarplattor i vanlig miljö
Finns stort antal olika bakterier
Alla arter utom S-typhi ger samma symtombild
Salmonella symtom
Inkubationstid; 1-3 dagar
Som en inflammatorisk tarminfektion
5.7 dagar
Reaktiv artrit vanlig komplikation
Salmonella behandling
Endast antibiotika vid svår sjukdom
Vätskeersättning
Två undergrupper av salmonella
Salmonella bongori
Salmonella enterica
Tofoid feber
Allvarlig sjukdom
Inkubationstid; 10-14 dagar
Symtom tofoid feber
Hög feber
Sjukdomskänsla
Diarre förekommer
Illamående
Relativ bradykardi
Mjältförstoring
Roseoler, runga utslag, Ffa. bålen
Tofoid feber obehandlad
Varar 2-3 veckor
Fruktade komplikationer
Tarmperforation
Blödning
Tarminfektion - Shigella Sp (känna till)
Gramnegativ stav
Växer på flesta agarplattor, vanlig miljö
4 humanpatogener;
S-dysenterie (svåraste)
S-flexneri, S.Boydii, S.sonnei (lindrig sjukdom)
Symtom Shigella
Inkubationstid; 1-3 dygn
Ofta blodig, vattninga diarre, feber, buksmärtor
Behandling Shigella
Antibiotika (Ciprofloxacin) pga. minska spridningen
Vätskeersättning
Tarminfektion
Clostridiodes difficile
Grampostiv stav
Aerob miljö (utan syrgas)
Bildar sporer (tål vanligt rengöringsmedel, etanol)
Överlever ej klorbaserad medel
Calci-virus och Clostridiodes difficile
Vanligaste orsaken till tarminfektionen inom sjukvård
Ffa. pga. sporer sprids lätt mellan patienter
Clostridioides difficile
Kan producera två toxiner;
Enterotoxin
Cytotoxin
Toxiner skadar slemhinnan likt Campylobacter sp
Clostridioides difficile orsak;
Främst pga. hög antibiotikabehandling
<30 % av de inlagda drabbas
Clostridioides difficile
Varför ej antibiotika behandling?
Kan förändra bakteriefloran i tarmen
C-difficile kan ta över
Toxinbildande = risk för diarre av varierande grad
C-difficile
Narulig resistent mot många antibiotika
Kan ta över om normalfloran ändras/dör
Clostridioides difficile symtom;
Från lindriga diarrer till;
Hög feber
Blodig diarre
Allvarliga formen pseudomembranls kolit; bla. nektrotisering av tarmslemhinnan och drabbar 10% av fallen
Clostridioides difficile Diagnostik;
Detektion av toxin A och B i faeces
Odling
Clostridioides difficile
Behandling svårare infektion
Metronidazol
Vancomycin
Sista väge; faecetransplantation
Kan ge återkommande infektion pga. svårbehandlad
Faecestransplantation
Man får in faeces i tarmn från en frisk person
Försöker ge patienten en ny normal tarmflora
