Folkhälsa Flashcards
Mått som ofta används för att beskriva hälsan i befolkningen och dess utveckling:
Medellivslängd
Självskattat allmänt tillstånd
Folksjukdom
Minst 1% av befolkning
Disease
Biolgoisk avvikelse
Illnes
Patientens upplevelser
Epidemiologi
Läran om vad som finns hos folk
Epidemiologiska studier
Despriktiva
- Beskriver förekomsten av utfall/sjukdom
Analytiska studier
- Beskriver sambandet mellan exponering och utfall
Mått på hur sjukdomar uppstår i en population
Prevalens
Incidens
Beskriv prevalens
- Mått på förekomst av en sjukdom eller riskfaktor i befolkningen, vid en viss tidpunkt
- Beräknas som antal fall dividerat med antal personer i befolkningen (ofta %)
- Prevalensen ökar om sjukdomen är långvarig
Beskriv incidens
- Mått på nya sjukdomsfall under given tidsperiod i förhållande till befolkning
- Kan ses som flödet från friska till sjuka
- Beräknas som antalet nya fall i befolkningen under en viss tid dividerat med den tid som individer tillsammans riskerar att insjukna
- I nämnaren används oftast medelfolksmängden x observationstiden
Riskbregrepp
- Risk = sannolikheten att en händelse ska inträffa
- Relativ risk (risk ratio, RR)
- Förhållandet mellan risken att få sjukdomen hos exponerad jämfört med oexponerade (Odds ratio)
-Om hänsyn tagen till ev. skillnader mellan åldersgrupper:
Åldersstandariserad RR
Standardized morbidity/Mortality Ratio (SMR)
Registerdata
- Finns tillgänglig för forskning i ett flertal länder, särskilt goda möjligheter i Sverige
- Data finns tillgänglig för hela landet vilket möjliggör studiet av ovanliga sjukdomar
- Det finns data tillgänglighet inom många olika områden, t.ex. hälsa, utbildning, arbetsmarknad
Registerhållare i Sverige
Socialstyrelse
SCB
Försäkringskassan m.m.
Hälsans bestämningsfaktorer
- Ålder, kön och arv kan vi ej påverka men som kommer att påverka senare i livet t.ex. hälsa
- Individuella levnadsfaktorer
- Levnads och arbetsförhållande
- Samspel mellan faktorer
Hälsoekenomi
- Disiplin som kommer från nationalekonomin som används för att analysera och bedöma kostnader och effekter av insatser inom hälso- och sjukvården
- Ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser
- Samhällsekonomiska konstadsberökningar av ohälsa
- Mätning av folkhälsan med hälsoindex som QALY och DALY
- Konsekvensanalyser baserat på utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer
- Studier av växelvisa samband mellan folkhälsa och samhällsekonomi
DALY
beräknar summan av förlorade år, anger förlust av hälsa.
Summan av förlorade år pga. för tidig död och förlust pga funktionsnedsättning
QALY
ett år i full hälsa.
Varje levnadsår ska justeras med en ”livskvalitetsvikt”, där 1 = full hälsa och 0 = död
Socioekonomiska gradienter
Ojämnlikheter i hälsa följer ofta en social gradient, linjär minskning av hälsa som kommer vid en mer ogynnsam social position
Detta mönster finns i alla länder, när man tittar på faktorer som: inkomst, utbildning, kön, etnicitet m.m.
Ju mer gynsamma förhållande, desto bättre chanser att njuta av god hälsa och långt liv
Etik
Lika villkor för hela befolkningen
Människoprincipen: alla har samma vörde oberende av individen
Behovs och solidaritetsprincipen
Resurser ska i första hand allokeras till dem med störst behov
Kostandseffektivitetsprincipen
Rimlig relation mellan kostnad och effekt
Allmän etiska principer
Autonomiprincipen,
omsorgsprincipen,
rättviseprincipen
Forskningsgetik
-Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet
Folkhäls (skriv till här)
- Insatser i tidigare livet
- Kunskaper, utbildning
- Arbete, arbetsmiljö
- Inkomst, försörjningsmöjligheter
- Boende, livsmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande, delaktighet
- Tillgång till hälso-sjukvård
Vanligaste dödsorsaker (höginkomstländer)
- Ishemiska hjärtsjukdomar
- Alzheimers
- Stroke
- Trachea, bronchus, lungcancer
- Kronisk, obstruktiv lungsjukdom
Vanligaste orsakerna (låg inkomstländer)
- Spädbarnsdöd
- Nedre luftvägsinfektioner
- Ischemisk hjärtsjukdom
- Stroke
- Diarre
Hälsorelaterade levnadsvanor
-Tobak, alkohol, droger, doping, läkemedel, matvanor, fysisk aktivitet
Ojämnlikhet i hälsa
- Sociala position (yrke, utbildning, inkomst)
- Kön
- Geografisk hemvist
- Etnicitet
- Ålder
- Social kapital (t.ex. förtroende för myndigheter)
Coping och KASAM
Stressrelaterade känslor och reaktioner har ett tydligt samband med utveckling av olika sjukdomar
Coping:
individens stratigier att hantera inre och yttre krav
Problemlösande
Emotionellt
KASAM
känsla av sammanhang
Aaron Antonovsky – hälsans mysterium
Begriplighet (varför det är som det är)
Hanterbarhet (vilka resurser man upplever finns till förfogande)
Meningsfullhet (svar på frågan varför)
- Vikten av socialt nätverk – BE OM HJÄLP!
Studera folkhälsan i siffror
-Folkhälsomyndigheten ”folkhälsans utveckling årsrapport 2021”
- Socialstyrelsen
- SBC
- WHO
- Läkemedelsverket
- Agenda 2030
