Folkhälsa Flashcards

1
Q

Mått som ofta används för att beskriva hälsan i befolkningen och dess utveckling:

A

Medellivslängd

Självskattat allmänt tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Folksjukdom

A

Minst 1% av befolkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Disease

A

Biolgoisk avvikelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Illnes

A

Patientens upplevelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Epidemiologi

A

Läran om vad som finns hos folk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Epidemiologiska studier

A

Despriktiva
- Beskriver förekomsten av utfall/sjukdom

Analytiska studier
- Beskriver sambandet mellan exponering och utfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mått på hur sjukdomar uppstår i en population

A

Prevalens

Incidens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv prevalens

A
  • Mått på förekomst av en sjukdom eller riskfaktor i befolkningen, vid en viss tidpunkt
  • Beräknas som antal fall dividerat med antal personer i befolkningen (ofta %)
  • Prevalensen ökar om sjukdomen är långvarig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv incidens

A
  • Mått på nya sjukdomsfall under given tidsperiod i förhållande till befolkning
  • Kan ses som flödet från friska till sjuka
  • Beräknas som antalet nya fall i befolkningen under en viss tid dividerat med den tid som individer tillsammans riskerar att insjukna
  • I nämnaren används oftast medelfolksmängden x observationstiden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Riskbregrepp

A
  • Risk = sannolikheten att en händelse ska inträffa
  • Relativ risk (risk ratio, RR)
  • Förhållandet mellan risken att få sjukdomen hos exponerad jämfört med oexponerade (Odds ratio)

-Om hänsyn tagen till ev. skillnader mellan åldersgrupper:
Åldersstandariserad RR
Standardized morbidity/Mortality Ratio (SMR)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Registerdata

A
  • Finns tillgänglig för forskning i ett flertal länder, särskilt goda möjligheter i Sverige
  • Data finns tillgänglig för hela landet vilket möjliggör studiet av ovanliga sjukdomar
  • Det finns data tillgänglighet inom många olika områden, t.ex. hälsa, utbildning, arbetsmarknad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Registerhållare i Sverige

A

Socialstyrelse

SCB

Försäkringskassan m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hälsans bestämningsfaktorer

A
  • Ålder, kön och arv kan vi ej påverka men som kommer att påverka senare i livet t.ex. hälsa
  • Individuella levnadsfaktorer
  • Levnads och arbetsförhållande
  • Samspel mellan faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hälsoekenomi

A
  • Disiplin som kommer från nationalekonomin som används för att analysera och bedöma kostnader och effekter av insatser inom hälso- och sjukvården
  • Ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser
  • Samhällsekonomiska konstadsberökningar av ohälsa
  • Mätning av folkhälsan med hälsoindex som QALY och DALY
  • Konsekvensanalyser baserat på utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer
  • Studier av växelvisa samband mellan folkhälsa och samhällsekonomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DALY

A

beräknar summan av förlorade år, anger förlust av hälsa.

Summan av förlorade år pga. för tidig död och förlust pga funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

QALY

A

ett år i full hälsa.

Varje levnadsår ska justeras med en ”livskvalitetsvikt”, där 1 = full hälsa och 0 = död

17
Q

Socioekonomiska gradienter

A

Ojämnlikheter i hälsa följer ofta en social gradient, linjär minskning av hälsa som kommer vid en mer ogynnsam social position

Detta mönster finns i alla länder, när man tittar på faktorer som: inkomst, utbildning, kön, etnicitet m.m.

Ju mer gynsamma förhållande, desto bättre chanser att njuta av god hälsa och långt liv

18
Q

Etik

A

Lika villkor för hela befolkningen

Människoprincipen: alla har samma vörde oberende av individen

19
Q

Behovs och solidaritetsprincipen

A

Resurser ska i första hand allokeras till dem med störst behov

20
Q

Kostandseffektivitetsprincipen

A

Rimlig relation mellan kostnad och effekt

21
Q

Allmän etiska principer

A

Autonomiprincipen,

omsorgsprincipen,

rättviseprincipen

22
Q

Forskningsgetik

A

-Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet

23
Q

Folkhäls (skriv till här)

A
  • Insatser i tidigare livet
  • Kunskaper, utbildning
  • Arbete, arbetsmiljö
  • Inkomst, försörjningsmöjligheter
  • Boende, livsmiljö
  • Levnadsvanor
  • Kontroll, inflytande, delaktighet
  • Tillgång till hälso-sjukvård
24
Q

Vanligaste dödsorsaker (höginkomstländer)

A
  1. Ishemiska hjärtsjukdomar
  2. Alzheimers
  3. Stroke
  4. Trachea, bronchus, lungcancer
  5. Kronisk, obstruktiv lungsjukdom
25
Q

Vanligaste orsakerna (låg inkomstländer)

A
  1. Spädbarnsdöd
  2. Nedre luftvägsinfektioner
  3. Ischemisk hjärtsjukdom
  4. Stroke
  5. Diarre
26
Q

Hälsorelaterade levnadsvanor

A

-Tobak, alkohol, droger, doping, läkemedel, matvanor, fysisk aktivitet

27
Q

Ojämnlikhet i hälsa

A
  • Sociala position (yrke, utbildning, inkomst)
  • Kön
  • Geografisk hemvist
  • Etnicitet
  • Ålder
  • Social kapital (t.ex. förtroende för myndigheter)
28
Q

Coping och KASAM

A

Stressrelaterade känslor och reaktioner har ett tydligt samband med utveckling av olika sjukdomar

29
Q

Coping:

A

individens stratigier att hantera inre och yttre krav

Problemlösande

Emotionellt

30
Q

KASAM

A

känsla av sammanhang

Aaron Antonovsky – hälsans mysterium

Begriplighet (varför det är som det är)

Hanterbarhet (vilka resurser man upplever finns till förfogande)

Meningsfullhet (svar på frågan varför)

  • Vikten av socialt nätverk – BE OM HJÄLP!
31
Q

Studera folkhälsan i siffror

A

-Folkhälsomyndigheten ”folkhälsans utveckling årsrapport 2021”

  • Socialstyrelsen
  • SBC
  • WHO
  • Läkemedelsverket
  • Agenda 2030