Tentafrågor Flashcards
Redogör översiktligt för de forskningsetiska huvudkraven och det tillägg som gäller för behandlingsklienter.
De forskningsetiska kraven är:
Informationskravet - all information som kan tänkas påverka deltagaren skall ges. Information skall ges så deltagaren förstår, alltså på ett språk som deltagaren förstår. Forskaren skall svara på eventuella frågor.
Samtyckeskravet - de finns skriftligt att deltagaren väljer att vara med i studien, dvs en underskrift. Under 15 år kan målsmans underskrift behövas. Under 7 år kan medgivande ges muntligt (även om individen av någon orsak inte kan skriva). Deltagaren får delta på sina egna villkor och avbryta när hen vill. Om deltagaren väljer att avbryta eller gå med får hen inte utsättas för några påtryck.
Konfidentialitetskravet - alla personuppgifter kodas så de inte går att identifiera, de är inte tillgängliga för obehöriga. Alla som arbetar med personuppgifter har tystnadsplikt.
Nyttjandekravet - uppgifterna får inte användas för kommersiellt bruk, endast inom forskningen. Personuppgifterna får inte heller användas för exempelvis tvångsintagning.
Ett tillägg: Studier som inkluderar klienter skall granskas av oberoende bedömare. T.ex. vår ”lokala bedömare” är Kau forskningsetiska kommité/etikprövningsnämnden.
Förklara och motivera evidensperspektivets grunder utifrån begreppen ”statistisk signifikans” och ”klinisk signifikans”.
Evidens är ”bevisvärde”, dvs hur mycket vi kan lita på t.ex. en behandling som forskats på statistisk signifikans är att vi kan generalisera till populationen. Detta kan vi testa med hjälp av olika statistiska metoder, t.ex. t-test, ANOVA, m.m. Statistisk signifikans är då att resultatet vi fått från vårt stickprov kan appliceras på motsvarande population.
En annan grundsten för evidens är klinisk signifikant vars grunder är
Det ska bli en reell skillnad i vardagen för individen. Individen har gått från en dysfunktionell population till en funktionell population.
Skillnaden är större än mätfel
Det är också viktigt hur studien har genomförts. Randomiserade kontrollerade studier har genomförts. Randomiserade kontrollerade studier (RKS) kännetecknas av högt evidensvärde. Att de är randomiserade (alltså individerna från populationen vi avser mäta har valts genom slumpen) gör att de är fria från selektionsbias.
Kontrollerade innebär att man kan kontrollera och manipulera den oberoende variabeln.
Minst 2 RKS brukar räknas som högt evidensvärde. Minst 1 RKS som medelhögt och minst 2 studier med medelhögtbevisvärde som lägre.
Förklara vad metodologisk pluralism innebär. (2p) b) Beskriv minst två kunskapsteoretiska perspektiv som grund för kunskap.
Metodologisk pluralism handlar om att man försöker använda sig av epistemologins alla olika perspektiv på vad som är kravet för en sanning. Detta är givetvis svårt, men man ska åtminstone försöka sträva efter det. Anledningen till att det finns är att alla perspektiv har sina begränsningar, t.ex. korrespondensteorin som anser att en utsaga är sann om den stämmer överens med verkligheten har bristen infinitiv regress - alltså hur mäter man då verkligheten? Men en grupp kan ju vara överens om en osanning! Men om man strävar efter att använda alla perspektiven kommer man delvis ifrån varje perspektivs begränsningar och närmare ”den sanna kunskapen”.
Koherensteorin: En utsaga är sann om den är internt sammanhängande och inte logiskt motsägelsefull.
Korrespondensteorin: En utsaga är sann om den stämmer överens med verkligheten
Konsensus: en utsaga är sann om en grupp är överens
Pragmatik: en utsaga är sann om den har praktiska fördelar och är användbar
Beskriv och värdera för- och nackdelar med experiment, kvasi-experiment och icke-experiment.
Experiment: när man utför experiment randomiserar man individer (ur den avsedda populationen som har valts ut med slumpen) till betingelser. Man har också kontroll och kan manipulera den oberoende variabeln. Fördelarna med experiment är att man randomiserar individer vilket gör att man utesluter selektionsbias. Det är också bra då man kontrollerar och kan manipulera OV (t.ex. kan kontrollera då vissa ”utsätts” för OV och andra inte, dvs ha kontrollgrupper). Detta gör att experiment har den bästa interna validiteten (då vi kan kontrollera OV, kan vi säkrare veta om det är OV som påverkar BV eller inte, vi kan enklare konstatera kausalitet). Nackdelarna med experiment är att det kan bli artificiellt, dvs konstgjort. Detta leder vidare till nästa nackdel som är att experiment får sämre extern validitet (svårare att generalisera).
Kvasi-experiment: När man utför kvasi-experiment randomiserar man inte individer till betingelser (individer ut den avsedda populationen har inte valts ut av slumpen) men man kan kontrollera OV. T.ex. man ska testa om någon av undervisning A eller B är bättre än den andra, A går på f.m. och B på e.m. Studenterna får själva välja vilken de ska gå på (finns 15 platser på varje, är 30 studenter). Här har vi inte randomiserat individ till varje betingelse. En nackdel blir då att vi inte randomiserar och kan då inte utesluta skensamband (de mest motiverade studenterna kanske umgicks med varandra —> valde samma tid t.ex. förmiddag —> metod A verkar då ge bättre resultat på tentan, fast det berodde på att de studenterna som pluggade hårdast fick den). Kvasi-experiment har därför sämre intern validitet (vi vet inte om OV, t.ex. undervisningsmetod, verkligen var det som påverkade BV, tentaresultat) Fördelarna är att man har kontroll över OV och det blir mer reellt och har därför bättre extern validitet.
Icke-experiment: gör man ofta om man av någon anledning inte kan utföra ett experiment eller kvasi-experiment. Ofta av etiska anledningar, t.ex. om man ska studera hur man påverkas av rökning. Vid icke-experiment kan man varken randomisera eller kontrollera OV. Nackdelarna blir därför att man inte kan randomisera, inte kontrollera eller manipulera OV, vilket också ger en dålig intern validitet. Fördelen är att det blir mer reellt, alltså verklighetstroget.
Experiment har de flesta fördelarna, särskilt intern validitet. Medan icke-experiment är det ”sämsta” och utförs främst om det finns etiska bekymmer.
Vad innebär en studies interna validitet?
Intern validitet är hur väl man kan komma fram till att det är den oberoende variabeln (OV) som ger förändring i beroende variabeln (BV), dvs kausalitet.
OV —> BV inte BV —> OV eller något skensamband eller mellanliggande variabel som påverkar. Experiment har den bästa interna validiteten.
Vad innebär en studies externa validitet?
Extern validitet är hur väl vi kan generalisera resultatet från vårt stickprov till andra sätt att mäta OV och BV, till andra miljöer och andra populationer.
Vad innebär ett mätinstruments validitet?
Ett mätinstruments validitet innebär om instrumentet faktiskt mäter det som avses mätas. T.ex. att vågen verkligen mäter vikt (och det är det vi avser att mäta) och inte längd.
I kapitel 2 i Smith (Qualitative psychology) beskrivs postmodernism som strömning
(”the discursive turn and a tendency to postmodernism”). Beskriv överskådligt vad postmodernism innebär, och koppla till kvalitativ metod.
Postmodernism är motsatsen till modernism (objektiv, mäta sanna verkligheten). Postmodernism handlar om att vetenskap inte kan mäta den ”sanna verkligheten” vi kan bara tolka den. Vi är inte objektiva utan subjektiva, vilket vi kan använda oss av - vår förmåga att tolka och se från perspektiv.
Detta är en grund för den kvalitativa forskningen - forskaren är sällan objektiv istället kan vi i den kvalitativa forskningen använda detta subjektiva i t.ex. en ostrukturerad intervju där intervjuaren tillåts att styra frågorna (givetvis kring en central hypotes) utefter vad som kommer upp. Vi ”använder” att forskaren är subjektiv för att få ett intressant resultat. Vi låter också forskaren tolka t.ex. intervjuns teman (underliggande teman) i en tematisk analys. Vi är även mindre intresserade av att mäta (siffror), istället att förstå, ibland på ett mycket djupare plan än vad siffror någonsin kan ge.
