Föreläsning kvalitativ metod Flashcards
Vad är ontologi?
“Läran om det varande”
Hur är världen beskaffad? Vad finns egentligen?
Finns det en fysisk värld oberoende av oss? (materialism)
Är världen ett verk av vårt “medvetande”? (idealism)
Är den allmänna ordningen i naturen mekanistisk (naturen följer lagar: t.ex. tyngdkraft) eller teologisk (tillvaron är styrd av ett ändamål/syfte: t.ex. världen är styrd av Gud eller liknande)?
Vad är epistemologi?
Läran om kunskap, kunskapsteori
Vad är kunskap? Hur får vi kunskap?
Exempel empirism (erfarenheten grund för kunskap), rationalism (förnuft som grund för kunskap: vi kan tänka fram kunskapen i princip), realism (det finns en oberoende yttervärld som det åtminstone till en del går att få säker kunskap om: t.ex. mäter ljusvågor kommer få kunskap om hur ljus är beskaffat) och konstruktivism (vissa objekt/begrepp existerar endast i och med att vi konstruerar dem: t.ex. socialkonstruktionism)
Behöver vi dela upp yttervärlden i beroende av oss eller inte?
Det behöver inte vara endera eller - yttervärlden både beroende och oberoende av oss.
Vad finns det för strömningar i samhället och vad innebär dem?
Modernism - förnuft, experimentell metod, objektivitet, kumulativ kunskapstillväxt
Postmodernism – vetenskap sker i social och historiskt kontext – kunskap är socialt konstruerad.
P.M reaktion på positivism (hård syn på kunskap) –> man missar väldigt mycket. Den P.M strömningen mer riktad åt ett annat håll. Man tänker sig att kunskap sker i en social och historisk kontext. Man tänker sig inte kan skilja kunskap från sin kontext. Inte möjligt på samma sätt här att förhålla sig till forskning. Om man ligger i det med P.M läget och gör intervjuer – man skulle inte anse att det går att göra objektiva metoder p.g.a man själv som intervjuare är med i intervjun. Man tillsammans med den andra i intervju skapar kunskap. Medan en modernist inte anser att det är så det går till. Viktigt ha med synsätten - hur kvalitativ metod tillämpas. Inte är meningen att få en objektiv kunskap som går att generalisera till en population.
Modernism – mer allmän samhällsströmning. Positivism mer gren med kunskapssyn skulle man kunna säga. Positivismen faller in under modernism men modernismen är bredare än så.
Positivism – bara studera det vi kan få information via våra sinnen: experiment bäst kan visa orsak – verkan – samband
Vad har forskningens för ideal inom psykologi och även andra discipliner?
Inom psykologi (och andra discipliner) har forskningen ofta ett slags “naturvetenskapligt ideal” - kommer mkt från positivismen bl.a. Hypotesprövning genomslag.
Vad växte fram i mitten av 1900-talet som en kritik mot positivismen?
Behaviorismen – bara studera beteende, det observerbara.
Växte sig mitten 1900-talet kritik mot positivismen – vi missar någonting. Det växte fram andra sätt - P.M med kunskap i kontextberoende. Kan vi verkligen vara objektiva? Mer utrymme för studier som inte syftar till att generalisera för populationen utan fokuserar på enskilda personers upplevelser, kan också vara vetenskapligt om vi följer vetenskapliga metoder. Man kan vara vetenskaplig även om det bygger på kvalitativ data, så länge man utför det på ett bra sätt och följer vetenskaplig metod.
Fenomologisk inriktning – mer på T9 – mitten 1900-talet växte det fram. Yttre oberoende omvärlden oväsentlig - fokuserar enbart enskilda individer, struntar i resten av populationen.
Vad är synsättet idag på vad perspektiven kan bidra med för kunskap? t.ex. modernism, postmodernism etc
Olika perspektiv bidrar med olika typ av kunskap, detta är mer synsättet idag.
Vad är metodologi?
“Läran om metoden” (nivån över metod. Metod är mer hur samlar jag in data? Metodologi mer läran om metoden.)
Metodologi är teoretisk och filosofisk bakgrund till forskning och vilka följder det får
Metodologier har vissa antaganden som vi måste “köpa” för att använda den
Metodologi hör ihop med kunskapssyn
T.ex. experiment - måste “köpa” vissa antaganden för att använda experimentet. Det finns vissa följder när vi använder experiment. Detta är sådana tankar man håller på med inom metodologi.
Om jag har en viss kunskapssyn –> genomslag för metod tillslut.
Kvalitativ forskning inom psykologi. Varför valde jag att göra intervjuer här? Svårare redovisa mer varför.
Mainstream kvantitativa grenen.
Vad är metod?
Tillvägagångssätt, de olika sätten att t.ex. samla in data på
Inte i sig bundna till en viss världsbild eller kunskapssyn
Kvantitativ metod – samla in kvantifierbara data (siffror… “kvantitativa data”, numeriska data)
Kvalitativ metod – samla in data som inte kan kvantifieras (resultat brukar beskrivas med ord, “kvalitativa data”, icke-numeriska data)
Kvantitativ data men använder sig av intervjuer –> kanske räknar hur många som sagt en viss sak (mer modernistisk syn) där P.M inte förstår varför man gör så.
Vad är skillnaden på kvantitativ metod och kvalitativ metod?
Kvantitativ metod – samla in kvantifierbara data (siffror… “kvantitativa data”, numeriska data)
Kvalitativ metod – samla in data som inte kan kvantifieras (resultat brukar beskrivas med ord, “kvalitativa data”, icke-numeriska data)
Vad är effekterna av kvalitativ metod?
Forskarrollen är ofta annorlunda, där forskaren inte ses som helt objektiv och att forskaren kan vara med och samskapa kunskapen
Det finns ofta en större flexibilitet i kvalitativa datainsamlingsmetoder (exempelvis får inte alla respondenter samma intervjufrågor) - t.ex. positivistiska synsättet alla intervjurespondenter får samma instruktioner, etc – bara läkemedlet som skiljer grupperna åt, annars kan det vara ngt annat som skiljer grupperna åt.
Kvalitet värderas annorlunda, med en annan syn på vad validitet är - Ahrne & Svensson tar exempelvis upp trovärdighet och generaliserbarhet. Validitet=vad vi kan dra slutsatser om, hur trovärdigt är våra data. Valid på engelska. Är forskningen “valid”?. Detta ett problem kvalitativa metoder. Kvalitativa metoderna på värderade på kvantitativa grunder. Här behöver man titta på ANDRA SÄTT att se på trovärdighet och generaliserbarhet. Detta tar Ahrne & Svensson upp i kap 2.
Vilken är den vanligare slags vetenskapliga synen vid syn på kunskap vid kvalitativa datainsamlingsmetoder?
Konstruktivistisk/postmodernistisk syn
Är metod bunden till en viss kunskapssyn?
Nej, egentligen är metod inte bunden till en viss kunskapssyn, men det är vanligare med mer konstruktivistisk/postmodernistisk syn på kunskap vid kvalitativa datainsamlingsmetoder
Vad är man nyfiken på vid intervjuer?
Intervjuer – nyfikna på det unika – vad är det som just denna personen har för spännande saker att berätta? Inte samma intervjufrågor. Ställer följdfrågor etc.
Vad är ett kännetecken för intervjuer?
Det blir väldigt flexibelt. Två intervjuer med olika personer kommer få olika karaktär och resultat. Om vi skulle intervjua samma person med två olika intervjuare skulle intervjuerna se olika ut.
P.M ingång - inte ett problem att intervjuerna ser olika ut. Man är inte objektiv. Vad jag ställer för frågor beror på mina egna erfarenheter etc.
Vad kan vi säga gällande trovärdighet vid kvalitativ metod?
Kommer från valid på engelska
Vi vill att läsaren ska lita på våra resultat och våra slutsatser
För att göra detta: transparens (genomskinlighet), triangulering och återkoppling till fältet
För att vi ska kunna övertyga läsaren att lita på våra resultat. Argumentera för transparens, triangulering och återkoppling till fältet. Inte alltid man gör alla dessa saker, men man kan öka trovärdigheten för studien om man tillämpar det.
Vad innebär ett av trovärdighetens viktigaste begrepp (transparens)?
Beskriva saker och ting så noggrant som möjligt så att läsaren kan bedöma trovärdigheten/att den är bra gjord. Man ska beskriva så tydligt man kan vad man har gjort. Det finns ingen enhetlig kvalitativ analys/metod. Det finns många sätt att analysera data (t.ex. Tematisk analys är ett sätt). Jätteviktigt beskriva exakt!!
Till exempel tar analys som exempel. Visar konkret vad man har gjort. Vanligt skickar med ett utdrag ur en intervju. Kanske ger exempel på hur man har tolkat. Det blir längre när man har med den typen av text –> öka trovärdigheten.
Vad innebär ett av trovärdighetens viktigaste begrepp (triangulering)?
Kombinerar flera saker för att vara säker på att det man kommit fram till stämmer. Man kan använda sig av flera metoder –> når man samma resultat? Det kan också vara så att man är flera forskare inblandade i studien. Intervju - två forskare analyserar intervjun. –> bidra till förståelsen.
Vad innebär ett av trovärdighetens viktigaste begrepp (generaliserbarhet)?
Vi kan inte använda statistik för att generalisera till populationen p.g.a vi har inga siffror att jobba med, och också p.g.a små urval om vi bara har intervjuat en person och det kan vi inte generalisera till en hel population.
Vi kan ändå diskutera om forskningsresultaten kan överföras till andra områden/miljöer (exempelvis genom att jämföra med andra studier)
Teoretisk generalisering – koppla studiens resultat till begrepp och teorier
T.ex. kända fallet Phineas Gage – spett åkte upp i hjärnan på honom. Han fick stora hjärnskador i frontalloben. Det fick stora konsekvenser för hans beteende och han fick beteendeförändringar. Det fallet är bara en person. Men det fallet har gett mycket kunskap om hur hjärnan fungerar och vad frontalloben hjälper till med. Vi kan inte räkna statistik på Phineas, men vi kan använda oss av studien –> andra personer har frontallob som fungerar såklart som Phineas.
Teoretisk generalisering – hur vi tar studiens resultat och lyfter upp den på teoretisk nivå och kopplar samman andra begrepp. Avancerat att kunna göra det. Vi har inte begreppen från början p.g.a inte pratat med sin intervjuperson än. Vad är den teoretiska grunden i det personen säger? Kräver djup kunskap om teorier och begrepp.
Vad finns det för metoder för insamling av kvalitativa data?
Intervjuer och fokusgrupper (“att fråga folk”)
Observationer (“att vara med och titta på”)
Dokumentanalys (“att läsa texter och se på bilder”)
Vilken metod är vanligast vid kvalitativ metod inom psykologi?
Intervju – vanlig metod vi oftast använder oss av vid kvalitativ metod inom psykologi.
Vad kännetecknar intervjuer?
Strukturerat samtal
Handlar om ett visst ämne - dvs frågeställningen som man är intresserad av. Den (frågeställningen) ska styra intervjun.
Intervjuaren ställer frågor, respondenten/informanten svarar
Annat än en vanlig diskussion/samtal vid en intervju. I Ahrne och Svensson pratar dem om maktbalansen i intervjun. Intervjuaren som har makten. Det kan bli problem om respondenten har egen maktposition, t.ex. är en chef. Svårt att hålla sig till strukturen isåfall.
Vad finns det för olika grad av struktur vid intervju? Och vad innebär grad av struktur egentligen?
Grad av struktur = hur hög grad jag har bestämt på förhand hur styrande jag ska vara i intervjun
- Strukturerad – alla frågor formulerade på förhand, alla får samma
- Halvstrukturerad - några frågeområden formulerade på förhand - stor frihet att följa respondenten –> kan vara bra om man inte är van vid intervjuer
- Ostrukturerad – i princip inga frågor formulerade på förhand. Sällan man är helt ostrukturerad. Ställer höga krav på intervjuaren och hur personen hanterar intervjun. Kan passa om man inte vet om lämpliga frågor/frågeområden. Går in med inledningsfråga och sedan följer respondenten och det är det jag ställer följdfrågor om.
Kan du ge ett exempel på en intervjuguide för en halvstrukturerad intervju, dvs hur man går tillväga då?
Formulera några områden du vill täcka av under intervjun – inte för många! Om det är för många områden kanske det är bättre med en enkät!
Börja gärna med “lättare” områden, och ta mer djupa områden senare – detta handlar delvis om en psykologisk effekt – inte träffat varandra tidigare – viktigt med tillit för varandra. Kanske inte ska dänga på det djupaste direkt. Brukar börja med bakgrundsfrågor bara för att “värma upp”
Du kan ha med några “säkerhetsfrågor” (“pocket questions”) ifall intervjun skulle gå trögt - vissa personer är som en kran, de pratar på. Sen finns det vissa personer som man får dra ut grejer, det behöver inte vara en dålig intervju för det. Men kan vara jobbigt för intervjuaren.