Kazdin kap 1 Flashcards
Hur går man tillväga vid vetenskapliga prövningar?
- Generera en teori eller konceptuella förklaringar/teorier för fenomenet man vill studera/pröva
- Föreslå teorier för att testa dessa förklaringar
- Samla på sig data under vissa omständigheter
- Evaluera datan för att dra slutsatser om teorierna/hypotesen
Varför behöver vi vetenskap överhuvudtaget?
- Vi behöver konsekventa metoder för att samla på oss kunskap (inom alla ämnen man forskar i, t.ex. medicin och psykologi)
- Vetenskap behövs för att identifiera, upptäcka, isolera och avslöja många komplexa relationer som existerar i världen (kontrollerade omständigheter för att isolera upptäckter och använda metoder som sträcker sig utöver människans möjligheter från normal observation)
- Oavsett om relationer som existerar i världen är komplexa eller inte, för många hypoteser som vi är intresserade av att veta om de stämmer, behöver vi extensiv mängd information (mycket data) för att dra slutsatser
- Vi behöver vetenskap för att övervinna begränsningarna av de vanliga sätten vi tolkar omgivningen/miljön och drar slutsatser (så fritt från subjektivitet och partiskhet som möjligt)
Vad är målet med vetenskap?
Målet är att bygga upp en pålitlig kunskapsbank om den naturliga världen (fysiska, biologiska och psykologiska)
Vilka är människans begränsningar gällande vetenskap?
- Vi har begränsningar gällande synen, hörseln och luktsinnet. T.ex. vi är selektiva gällande synen, vi ser inte mycket av det elektromagnetiska spektrumet, vi ser enbart “det synbara spektrat” som det heter. Hundar t.ex. hör ljud inte människan kan höra.
- Sammanfattningsvis mycket av det vi vill veta och se kan vi inte använda oss av våra vanliga tillgångar (våra sinnen; hörsel, syn etc)
- Vi har även begränsningar gällande hur vi processar information. Psykologisk undersökning har kommit fram till att det finns stöd för att “att tro på är att se det/believing is seeing”. Dessa kognitiva processer förvränger systematiskt som får oss att göra anspråk och dra slutsatser som inte reflekterar verkligheten
Vad är cognitive heuristics/kognitiv heuristik?
Hur vi organiserar och processar information. Det är processer ur vårt medvetande som fungerar som mentala genvägar och guidar till att hjälpa oss hantera flera aspekter av vårt vardagliga liv. Detta hjälper oss kategorisera, ta beslut och lösa problem. Heuristiken framträder som “partiskhet” när vi försöker dra exakta relationer baserat på bara våra egna tankar, intryck och erfarenhet.
Ett exempel på kognitiv heuristik är “confirmatory bias”, vad är det?
Vi väljer, söker ut, och kommer ihåg/minns “bevis” i världen som stämmer överens med och stödjer vårt synsätt/syn på världen. Med andra ord, vi överväger inte all information vi har tillgänglig egentligen. Detta kan vara speciellt skadligt när vi stereotypiserar, t.ex. om någon tror att en etnisk grupp beter sig på det här sättet p.g.a sin etnicitet - så kommer vi bara se att den här gruppen människor beter sig på det sättet. Motbevis registreras inte som framträdande och om det mot förmodan gör det så ses det som ett undantag
Vad mer kan påverka vår uppfattning gällande hur vi ser världen “vetenskapligt”?
Vår motivation och humör kan direkt påverka hur och vad vi uppfattar i vår verklighet. Alltså biologiska tillstånd (t.ex. hungrig, törstig) och psykologiska tillstånd (t.ex. humör) kan direkt påverka hur vi ser världen. T.ex. om någon känner sig hotad eller arg, så är det troligare att de ser andra hålla i ett vapen än ett neutralt objekt. Alltså vår “verklighet” är hur vi uppfattar världen, med användandet av ett filter, och vi förändras med våra biologiska och psykologiska tillstånd som har påverkan på vad vi ser, hör och minns
Vad tror vi människor om minne generellt?
Som människor tror vi att (ofta med säkerhet) att vårt minne “spelar in” verkligheten, men forskning har visat att vi “kodar om” verkligheten, alltså vi mer ofta än inte minns inte saker såsom de har hänt
På vilka sätt påverkar det vi tror om vårt minne hur vi minns?
- När vi tänker på händelser i det förflutna t.ex. barndom etc små detaljer och ibland större detaljer “ifyllda” (genom t.ex. fantasi, tankar) och blir en del av vår ihågkomna historia. När vi återberättar historien, kan vi inte utskilja mellan vad som hände och vad som inte hände. Vi kan genom “reality monitoring” dock.
- Vi kan ha “falska minnen”
- Ögonvittnen i rätten ses som väldigt övertygande - trots det är det mest opålitliga källan man kan tänka sig. Mycket forskning har visat på detta.
Vad är “reality monitoring”?
Reality montering kallas minnesfunktionen som differentierar minnen som är baserade på externt (verkligheten) och internt (sina egna tankar, uppfattningar).
Vad är “falska minnen”?
Minnen av saker som inte har hänt. I experiment kan forskarna till och med “plantera” in falska minnen. När de som är med i experimentet ska återberätta minnena återberättar dem även de falska och mixar det med sånt som har hänt.
Vad är metodik?
Metodik är ett brett begrepp som inkluderar principer, praxis och procedurer uttänkta att hjälpa oss överkomma eller minimera vår partiskhet som kan skymma vår kunskap om hur världen är. Metodik är svaret på hur vi får fram så bra information vi bara kan, utvecklat av människan, så att den blir trodd på, ackumulerad, trodd på och repeterad. Metodik tar inte bort partiskhet och problem, men man ska se begreppet med ödmjukhet.
Vad är viktigt inom vetenskap?
Replikering, alltså en repetition av samma fynd av andra forskare. Alltså om en forskare hittar ett fantastiskt fynd, om ingen annan kan reproducera samma resultat, så är det resultatet den forskaren hittade väldigt suspekt. Forskaren i sig är inte opålitlig men fyndet är det.
Vad är grundforskning (basic research)?
Grundforskning refererar till vårt intresse i att förstå underbyggnadet av olika fenomen - vad, varför, när, och hur något händer. Vi kan behöva studera fenomenet under högt kontrollerade betingelser.
Vad är tillämpad vetenskap (Applied Sciences)?
Tillämpad vetenskap refererar till vårt intresse i att översätta vår kunskap mot olika mål i vårt vardagliga liv och i tillämpade miljöer. T.ex. vi vill förstå så mycket vi kan om stress och dess påverkan på vår funktion och grundforskning har fått fram olika sorters funktioner (t.ex. hur stress påverkar åldrandet, immunsystemet etc) men vi är också intresserade av att tillämpa information (när det är möjligt) på hur vi lindrar stress.
