B&W kap 1

Question 1

Vid utförande av kvantitativ metod, så finns det tre olika alternativ att välja emellan, vilka?

Answer 1

• Experiment
• Kvasi-experiment
• Icke-experiment

Question 2

Vilken är den bästa undersökningsmetoden för att komma fram till slutsatser om orsak och verkan?

Answer 2

Experiment

Question 3

Ett (äkta) experiment kännetecknas av 2 saker, vilka?

Answer 3

Kontroll och randomisering.

• Kontroll - forskaren har kontrollen över ev orsaker. Denna sak som forskaren varierar/manipulerar och som man vill se effekterna av (vår eventuella orsak), kallas oberoende variabel och brukar förkortas OV. Den sak man vill se effekterna på, t.ex. upplevd ljusstyrka kallas beroende variabel (på vilken vi ev kan få en verkan) och brukar förkortas BV.
• Randomisering - man låter slumpen avgöra vilken betingelse var och en av undersökningsdeltagarna ska hamna i. Det är alltså slumpen som avgör vem som får Magnecyl och vem som får sockerpiller.

Question 4

Vad går ett experiment ut på gällande variabler?

Answer 4

Experimentet går ut på att ta reda på om OV påverkar BV.

Question 5

Vad är risken med att inte låta slumpen sköta fördelningen av individer till betingelser?

Answer 5

Risken är att man kan få någon systematisk skillnad mellan grupperna som inte har med den oberoende variabeln att göra

Question 6

Vad kännetecknas ett kvasi-experiment av?

Answer 6

Ett kvasi-experiment kännetecknas av att man har kontroll över OV, men inte kan randomisera individer till betingelser. T.ex. förmiddagsgrupp och eftermiddagsgrupp med undervisningsmetoderna A och B, där eleverna själva fått välja vilken grupp de vill ingå i.

Question 7

Vad kännetecknas icke-experiment av?

Answer 7

Icke-experiment kännetecknas av att man varken har kontroll över OV eller kan randomisera individer till betingelser. Det enda vi kan göra är att observera ett eventuellt samband mellan en tänkt OV och en tänkt BV och med olika, ofta mycket sofistikerade statistiska metoder så gott det går försöka utesluta att det i själva verket handlar om 1) ett skensamband och att 2) orsakssambandet verkligen går från OV till BV och inte tvärtom. Men hur noga vi än är, kan vi aldrig nå upp till den säkerhet i slutsatsen att det verkligen var OV som påverkade BV som vi kan med ett äkta experiment.

Question 8

Varför använder man icke-experiment?

Answer 8

Man har helt enkelt inget annat alternativ. Vi kan inte t.ex. randomisera barn till olika uppväxtförhållanden för att försöka utröna vilka faktorer som påverkar ungdomskriminalitet.

Question 9

Vilket typ av design är det vanligaste undersökningsmetoden inom många viktiga forskningsområden inom psykologi (t.ex. personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi, arbets- och organisationspsykologi)

Answer 9

Icke-experiment

Question 10

Så, design: experiment. Har man kontroll av OV?

Answer 10

Ja

Question 11

Så, design: experiment. Har man randomisering av individer till betingelser?

Answer 11

Ja

Question 12

Så, design: kvasi-experiment. Har man kontroll av OV?

Answer 12

Ja

Question 13

Så, design: kvasi-experiment. Har man randomisering av individer till betingelser?

Answer 13

Nej

Question 14

Så, design: icke-experiment. Har man kontroll av OV?

Answer 14

Nej

Question 15

Så, design: icke-experiment. Har man randomisering av individer till betingelser?

Answer 15

Nej

Question 16

Vad innebär intern validitet?

Answer 16

Intern validitet handlar om med vilken säkerhet vi kan lita på slutsatsen att det verkligen var OV (och ingenting annat) som påverkade BV, dvs att vi kan dra slutsatser om ett orsakssamband och i vilken riktning detta går. DVS OV –> BV

Question 17

Så, experiment, kvasi-experiment och icke-experiment, hur god validitet har respektive?

Answer 17

Experiment - god intern validitet
Kvasi-experiment - något sämre intern validitet
Icke-experiment - sämsta interna validiteten

Question 18

Vilka hot finns mot den interna validiteten i en undersökning?

Answer 18

Riktningsproblemet och bakomliggande-variabel-problemet.

Question 19

Hur kan man övervinna riktningsproblemet vid psykologiska studier?

Answer 19

Göra en longitudinell studie, och följer folk över en längre tid.

Question 20

Ett av hoten mot intern validitet är riktningsproblemet, vad innebär det?

Answer 20

Riktningsproblemet handlar om är det OV –> BV eller BV –> OV (t.ex. är det humöret som påverkar prestationen eller prestationen som påverkar humöret?) Riktningsproblemet är inte ett problem vid experiment och kvasi-experiment. Det blir ett problem vid tvärsnittsstudie vid icke-experiment, dvs då man undersöker OV och BV vid (ungefär) samma tillfälle.

Question 21

Ett av hoten mot intern validitet är bakomliggande-variabel-problemet, vad innebär det?

Answer 21

T.ex. man tror ökad glasskonsumtion leder till många drunkningar (när det i själva verket är ett skensamband), när det i själva verket är vackert väder som ligger bakom som är OV –> BV

Question 22

Vad innebär extern validitet?

Answer 22

Den externa validiteten handlar om giltigheten i att göra generaliseringar från det samband mellan OV och BV som man påvisat.

• Generaliseringar till andra sätt att manipulera/mäta OV och BV
• Generaliseringar till andra miljöer än den använda
• Generaliseringar till andra individer än de undersökta

Question 23

Vad avses med population?

Answer 23

Med population brukar man mena den, ofta mycket stora, mängd individer som man i undersökningen är intresserad att få veta någonting om. T.ex. populationen = totala mängden av alla högskolestudenter i Sverige

Question 24

Vad avses med stickprov?

Answer 24

Med stickprov avses en delmängd av individer som vi dragit från populationen. Vi kan dock inte välja vilka individer i populationen som ska få ingå i stickprovet på vilket sätt som helst, eftersom vi vill att stickprovet ska vara representativt för populationen.

Question 25

Vad är den bästa metoden för att välja individer till stickprov?

Answer 25

Slumpmässigt urval, med andra ord inte systematiskt välja t.ex. enbart psykologiska institutionen vid Stockholms universitet utan slumpmässigt välja individer

Question 26

Hur kan statistik hjälpa oss vid slumpmässiga urvalet?

Answer 26

Det slumpmässiga urvalet är ingen garanti för att man ska få ett representativt stickprov. Men det fiffiga med slumpen är att man kan räkna ut hur den kan slå och det är precis detta som man har statistiken till. Med statistikens hjälp kan man beräkna exakt hur stor sannolikheten är för att man ska ha fått ett snedvridet stickprov och att någon egenskap hos stickprovet (t.ex. medelvärdet) ska avvika med ett visst antal enheter från motsvarande egenskap i populationen (se t.ex. om konfidensintervall)

Question 27

Vad innebär reliabilitet?

Answer 27

Reliabilitet handlar om hur mycket slumpen kan förvränga resultatet, än hit och än dit

Question 28

Vad innebär validitet?

Answer 28

Validitet hos mätinstrumentet handlar alltså om att man verkligen mäter det man avser att mäta

Question 29

Vad är en variabel?

Answer 29

Med variabel menar vi en egenskap vars variation vi är intresserade av att mäta

Question 30

Vad är en kvalitativ variabel?

Answer 30

En kvalitativ variabel är icke-numerisk, dvs dess olika variabelvärden utgörs vanligen av ord. Vädertyp är ett exempel på en sådan variabel, och några olika variabelvärden skulle då vara t.ex. skolsken, molnigt, snö, regn etc. Kön är ett annat ex på en kvalitativ variabel, vanligen med de 2 variabelvärdena man och kvinna. Med bara 2 variabelvärden kallas den för en dikotomi variabel och kodas ofta 0-1 eller 1-2.

Question 31

Vad är en kvantitativ variabel?

Answer 31

Kvantitativa variabler är till sin natur numeriska eftersom tilldelade numeriska mätvärden ger information om relationen mellan variabelvärdena. Ålder, kroppslängd, antal sjukdomssymptom, antal studenter i klassrummet, kroppstemperaturen hos en patient är exempel på kvantitativa variabler.

Question 32

Vad är nominalskala?

Answer 32

Variabelvärdena på en nominalskala kan bara namnges och grupperas. Hit hör de kvalitativa variablerna. Exempel är kön och civilstånd.

Question 33

Vad är ordinalskala?

Answer 33

Variabelvärdena på en ordinalskala kan rangordnas utmed något kontinuum. Dessa variabelvärden kan endast rangordnas. Ett variabelvärde kan alltså vara större eller mindre än ett annat men det finns ingen matematisk information om hur mycket större eller mindre. Exempel är placering i en tävling och betyg (G/VG/MVG).

Question 34

Vad är intervallskala?

Answer 34

Förutom att variabelvärdena på en intervallskala kan rangordnas råder här lika intervaller. Det finns ingen absolut nollpunkt. Minusvärden kan förekomma. Exempel på detta är celsius för temperatur.

Question 35

Vad är kvotskala?

Answer 35

På en kvotskala råder ekvidistans (=dvs lika steg) och det finns en absolut nollpunkt. Här kan man t.ex. säga att 20 kg är dubbelt så mkt som 10 kg etc.

Question 36

Vad kallas även korrelationsstudier för?

Answer 36

Icke-experiment