Handbok i kvalitativa metoder kap 3

Question 1

Vad ger intervjuer oss för kunskap om?

Answer 1

Intervjuer är ett sätt att samla kunskaper om sociala förhållanden, men givetvis kan även frågor om enskilda människors känslor och upplevelser vara av intresse.

Question 2

Vad är skillnaden mellan intervju och det vänskapliga samtalet?

Answer 2

Skillnaden mot det vänskapliga samtalet är att intervjun bygger på att kunskap om något som forskaren eller studenten inte känner till (eller har kunskap om) ska skapas.

Question 3

Vad säger en intervju generellt sätt?

Answer 3

En intervju säger något om stunden då den gjordes, något om hur en person har uppfattat ämnet för intervjun, och något om det som tillskrevs diskussionen just där och då men inte något annat utanför den situationen. Intervjuer säger med andra ord inte allt, men rätt gjorda kan de ge viktiga insikter.

Question 4

Vad är en fördel med kvalitativa intervjuer?

Answer 4

En fördel med att göra kvalitativa intervjuer är att man kan anpassa frågorna och den ordning man ställer dem.i efter situationen på ett helt annat sätt än om man är bunden vid ett helt standardiserat frågeformulär.

Question 5

Vad för ytterligare kunskap får vi får en intervju om vi jämför med t.ex. ett standardiserat test?

Answer 5

Genom intervjuer kan vi få beskrivningar av händelseförlopp och situationer som man inte kan få grepp om genom färdigformulerade frågor.

Question 6

Vad är kännetecknande för en intervju?

Answer 6

Tanken är att 2 personer (en intervjuare och den som intervjuas) som inte känner varandra träffas för att genomföra ett samtal i ett visst syfte, ansikte mot ansikte. Deras uppgifter är tydliga då en ställer frågor och den andra svarar. I övrigt ska intervjuaren helst inte påverka svaren på något sätt, utan sträva efter neutralitet och objektivitet. Intervjuaren är mer fri vid en kvalitativ intervju att ta upp nya ämnen, ställa nya frågor och hitta nya angreppssätt under samtalets gång.

Question 7

Vad är en djupintervju?

Answer 7

Djupintervjuer innebär att två personer möts (intervjuare och den som intervjuas), samtalar länge och försöker möjliggöra en relation där båda kan vara öppna om sig själva. Det handlar således om att intervjuaren berättar mer om sig själv än vid andra typer av intervjuer och ägnar tid åt självreflektion för att lära känna sig själv under intervjuandet. Med den närhet som skapas kan djupintervjuer liknas vid ett samtal mellan nära vänner, med den skillnaden att samtalet har ett specifikt syfte.

Question 8

Vad för information/resultat vill man få ut av djupintervjuer?

Answer 8

Genom den här formen vill man fånga de personliga aspekter hos den som intervjuas som ofta tas för givna, som identitet, upplevda erfarenheter, värderingar, beslut, kulturell kunskap eller kulturella perspektiv. Huruvida man ska använda djupintervjuer eller inte beror på forskningsfrågan.

Question 9

Vad är en nackdel gällande kvalitativa intervjuer gällande val av intervjusubjekt?

Answer 9

När man gör en större kvantitativ statistisk undersökning finns det regler för hur man ska göra urval ur en viss population för att det ska anses vara någorlunda representativt. Några sådana regler finns inte när man gör kvalitativa intervjuer. Ändå kan man inte bortse från att det finns vissa urvalsproblem när man gör kvalitativa intervjuer och att man måste tänka över hur man väljer ut dem som ska intervjuas.

Question 10

Vid val av intervjusubjekt, vad finns det för tillvägagångssätt?

Answer 10

• Tvåstegsurval - först ofta ett urval av organisationer, om man då fått tillåtelse att ha med dem i sin undersökning, är nästa steg att välja ut vilka individer man ska intervjua. Det bästa är om man får listor och kan själv som forskare göra slumpvisa val av personer, så att inte t.ex. ledningen manipulerat det och valt personer som kommer t.ex. bara prata om positiva aspekter av organisationen
• Snöbollsurval - bra om man vill undersöka omständigheter kring en speciell händelse eller företeelse eller kanske t.o.m sådant som kriminella gäng eller nätverk. Om man får tag på en person att intervjua kan snöbollen rulla vidare och på så sätt kan man efter hand få ett tillräckligt antal personer att intervjua. Risken är dock att fältmaterialet inte blir tillräckligt allsidigt.

Question 11

Hur många ska intervjuas?

Answer 11

Kanske 6-8 personer. Då ökar säkerheten att man har fått ett material som är relativt oberoende av enskilda personers väldigt personliga uppfattningar om t.ex. förhållanden på en arbetsplats eller i ett bostadsområde. Dock om man ska göra jämförelser mellan olika grupper av anställda eller mellan män och kvinnor eller några andra jämförelser måste man dock göra fler intervjuer. I vissa grupper kan 6 personer vara för få för att vara representativt, då kanske man måste komma upp i mellan 10-15 intervjuer.

Question 12

Var brukar intervjuer hållas?

Answer 12

Om en intervju inte är naturligt anknuten till en viss arbetsplats eller organisation blir det ofta aktuellt att hålla till hemma hos den som intervjuas. Dock kan det ibland vara mer känsligt och det är vanligare att människor avböjer att ställa upp för intervjuer om de ska ske i hemmiljö.

Question 13

Hur lång tid brukar en intervju ta?

Answer 13

Det kan ta allt från 20-30 minuter till flera timmar. Normaltid är mellan 45 min-1 timme

Question 14

Vad är bra att tänka på inför intervjusituationen?

Answer 14

• Förbereda sig så mycket som möjligt inför intervjun
• Även om man vill göra intervjuer som inte bygger på i förväg formulerade frågor är det bra att ha en del frågeområden och typer av frågor nedskrivna i någon form av intervjumall för att påminna sig själv om vad man har planerat att ta upp
• Vara påläst och informerad så mycket som det går - även kanske hört/sett andra intervjuer med samma person för att få en unik intervju själv
• När man har gjort några intervjuer och analyserat dessa får man mer kunskaper, som man inte ska dra sig för att använda i de fortsätta intervjuerna
• Pilotintervju

Question 15

Vad ska man tänka på när man ställer frågor under en intervju?

Answer 15

• Ställa vänliga frågor och att tydliggöra att man är intresserad av att ta del av den intervjuades synpunkter och erfarenheter
• Vid långa svar är det viktigt att verbalt uttrycka intresse, helst så ofta möjlighet ges
• Använda den intervjuades egna ord vid följdfrågor
• Fråga efter användningen av ett visst begrepp istället för att fråga vad det betyder
• Vid avslutningen av en intervju är det lämpligt att berätta kort om hur studien kommer att gå vidare, att be att få återkomma med följdfrågor och tacka för att vederbörande tagit sig tid att berätta

Question 16

Hur bör en intervju inledas?

Answer 16

En intervju bör alltså inledas mjukt, och om man känner att man fått en bra kontakt kan man efter ett tag, om det är aktuellt, pröva att ställa lite svårare och kanske mer känsliga frågor. Men man bör ändå alltid försöka att avsluta intervjun på ett vänligt sätt och släta över eventuella motsättningar som kan ha uppkommit

Question 17

Vad är viktigt att tänka som intervjuare gällande positionen mellan mig och den som blir intervjuad?

Answer 17

Oavsett könstillhörighet, ålder eller annan kategorisering finns anledning att fundera på sin position som intervjuare i relation till fältet innan man möter den som ska intervjuas

Question 18

Hur ska man tänka gällande att ta anteckningar under intervjun, spela in etc?

Answer 18

Penna och papper är en grundläggande teknik som kan vara fördelaktig att använda när man är två som genomför intervjun. En kan då ställa frågor och den andra koncentrera sig på att ta anteckningar och följa upp vissa spår i intervjun.
Även den som använder inspelningsteknik av någon sort behöver dock papper och penna för att göra anteckningar, t.ex. om frågor som ska ställas längre fram i intervjun och om gester, grimaser och annat ohörbart som inte kommer med på bandspelaren

Question 19

Vid återgivningen av intervjun behöver man nämna i vilket sammanhang den utfördes, vad är bra att ha gjort innan då?

Answer 19

Kanske skrivit ner lite om miljön som intervjun förekommer i

Question 20

Om man fått tillåtelse att spela in, bör man göra det?

Answer 20

Ja, då kan man få materialet inspelat så att man inte missar något. Det lämpliga i sådana sammanhang är att inleda intervjun med att presentera dess syfte och därefter be om personens samtycke för att spela in.

Question 21

Vad kan vara bra att ha gjort ifall inspelningstekniken skulle fallera?

Answer 21

Anteckna centrala fraser, stödord eller liknande under intervjun för då kan studenten/forskaren återställa samtalets innehåll om tekniken mot förmodan skulle fallera. Om detta skulle inträffa är det viktigt att så snart som möjligt efter intervjun skriva ut den i dess helhet m.h.a anteckningarna.

Question 22

Vid transkribering, vad är det positiva med det i det långa loppet?

Answer 22

Att skriva ut själv, även om det är tidsödande, är det fördelaktigt i det långa loppet. T.ex. kan sådant som är svårt att höra lättare förstås av den som gjort intervjun, som har stödanteckningar att tillgå och med det som grund kan uttolka vad som sägs. En annan större fördel med att skriva ut själv är att man lär känna sitt material och kan inleda tolkningsarbetet redan under själva lyssnandet och skrivandet (och även understödja det med egna kommentarer i ett parallellt dokument)

Question 23

Behöver intervjun i sin helhet skrivas ut?

Answer 23

Ja, för analyseringens skull t.ex. för analyseringen av småord, pauser och annat. Även för en diskursanalys.

Question 24

Vad är intervjuns styrkor?

Answer 24

• På kort tid kan man få höra flera personers reflektioner kring ett samhällsfenomen ur deras synvinkel
• En intervju har möjlighet att samla in något av den intervjuades språkbruk, normer, emotioner och inte minst det som tas för givet
• I en intervju kan intervjupersonen berätta om hur de gör saker i praktiken eller vilka rutiner de använder sig av
• Intervjuer går relativt snabbt att genomföra

Question 25

Vad är intervjuns svagheter?

Answer 25

• Intervjun ger en begränsad bild av ett fenomen och således måste behandlas därefter, och om möjlighet kompletteras med fler metoder
• Man kan inte ta för givet att människor gör som de säger, dvs att utsagan har bäring på personens handlingar
• Om personen som intervjuas menar det som forskaren/studenten uttolkar, eller om utsagan har andra betydelser
• Intervjun är ett resultat av ett samtal på en viss plats och vid ett visst tillfälle, där det som sägs - även om det är med ärliga avsikter - kan ha andra syften än vad intervjuaren tänkt sig eller förstår