Handbok i kvalitativa metoder kap 11 Flashcards
Varför studerar man texter?
Texter påverkar samhället. De bidrar till att forma människors föreställningar om hur samhället är och borde vara beskaffat. Annonsen om bönderna som värnar om de glada korna syftar till att skapa en positiv känsla inför produkten inuti mjölkpaketet t.ex. Texter påverkar också relationen mellan människor, t.ex. i exemplet med Arla reklamen så påverkas relationen konsument - producent och texterna bidrar till att skapa och upprätthålla vissa identiteter (t.ex. Arla bönders identitet)
Vad för fråga brukar man generellt ställa sig vid analys av texter?
Fråga sig vad som egentligen uttryckligen påstås
Vad tittar man på gällande analys av texter vid argumentationsanalys?
Vad som argumenteras för eller emot.
Även titta på retoriken, alltså försök till att övertyga på ett vidare sätt än argumentationsanalys:
- Logos - det förnuftsmässiga innehållet i ett argument
- Ethos - hur t.ex. den som pratar/avsändaren framställer sig själv, t.ex. en politiker när hen håller tal
- Pathos - hur avsändaren av budskapet försöker övertyga genom att vädja till mottagarens känslor. I text kan man se till vilket bildspråk och vilka känsloladdade uttryck som används.
Vad för diskursanalyser gör man vid analys av texter?
Diskursanalys 1: Vad underförstås?
Diskursanalys 2: Att analysera kategorisering för att kartlägga subjektpositioner
Diskursanalys 3: Att analysera utestängningsprocedurer
Kritisk diskursanalys: att kartlägga betydelse genom grammatik och ordval
Narrativanalys: att studera händelser och roller i berättelser
Vad gör man vid diskursanalys 1: vad underförstås?
Man börjar med att “ytläsa” texter. Varje text bygger på en gemensam förförståelse som delas av textproducent och mottagare av texten. T.ex. gällande arla-reklamen vet vi att mjölk kommer ifrån kor, som är vardagskunskap som delas av i princip alla läsare. Man tittar på det underförstådda eller förgivettagna aspekterna av texten.
Vad menar man med “diskurs”?
“Diskurs” definieras på olika sätt i olika riktningar men syftar aldrig på texten som sådan utan på praktiker och regler som har med textproduktion att göra, t.ex. vad som tas gör givet i ett visst sammanhang och vilka kategoriseringar som görs.
Vad gör man vid diskursanalys 2: att analysera kategorisering för att kartlägga subjektpositioner?
Subjektposition=det utrymme som människor kategoriserade på olika sätt ges för sitt agerande. Positionerna tänks inringade av språkliga och andra praktiker som skapar förväntningar på och föreställningar om människor. Positionerna påverkas också av subjektpositioner för andra grupper. Ett exempel på en sådan här analys är att man framställer människor som kategoriseras på ett bestämt sätt (i annonsen som Arlabönder) kan vara ett steg i en analys av subjektpositioner. Som t.ex. vid Arlaannonsen finns det också en förväntan om gemensamma värderingar. T.ex. läsaren/konsumenten förväntas dela de outsagda värderingarna av relationen mellan människa och djur, att öppna landskap är bra och att det är något speciellt bra med att värna om det som är svenskt.
Vad gör man vid diskursanalys 3: att analysera utestängningsprocedurer?
Här intresserar man sig för vad som trängs undan eller görs illegitimt genom att framställas som vansinnigt, avvikande, onaturligt, felaktigt eller osant. Man talar om utestängningsprocedurer. Utestängningsprocedurer är inte framträdande i annonstexten. Genom vad som framställs som positivt framgår dock indirekt vad som är illegitimt, exempelvis stora anonyma företag som inte bryr sig om Sverige. Detta framgår genom att man i denna text, som uppenbart syftar till att främja ett positivt ethos för arlabönderna, lyfter fram att dessa bönder är svenska och vill producera svensk mjölk, istället för att betona att Arla är danskt-svenskt eller att inte säga något alls om nationalitet. Man är alltså inte ett företag som bara bryr sig om profiten utan man tar hänsyn till andra värden.
Vad innebär narrativanalys?
Narrativanalys fokuserar texter som berättelser, med en handling bestående av händelser av bestämda slag som inträffar i en tidsmässig följd, och berättelsernas roller.
T.ex. i en saga
1. Förberedelse (hjälten och skurken agerar på olika sätt, vilket skapar den dramatiska situationen)
2. Komplikation (som att skurken skadar någon och hjälten får i uppdrag att ställa allt till rätta)
3. Förflyttning (exempelvis lämnar hjälten landet och ger sig ut på en resa)
4. Kamp (mellan hjälten och skurken)
5. Återvändande (t.ex. hem till kungariket)
6. Erkännande (då hjälten hyllas, gifter sig och blir krönt)
