TBL ansvar och patientsäkerhet Flashcards
Återkallelse av legitimation. Kan man få tillbaka sin legitimation efter att den återkallats?
HSAN kan besluta om att återkalla legitimation om den legitimerade:
- har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke,
- i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som påverkar förtroendet för hen,
- på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket,
- på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,
- har meddelats prövotid och under prövotiden på nytt visat sig olämplig att utöva yrket,
- har meddelats prövotid med en prövotidsplan och inte följt planen eller
- den legitimerade själv begär att legitimationen ska återkallas
Ny legitimation
Om HSAN har återkallat legitimationen gäller beslutet tills vidare. Yrkesutövaren kan senare ansöka om ny legitimation hos HSAN, vanligen tidigast inom tre år.
Skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal?
Enligt PSL är hälso- och sjukvårdspersonal den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården
personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter
den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare.
Även personal vid apotek, giftinformationscentraler, larmcentraler, sjukvårdsrådgivningar med mera anses som hälso- och sjukvårdspersonal under vissa förutsättningar.
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har själv ett ansvar för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter.
I PSL står också att personalen har följande ansvar:
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Patienterna ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav.
Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
Patienten ska visas omtanke och respekt.
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska dessutom bidra till en hög patientsäkerhet.
Därför ska de rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren.
Finns det undantag beträffande sekretess och tystnadsplikt?
När vårdpersonal har anledning att misstänka misshandel av barn, sexuellt övergrepp mot barn eller att barn på annat sätt far illa (anmälningsskyldighet till de sociala myndigheterna enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen).
För läkare om en patient bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen (anmälningsskyldighet till polismyndighet enligt vapenlagen 6 kap 6 §).
• Personal inom hälso- och sjukvården har ingen skyldighet att polisanmäla brott som en patient gjort sig skyldig till. Men personalen har enligt lagen rätt att göra en polisanmälan om brottet är så allvarligt att det kan ge minst två års fängelse, till exempel mord eller grov misshandel.
Prövotid
HSAN kan besluta om en treårig prövotid för det fall en legitimerad yrkesutövare:
• har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten,
• i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne,
• uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten,
• på grund av andra omständigheter kan befaras vara olämplig att utöva yrket eller
• om det kan befaras att personen på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande
Vid beslut om prövotid kan det läggas upp en plan som den legitimerade ska följa. Det är IVO som tar fram förslag på plan, om möjligt i samråd med den det gäller.
• Under prövotiden får man behålla sin legitimation, men man står under särskild tillsyn av IVO.
• Om man missköter sig under prövotiden kan det leda till att legitimationen återkallas.
• Legitimationen kan också återkallas om man inte följt prövotidsplanen.
Disciplinära påföljder
Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol men också bli av med sin
legitimation.
Brott mot tystnadsplikten kan enligt brottsbalken ge böter eller fängelse i högst ett år.
Återkallelse av legitimation
HSAN kan besluta om att återkalla legitimation om den legitimerade:
• har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke,m.m.
HSAN
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, är en domstolsliknande myndighet som prövar behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Frågor som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd prövar är:
- prövotid
- återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården
•indragning eller begränsning av förskrivningsrätt
•ny legitimation eller annan behörighet.
Frågorna prövas efter anmälan av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, eller efter ansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även Riksdagens ombudsmän, JO, och Justitiekanslern, JK, har rätt att göra anmälan. HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten
Lex Sarah
Om ett missförhållande är allvarligt eller risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska verksamhetsansvarig anmäla det till IVO.
Anmälningsansvarig
Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till IVO.
Rutin vid anmälan enligt lex Sarah
Skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden ska gälla för den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande under utbildning och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program. Information om skyldigheten att rapportera ska ges till de som omfattas av skyldigheten.
När den som bedriver verksamheten tar emot en rapport om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska det rapporterade utredas, dokumenteras och avhjälpas eller undanröjas. Om utredningen visar att det var ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till IVO.
Vad som ska rapporteras
Med missförhållanden, som ska rapporteras enligt 14 kap. 3 § SoL och 24 b § LSS, ska avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande.
IVO ska ta del av huvudmannens utredning och slutsatser beträffande händelseförlopp, möjliga orsaker och åtgärdsbehov. Om huvudmannens slutsatser framstår som rimliga och det inte finns några särskilda omständigheter avslutar IVO ärendet. Om lex Sarahutredningen inte uppfyller lagens krav eller om det framkommer andra allvarliga brister öppnar IVO ett initiativärende. IVO ska förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen.
Lex Maria
En anmälan enligt lex Maria ska utföras då en händelse inträffat där en patient drabbats av, eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller allvarlig sjukdom enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659). Anmälan ska vara IVO tillhanda snarast efter inträffad händelse.
Definition
Med vårdskada avses enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarlig vårdskada innebär att patienten fått bestående skada eller har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.
Anmälningsansvarig
Anmälan görs av anmälningsansvarig, det vill säga befattningshavare som vårdgivare utsett att svara för anmälningsskyldigheten enligt lex Maria.
Rutin vid anmälan enligt lex Maria
Hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Om vårdskadan är allvarlig har vårdgivaren en skyldighet att snarast utreda och anmäla den till IVO. Utredningen av en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska ha en omfattning som anpassas efter händelsens karaktär (HSLF-FS 2017:40).
Personalen ska snarast informera en patient som har drabbats av en vårdskada. Information om patientens tillstånd kan ges till närstående om det inte föreligger hinder för detta enligt offentlighets-och sekretesslagen eller patientsäkerhetslagen. Vid beslut om anmälan enligt lex Maria ska patient/närstående ges möjlighet att i anslutning till anmälan beskriva sin upplevelse av händelsen.
Uppgift om vårdskada ska antecknas i patientjournal och rapporteras i verksamhetens avvikelsesystem. Patient eller närstående ska underrättas om att en lex Maria-anmälan ska göras. En anmälan enligt lex Maria ska alltid innehålla en utredning.
Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har IVO även ansvar att utreda de fall där en medarbetare befaras brustit i sin yrkesutövning.
Delegering
Delegera betyder att ge någon rätt att göra en arbetsuppgift som den annars inte får göra. Att delegera är alltså inte samma sak som att fördela en arbetsuppgift. Delegering behövs till exempel för att personal utan behörighet att iordningställa och administrera läkemedel ska få göra det.
Många arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården och tandvården har inte särskilda regler om vem som får göra dem och kan alltså fördelas utan delegering. Delegering får inte göras i ambulanssjukvård.
Delegera betyder att ge någon rätt att göra en arbetsuppgift som den annars inte får göra. För att en arbetsuppgift ska kunna delegeras måste det finnas en regel som tillåter det. Ett exempel är arbetsuppgifterna iordningställande och administrering av läkemedel där det finns sådana regler.
Arbetsuppgifter med särskilda regler om vem som får göra dem, och som inte har någon regel som tillåter delegering, får aldrig delegeras eller fördelas till någon som inte får göra dem.
Kraven på en god och säker vård måste uppfyllas vid delegering
Hälso- och sjukvårdspersonal får bara delegera en arbetsuppgift till någon annan om kraven för en god och säker vård uppfylls. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att hen har förutsättningar att göra uppgiften. Den som får en delegering ansvarar för hur hen gör arbetsuppgiften.
En delegering ska vara skriftlig
Det finns regler om hur delegering ska gå till. En delegering ska bland annat vara skriftlig och gälla högst ett år.
Skyddad yrkestitel
De som arbetar i vissa yrken inom vården måste ha legitimation. Det finns 21 reglerade yrken.
Att ett yrke är reglerat innebär att man kan ha ensamrätt till ett yrke, eller att yrkestiteln eller specialistbeteckningen är skyddad.
Biomedicinsk analytiker är en skyddad yrkestitel och får endast användas av den som har legitimation eller särskilt förordnande.
I legitimationen för biomedicinska analytiker ingår det inga skyddade arbetsuppgifter och det innebär att din arbetsgivare kan anställa andra kategorier på laboratoriet, men inte med tjänstbeteckningen biomedicinsk analytiker.
Legitimation
Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen och är en garanti att du har rätt kompetens, kunskap och är lämplig som person för att arbeta som biomedicinsk analytiker. Alla som ansöker om legitimation kontrolleras i belastningsregistret om vissa typer av brott har begåtts. För patienten bidrar legitimationen till ökad säkerhet då ditt personliga ansvar blir tydligare med legitimationen. Om du som legitimerad biomedicinsk analytiker skulle begå ett allvarligt misstag som äventyrar patientsäkerheten kan din legitimation återkallas i syfte att skydda
patienten och samhället.
Återkallelse av legitimation
HSAN kan besluta om att återkalla legitimation om den legitimerade:
• har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke,m.m.
IVO
IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning.
I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut.
Socialstyrelsen
Hur ansöker man om legitimation?
Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Är du utbildad till biomedicinsk
analytiker i ett annat land, så är det socialstyrelsen som gör en bedömning om
du kan bli legitimerad eller behöver komplettera din utbildning för att kunna
få legitimation.
Enligt Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) beviljas biomedicinsk analytikerlegitimation till sökande som har utbildningsbevis som preparatris, laboratris, laborant- eller laboratorieassistent. Alla bestämmelser kring legitimationen finns i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Socialstyrelsen sköter handläggning och administration åt HSAN. Det innebär att personal som är anställd av myndigheten förbereder de ärenden som ansvarsnämnden beslutar om.
grundläggande ramar för patientsäkerhetslagen
En sammanfattning av lagen
PSL innehåller bland annat bestämmelser som riktar sig både till vårdgivarna och till hälso- och sjukvårdspersonalen. Lagen definierar också flera centrala begrepp som vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdskada. Införandet av PSL innebar en övergång från ett synsätt med individperspektiv till ett mer systeminriktat perspektiv.
Definition av patientsäkerhet och vårdskada
Lagen innehåller följande definitioner:
Patientsäkerhet: skydd mot vårdskada.
Vårdskada: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
Allvarlig vårdskada: vårdskada som är bestående och inte ringa eller som har lett till patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.
Vårdgivarens ansvar
I PSL står att en vårdgivare är “statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård”.
Komplexa verksamheter såsom hälso- och sjukvård och tandvård ska planeras, ledas och kontrolleras på ett systematiskt sätt. Vårdgivaren ska därför regelbundet följa upp planering, utförande, resultat och förbättringsåtgärder. Dessutom måste vårdgivaren fortlöpande undersöka vilka risker som finns i verksamheten. Riskerna ska undanröjas, eller, om det inte går, ska de hållas under kontroll. Därmed måste det också finnas ett system för att samla iakttagelser och information om risker. Det är vårdgivaren själv som bestämmer hur systemet ska organiseras.
Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete
Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård i HSL respektive TvL upprätthålls.
Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Som ett led i detta ska vårdgivaren utreda händelser i verksamheten som har medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det. Utredningarna ska så långt som möjligt klarlägga förloppet och de faktorer som har påverkat det. De ska också ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.
Om en händelse har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Syftet är att IVO ska få vetskap om allvarliga risker i hälso- och sjukvården och sprida kunskap om dessa risker till andra myndigheter. IVO ska också använda informationen i sitt tillsynsarbete.
Vårdgivaren har också en skyldighet om att snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation före ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.
Vårdgivaren ska också ta emot klagomål mot och synpunkter på den egna verksamheten från patienter och deras närstående.
Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Enligt PSL är hälso- och sjukvårdspersonal
den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården
personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter
den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare.
Även personal vid apotek, giftinformationscentraler, larmcentraler, sjukvårdsrådgivningar med mera anses som hälso- och sjukvårdspersonal under vissa förutsättningar.
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har själv ett ansvar för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter. I PSL står också att personalen har följande ansvar:
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Patienterna ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav.
Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
Patienten ska visas omtanke och respekt.
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska dessutom bidra till en hög patientsäkerhet. Därför ska de rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren.
Vad menas med ägare?
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ett särskilt ansvar för övergripande frågor där besluten tas i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Det yttersta ansvaret för hälso- och sjukvården har regionfullmäktiges 149 folkvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om mål, inriktning, prioriteringar, den ekonomiska fördelningen och regionskatten.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Regionstyrelsen
Regionfullmäktige
