Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Basal och klinisk labratoriumvetenskap > Normalfloran i hälsa och sjukdom > Flashcards

Normalfloran i hälsa och sjukdom Flashcards

1
Q

Vad finns de för tre källor till infektion?

A

1) Endogen smitta- 2) Exogen smitta 3) En annan patient/personal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder endogen smitta, exogen smitta, korsinfektion

A

1) Endogen smitta- patienternas normalflora 2) Exogen smitta (Luft 5%, instrument 10%) 3) En annan patient/personal -korsinfektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Orsaker till nosokomiala infektioner, vad för typ av infektioner finns de och vilka är de vanligaste organismerna vid infektionerna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är normalfloran?

A

De samhälle av mikroorganismer som lever i eller på vår kropp

Skilja på kolonisering och infektion

Både patogena och icke-patogena bakterier mm

Den ordinära mikrofloran delas in i en residentoch en transient population.

Olika bakterier återfinns i olika lokaler.

Tex: Gram‐positiva bakterier är bättre på att överleva på torra ytor i förhållande till Gram‐negativa bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur delas bakterier in?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser bakteriefördelningen ut i kroppen, vart finns minst och var finns mest t.ex.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gnotobiotiska djur är vad?

A

Gnotobiotiska djur
= djur med kontrollerad mikrobiell flora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Bakteriefria djur och djur med normalflora skiljer sig avseende i:

A
  • tarmens utseende och funktion (t.ex. motorik) • immunsystemets funktion
  • metabolism
  • beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har normalfloran för effekter? Både positiva och negativa?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad påverkar en inflammation?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns de för system effekter vid inflammation

A
  1. Feber
  2. Trötthet,aptitlöshet,sjukdomskänsla
  3. Produktion av kortisol
  4. Akut fas reaktion
  5. Förändrad ämnesomsättning förhöjt blodsocker, nedbrytning av muskelmassa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad startar en inflammtion

A

Mikrobiella strukturer (larmsignaler). Cellväggskomponenter: bakterier och svamar. Genetiskt matrial: virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur sker försvaret mot mikrober?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är biofilmens egenskaper?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När övergår kolonisering till infektion

A

När bakterien/svampen tar sig in i en normalt steril lokal (bihåla, mellanöra, urinblåsa, livmoder, blodbana etc.)

När bakterierna blir fler än normalt

När bakterierna är mer aggressiva än normalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Clostridium difficile

A

en normalflorebakterie som orsakar infektion när de blir för många

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Normalfloran kan innehålla bakterier med förvärvad resistens mot antibiotika, falskt eller sant

A

sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Normalfloran kan utgöra en miljö där resistensgener kan överföras mellan bakterier, sant eller falskt?

A

sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ska man tänka på med nyfödda

A

Nyfödda – ej ännu byggt upp en komplex normalflora mer känsliga för infektioner än vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Normalflorans huvudkällor i kroppen

A

mag‐tarmkanalen, munnen, övre‐ och nedre luftvägarna samt huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Om du tänker på huden, vart på huden finns det mest bakterier resp minder?

A

I armhålan, ljumsken och mellan tår finns det mer bakterier. På torra områden som bål,armar och ben finns det färre bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka bakterier är dominerande på huden?

A

Gram-positiva kocker och korynebakterier.

Staphylococcus epidermidis (KNS) (G+ kock),
Staphylococcus aureus (G+ kock) Micrococcus (G+ kock)
Propionibacterium acnes (anaerob G+ stav)
Difteroida stavar (G+ stav) (Corynebacterium, Brevebacterium)Streptokocker (G+ kock)
Mikrokocker, Acinetobacter, Svampar (Candida, Cryptococcus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Finns det bakterier i ögat?

A

De finns ett litet antal bakterier och de som dominerar är staphylococcus epidermidis samt coryneformer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är tårar för något?

A

Baktericidal substans som inkluderar lysozym

26
Q

Neisseria gonorrhoeae och Chlamydia trachomatis

A

‐ ögats epitel – nyfödda barn.

27
Q

Vilka bakterier dominerar i näsborrarna?

A

Staphylococcus epidermidis, Staphylococcus aureus, alfa‐streptococci, Corynebacterium

28
Q

Vilka bakterier finns i pharynx

A

Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och parainfluenzae, Difteroida stavar,Corynebacterium, Neisseria

29
Q

Patogener i övre och nedre luftvägar

A

exempel; H. influenzae, S. pneumonie, Moraxella

30
Q

Bakterier i örat

A

• corynebacterier

  • jästsvamp,
  • Streptokocker
  • stafylokocker
31
Q

Bakterier i munnen

A

Streptococcus, Neisseria, Actinomyces, Veillonella, Lactobacillus, Staphylococcus

• Anaerober som tex Porphyrmonas, Prevotella, Bacteroides och Fusobacterium

32
Q

Bakterier på tänderna

A

Strep. parasangius och S.mutans, Veionella, Actinomyces

33
Q

Magsäckens bakterier

A

nästan inga baktierier, ~50% Helicobacter pylori

Lite streptokocker, stafylokocker och laktobaciller

34
Q

Tunntarmens bakterier

A

stafylokocker, enterokocker, streptokocker och laktobaciller

35
Q

Tjocktarmens bakterier

A

Mer stavar och domineras av anaerober

Enterobakterier (tex.E. coli, Klebsiella, Proteus),enterokocker, lactobaciller, bifidobakterier, clostridier, Bacteriodes etc

36
Q

patogener i tjocktarm

A

E. coli (andra enterobakterier),enterokocker, vissa Bacteriodes, clostridier och jästsvamp.

37
Q

Är urin sterilt?

A

ja

38
Q

urinrörets bakterier

A

Staphylococcus epidermidis, Enterococcus faecalis och vissaalfa‐hemolytiska streptokocker

• Mycket tarmbakterier i området

39
Q

Vaginans bakterier efter födsel

A

corynebakterier, stafylokocker, streptokocker, E. coli, och laktobaciller (texLactobacillus iners, L. crisppatus, L. gasseri, L. jensenii

40
Q

Vagninans bakterier i reproduktiv ålder

A

laktobaciller dominerar – producerar mjölksyra från glykogen.

41
Q

Om bakterierna Streptococcus, Leptotrichia, Atopbium återfinns i vagina vad för pH infinner sig?

A

lågt pH

42
Q

Om Prevotella, Anaerococcus, Gardnerella bakteriena infinner sig i vagina, vilket pH kan vi förvänta oss?

A

Ett högt pH

43
Q

Vad betyder kolonisering

A

att bakterier får fäste och växer på en ny plats. Kolonisation kan vara önskad eller oönskad.

44
Q

Vad är en infektion

A

är ett tillstånd som uppkommer när en mikroorganism eller ett virus invaderar en annan organism. Tillståndet behöver inte leda till sjukdom, men i dagligt tal används ordet infektion synonymt med infektionssjukdom.

45
Q

När startar en inflammation

A

När ett smittämne passerar kroppens första skyddsnivå som finns i huden och i slemhinnorna reagerar kroppens övriga försvarssystem och en inflammation startar.

46
Q

Viktiga bakterier ur normalfloran?

A

S. aureus (G+ kock)
Grupp A streptokocker (G+ kock) Grupp C och G streptokocker (G+ kock)

Enterokocker (G+ kock)
E. coli (G‐ stav)
Övriga enterobacteriaceae (G‐ stav) Pseudomonas (G‐ stav)
Bacteroides (G‐ stav)

Clostridium perfringens och Clostridium difficile

(G+ stav)

47
Q

Staphylococcus aureus

A

Gram‐positiv kock som ofta formar klasar Fakultativ anaerob

Katalas och koagulas positiv
Vanligt förekommande i normalfloran

Vanlig vid sårinfektioner

Många producerar enterotoxiner – vanlig orsak till matförgiftning

48
Q

Streptokocker

A

Streptokockerna växer ofta i kedjor, vilket beror på bakteriernas delning i ett plan. Kedjorna, vars längd varierar mellan arterna, framträder bäst i flytande medier.

Streptokocker producerar hemolysiner.

Grupp A streptokocker (S. pyogenes). Grupp A streptokocker är klassiska humanpatogener. De kan bland annat orsaka faryngit och scharlakansfeber.

Grupp D streptokocker (Enterococcus ) De finns normalt i tarmen hos varmblodiga djur och människor, men de är patogena i urinvägar och kan orsaka sepsis.

Grupp H streptokocker (S. sanguis) De finns normalt i munhålan, men kan orsaka subakut endokardit.

Pneumokocker (S. pneumoniae) Pneumokocker orsakar bl. a pneumoni och mellanöreinflammation.

49
Q

Escherishia coli

A

Gramnegativ stav Fakultativ anaerob

Tillhör familjen Enterobacteriaecea, inkl Klesiella, Enterobacter, Citrobacter, Proteus

Har ofta flageller och olika adhesiner Endotoxin i form av LPS
Kan ha kapsel

50
Q

Pseudomonas aeruginosa

A

Gram-negativ fakultativ anaerob

Kan överleva i många olika miljöer

Opportunistisk i många fall

Starkt förknippad med grönaktigt, metalliskt utseende på odlingsplattor men även med varfärg

Sötsliskig lukt – inte ovanligt i bensår

UVI-risk stor vid kateter, lätt att bilda biofilm Förmåga att hämma inflammation i sår – undvika immunförsvaret

I jord, på blommor, avlopp

51
Q

Vad är virulens

A

är en mikroorganisms förmåga att framkalla sjukdom hos sin värd.

Virulensen varierar mellan olika mikroorganismer. Varierar ofta mellan kloner inom samma art.
T ex har infektionsdos stor betydelse

Virulens kan påverkar av förmåga att bilda toxin, tillväxt- hastighet, egenskaper hos enzymer osv

52
Q

Indelningen av bakterier efter virulens

A
  1. Primärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion utan synlig eller med ringa initial vävnadsskada hos en i övrigt frisk individ, ofta som ensam art.
  2. Sekundärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion med mer utbredda vävnadsskador, med närvaro av främmande kropp eller vid måttlig immundefekt (t.ex. diabetes mellitus), ofta tillsammans med andra mikroorganismer.
  3. Föga patogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion som ensam art eller tillsammans med andra arter i regel endast vid mycket utbredda
    vävnadsskador, låg syretension, svår lever-, eller njursvikt, eller hos gravt immundefekta individer, t.ex. AIDS, neutropeni < 0,5 x 109/L.
53
Q

Vad är mikroorganismens angreppsvapen

A

virulens

54
Q

Vad är toxiner och vad orsakar dem

A
  • Giftig substans
  • Toxin, vanligaste orsak till sjukdom

• 220 kända bakterietoxin

  • 40% av alla sjukdomar orsakade av skadat cellmembran

• Toxemia- i blodbanan

55
Q

Endotoxin

A

LPS, Lipopolysackarid, ytstruktur på Gram- negativa bakterier som immunförsvaret reagerar på.

Ingår i G- cellvägg
Biologisk aktivitet eller toxicitet mkt pga lipid A
Relativt värmestabil (klara över 60 grader i flera timmar) Frisläpps vis cellysering och celldöd
Mindre potent än exotoxiner, fungerar bara i hög dos

56
Q

Exotoxiner

A

Exotoxiner: Toxiner som utsöndras.

57
Q

Cytotoxiner

A

Dödar celler, tex shigella och vibrio

58
Q

Neurotoxiner

A

Stör nervinpulser
• Clostridium botulinum
• Clostridium tetani

59
Q

Enterotoxiner

A

Påverkar celler i tex tarmen
• E. coli, Salmonella, S. aureus

60
Q

Nämn tre exotoxiner

A

Cytotoxiner, neurotoxiner, enterotoxiner

61
Q

Två av de mest potenta toxin som finns

A

tetanus toxin (tetanospasmin) som utsöndras av Clostridium tetani och botulinum toxin som kommer från Clostridium botulinum.

62
Q
A

Basal och klinisk labratoriumvetenskap (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions