Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Basal och klinisk labratoriumvetenskap > Normalfloran i hälsa och sjukdom > Flashcards

Normalfloran i hälsa och sjukdom Flashcards

1
Q

Vad finns de för tre källor till infektion?

A

1) Endogen smitta- 2) Exogen smitta 3) En annan patient/personal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder endogen smitta, exogen smitta, korsinfektion

A

1) Endogen smitta- patienternas normalflora 2) Exogen smitta (Luft 5%, instrument 10%) 3) En annan patient/personal -korsinfektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Orsaker till nosokomiala infektioner, vad för typ av infektioner finns de och vilka är de vanligaste organismerna vid infektionerna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är normalfloran?

A

De samhälle av mikroorganismer som lever i eller på vår kropp

Skilja på kolonisering och infektion

Både patogena och icke-patogena bakterier mm

Den ordinära mikrofloran delas in i en residentoch en transient population.

Olika bakterier återfinns i olika lokaler.

Tex: Gram‐positiva bakterier är bättre på att överleva på torra ytor i förhållande till Gram‐negativa bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur delas bakterier in?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser bakteriefördelningen ut i kroppen, vart finns minst och var finns mest t.ex.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gnotobiotiska djur är vad?

A

Gnotobiotiska djur
= djur med kontrollerad mikrobiell flora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Bakteriefria djur och djur med normalflora skiljer sig avseende i:

A
  • tarmens utseende och funktion (t.ex. motorik) • immunsystemets funktion
  • metabolism
  • beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har normalfloran för effekter? Både positiva och negativa?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad påverkar en inflammation?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns de för system effekter vid inflammation

A
  1. Feber
  2. Trötthet,aptitlöshet,sjukdomskänsla
  3. Produktion av kortisol
  4. Akut fas reaktion
  5. Förändrad ämnesomsättning förhöjt blodsocker, nedbrytning av muskelmassa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad startar en inflammtion

A

Mikrobiella strukturer (larmsignaler). Cellväggskomponenter: bakterier och svamar. Genetiskt matrial: virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur sker försvaret mot mikrober?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är biofilmens egenskaper?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När övergår kolonisering till infektion

A

När bakterien/svampen tar sig in i en normalt steril lokal (bihåla, mellanöra, urinblåsa, livmoder, blodbana etc.)

När bakterierna blir fler än normalt

När bakterierna är mer aggressiva än normalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Clostridium difficile

A

en normalflorebakterie som orsakar infektion när de blir för många

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Normalfloran kan innehålla bakterier med förvärvad resistens mot antibiotika, falskt eller sant

A

sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Normalfloran kan utgöra en miljö där resistensgener kan överföras mellan bakterier, sant eller falskt?

A

sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ska man tänka på med nyfödda

A

Nyfödda – ej ännu byggt upp en komplex normalflora mer känsliga för infektioner än vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Normalflorans huvudkällor i kroppen

A

mag‐tarmkanalen, munnen, övre‐ och nedre luftvägarna samt huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Om du tänker på huden, vart på huden finns det mest bakterier resp minder?

A

I armhålan, ljumsken och mellan tår finns det mer bakterier. På torra områden som bål,armar och ben finns det färre bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka bakterier är dominerande på huden?

A

Gram-positiva kocker och korynebakterier.

Staphylococcus epidermidis (KNS) (G+ kock),
Staphylococcus aureus (G+ kock) Micrococcus (G+ kock)
Propionibacterium acnes (anaerob G+ stav)
Difteroida stavar (G+ stav) (Corynebacterium, Brevebacterium)Streptokocker (G+ kock)
Mikrokocker, Acinetobacter, Svampar (Candida, Cryptococcus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Finns det bakterier i ögat?

A

De finns ett litet antal bakterier och de som dominerar är staphylococcus epidermidis samt coryneformer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är tårar för något?

A

Baktericidal substans som inkluderar lysozym

26
Q

Neisseria gonorrhoeae och Chlamydia trachomatis

A

‐ ögats epitel – nyfödda barn.

27
Q

Vilka bakterier dominerar i näsborrarna?

A

Staphylococcus epidermidis, Staphylococcus aureus, alfa‐streptococci, Corynebacterium

28
Q

Vilka bakterier finns i pharynx

A

Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och parainfluenzae, Difteroida stavar,Corynebacterium, Neisseria

29
Q

Patogener i övre och nedre luftvägar

A

exempel; H. influenzae, S. pneumonie, Moraxella

30
Q

Bakterier i örat

A

• corynebacterier

  • jästsvamp,
  • Streptokocker
  • stafylokocker
31
Q

Bakterier i munnen

A

Streptococcus, Neisseria, Actinomyces, Veillonella, Lactobacillus, Staphylococcus

• Anaerober som tex Porphyrmonas, Prevotella, Bacteroides och Fusobacterium

32
Q

Bakterier på tänderna

A

Strep. parasangius och S.mutans, Veionella, Actinomyces

33
Q

Magsäckens bakterier

A

nästan inga baktierier, ~50% Helicobacter pylori

Lite streptokocker, stafylokocker och laktobaciller

34
Q

Tunntarmens bakterier

A

stafylokocker, enterokocker, streptokocker och laktobaciller

35
Q

Tjocktarmens bakterier

A

Mer stavar och domineras av anaerober

Enterobakterier (tex.E. coli, Klebsiella, Proteus),enterokocker, lactobaciller, bifidobakterier, clostridier, Bacteriodes etc

36
Q

patogener i tjocktarm

A

E. coli (andra enterobakterier),enterokocker, vissa Bacteriodes, clostridier och jästsvamp.

37
Q

Är urin sterilt?

38
Q

urinrörets bakterier

A

Staphylococcus epidermidis, Enterococcus faecalis och vissaalfa‐hemolytiska streptokocker

• Mycket tarmbakterier i området

39
Q

Vaginans bakterier efter födsel

A

corynebakterier, stafylokocker, streptokocker, E. coli, och laktobaciller (texLactobacillus iners, L. crisppatus, L. gasseri, L. jensenii

40
Q

Vagninans bakterier i reproduktiv ålder

A

laktobaciller dominerar – producerar mjölksyra från glykogen.

41
Q

Om bakterierna Streptococcus, Leptotrichia, Atopbium återfinns i vagina vad för pH infinner sig?

42
Q

Om Prevotella, Anaerococcus, Gardnerella bakteriena infinner sig i vagina, vilket pH kan vi förvänta oss?

A

Ett högt pH

43
Q

Vad betyder kolonisering

A

att bakterier får fäste och växer på en ny plats. Kolonisation kan vara önskad eller oönskad.

44
Q

Vad är en infektion

A

är ett tillstånd som uppkommer när en mikroorganism eller ett virus invaderar en annan organism. Tillståndet behöver inte leda till sjukdom, men i dagligt tal används ordet infektion synonymt med infektionssjukdom.

45
Q

När startar en inflammation

A

När ett smittämne passerar kroppens första skyddsnivå som finns i huden och i slemhinnorna reagerar kroppens övriga försvarssystem och en inflammation startar.

46
Q

Viktiga bakterier ur normalfloran?

A

S. aureus (G+ kock)
Grupp A streptokocker (G+ kock) Grupp C och G streptokocker (G+ kock)

Enterokocker (G+ kock)
E. coli (G‐ stav)
Övriga enterobacteriaceae (G‐ stav) Pseudomonas (G‐ stav)
Bacteroides (G‐ stav)

Clostridium perfringens och Clostridium difficile

(G+ stav)

47
Q

Staphylococcus aureus

A

Gram‐positiv kock som ofta formar klasar Fakultativ anaerob

Katalas och koagulas positiv
Vanligt förekommande i normalfloran

Vanlig vid sårinfektioner

Många producerar enterotoxiner – vanlig orsak till matförgiftning

48
Q

Streptokocker

A

Streptokockerna växer ofta i kedjor, vilket beror på bakteriernas delning i ett plan. Kedjorna, vars längd varierar mellan arterna, framträder bäst i flytande medier.

Streptokocker producerar hemolysiner.

Grupp A streptokocker (S. pyogenes). Grupp A streptokocker är klassiska humanpatogener. De kan bland annat orsaka faryngit och scharlakansfeber.

Grupp D streptokocker (Enterococcus ) De finns normalt i tarmen hos varmblodiga djur och människor, men de är patogena i urinvägar och kan orsaka sepsis.

Grupp H streptokocker (S. sanguis) De finns normalt i munhålan, men kan orsaka subakut endokardit.

Pneumokocker (S. pneumoniae) Pneumokocker orsakar bl. a pneumoni och mellanöreinflammation.

49
Q

Escherishia coli

A

Gramnegativ stav Fakultativ anaerob

Tillhör familjen Enterobacteriaecea, inkl Klesiella, Enterobacter, Citrobacter, Proteus

Har ofta flageller och olika adhesiner Endotoxin i form av LPS
Kan ha kapsel

50
Q

Pseudomonas aeruginosa

A

Gram-negativ fakultativ anaerob

Kan överleva i många olika miljöer

Opportunistisk i många fall

Starkt förknippad med grönaktigt, metalliskt utseende på odlingsplattor men även med varfärg

Sötsliskig lukt – inte ovanligt i bensår

UVI-risk stor vid kateter, lätt att bilda biofilm Förmåga att hämma inflammation i sår – undvika immunförsvaret

I jord, på blommor, avlopp

51
Q

Vad är virulens

A

är en mikroorganisms förmåga att framkalla sjukdom hos sin värd.

Virulensen varierar mellan olika mikroorganismer. Varierar ofta mellan kloner inom samma art.
T ex har infektionsdos stor betydelse

Virulens kan påverkar av förmåga att bilda toxin, tillväxt- hastighet, egenskaper hos enzymer osv

52
Q

Indelningen av bakterier efter virulens

A
  1. Primärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion utan synlig eller med ringa initial vävnadsskada hos en i övrigt frisk individ, ofta som ensam art.
  2. Sekundärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion med mer utbredda vävnadsskador, med närvaro av främmande kropp eller vid måttlig immundefekt (t.ex. diabetes mellitus), ofta tillsammans med andra mikroorganismer.
  3. Föga patogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion som ensam art eller tillsammans med andra arter i regel endast vid mycket utbredda
    vävnadsskador, låg syretension, svår lever-, eller njursvikt, eller hos gravt immundefekta individer, t.ex. AIDS, neutropeni < 0,5 x 109/L.
53
Q

Vad är mikroorganismens angreppsvapen

54
Q

Vad är toxiner och vad orsakar dem

A
  • Giftig substans
  • Toxin, vanligaste orsak till sjukdom

• 220 kända bakterietoxin

  • 40% av alla sjukdomar orsakade av skadat cellmembran

• Toxemia- i blodbanan

55
Q

Endotoxin

A

LPS, Lipopolysackarid, ytstruktur på Gram- negativa bakterier som immunförsvaret reagerar på.

Ingår i G- cellvägg
Biologisk aktivitet eller toxicitet mkt pga lipid A
Relativt värmestabil (klara över 60 grader i flera timmar) Frisläpps vis cellysering och celldöd
Mindre potent än exotoxiner, fungerar bara i hög dos

56
Q

Exotoxiner

A

Exotoxiner: Toxiner som utsöndras.

57
Q

Cytotoxiner

A

Dödar celler, tex shigella och vibrio

58
Q

Neurotoxiner

A

Stör nervinpulser
• Clostridium botulinum
• Clostridium tetani

59
Q

Enterotoxiner

A

Påverkar celler i tex tarmen
• E. coli, Salmonella, S. aureus

60
Q

Nämn tre exotoxiner

A

Cytotoxiner, neurotoxiner, enterotoxiner

61
Q

Två av de mest potenta toxin som finns

A

tetanus toxin (tetanospasmin) som utsöndras av Clostridium tetani och botulinum toxin som kommer från Clostridium botulinum.

Basal och klinisk labratoriumvetenskap (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions