Synsystemet Flashcards

1
Q

Hur är retina (näthinnan) uppbyggt?

A

Viktigt att vi nästytterst har fotoreceptorer som detekterar fotoner, deras utskott är omgivet av pigmentepitel (absorberar ströljus (melanin)) men också för fotoreceptorernas funktion

Horisontalceller

Nästa lager är de bipolära cellerna, dessa möter upp ganglicellerna bakom amakrincellerna som skickar axonet inåt mot första delen som är utanför retina

  • Det inre lagret möter glaskroppen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var kopplar ganglieceller?

A

Ganglieceller gör första överkoppling till corpus geniculatum laterale (lat. knäkroppen) reläceller i thalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Var projiceras reläcellerna i corpus geniculatum laterale (lat. knäkroppen)?

A

Reläcellerna projiceras till nervceller i “primära synbarken”, area striata och mer specifikt lager fyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var ligger den primära synbarken (area striata) och vart projicerar den?

A

Primär synbark ligger djupt i occipitalcortex, det går vidare från primära till sekundära synbarken i occiptialkortex, processandet sker stegvis, men det går två vägar, en ventral ström (lila) och en mer mot dorsal ström mot parietale och möter somatosensoriska och motoriska delar av cortex, lite skiljd funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka olika funktioner har de två strömmarna (sekundära synbarken) ventralt och dorsalt?

A
  • Lila är mer vad är det vi ser (t ex ansikten) (what, färg, form osv)
  • Grön/dorsal processar mer var någonting är och eller om något rör sig i miljön vi befinner oss i (where) (du är på cocktailparty och plötsligt står någon framför dig utan att du sett rörelsen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var processas vänster synfält?

A

Vänster synfält processas i höger del av hjärnan, dock får ju bägge ögon en hyfsad representation av hela synfältet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken del av retinas information korsas?

A
  • Sker en överkorsning av retinas information närmast näsan (kom ihåg att denne tagit emot informationen från temporalt) men ingen överkorsning av temporala retinas upptag av nasalt synfält vilket innebär att synfältet processas på motsatt sida
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad detekterar fotoner, var finns dem som tätast?

A
  • Främst tappar för att detektera fotoner som finns i näthinnan, allra tätast vid fovea centralis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ser du på bilden och hur är tappar och stavar fördelade?

A
  • ”Solen” utgör blinda fläcken, där n. opticus lämnar retina, även vener och artärer, annars klär tappar hela ögat och främst i fovea centralis (där pekaren är) och i mitten av fovea centralis nästan endast tappar (fotoner får rak väg in, inte så mkt i vägen), mer perifert är de mer utspridda och betydligt fler stavar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad visar bilden?

A

Mitten av fovea centralis, nästan endast tappar (fotoner får rak väg in, inte så mkt i vägen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken membranpotential har tappar och vilken molekyl håller Na+-kanalerna öppna

Nernst-potential för Na+?

A
  • Membranpotential kring – 40 mV vid lite ljus och vid mer ljus hyperpolariseras membranet
  • Na+ är öppna vid mörker vilket höjer potentialen något (cGMP ansvarar för att hålla Na+-kanalerna öppna)
    • Na+ Nernstpotential ca 60 mV
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad händer när tappen utsätts för ljus?

A

Membranprotein (rodopsin) detekterar fotoner vid invaginationer i tappen, de aktiveras med hjälp av VitA-syra (fotonen ansvarar för detta) som ändrar sin konfirmation från cis till trans vilket får membranproteinets struktur att ändras vilket aktiverar G-protein som aktiverar ett enzym som bryter ned cGMP och Na+-kanaler stängs vilket hyperpolariserar membranet

  • eftersom Nernstpotential för K+ är – 80 mV
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tappen signalerar till två typer av bipolära celler, vad händer med dessas membranpotential vid ljus respektive mörker?

Vad frisätter de när de depolariseras?

A
  • Lyses (signalering från tappen egentligen) det på den Off-bipolära händer samma sak med membranpotential (hyperpolarisering)
    • On-bipolär ger istället depolarisering
  • Utsätter vi tappen för mörker kommer den depolariseras något vilket också den Off-bipolära cellen gör och motsatsen sker hos den On-bipolära cellen
  • Samma reaktion som fotoreceptorn (tappen) = Off-bipolär
  • När de depolariseras frisätter de mer glutamat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en Ribbonsynapstapp?

Vad är dess hastighet beroende av?

A

kallas så för de har stora proteinklumpar som fungerar som löpande band (alltså inte diffusion), kan effektivt föra fram vesikler till presynaptiskt membran, jobbar tonisk (hela tiden aktiv exocytos av transmittorer), kontinuerlig frisättning, hastigheten är beroende av membranpotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad sker vid Ribbon synapstappen vid ljus och vad händer med den Off-bipolära cellen?

A

När tappen då vid ljus hyperpolariserar återspeglas det i ribbonsynapsen genom att färre vesiklar/sekund kastas ut eftersom många spänningskänsliga Ca2+-kanaler stängs och vi får lägre konc. av transmittorer som då i mindre utsträckning påverkar AMPA-receptorn vilket leder till stängning av Na+-kanaler postsynaptiskt och den Off-polära cellen hyperpolariseras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer vid Ribbonsynaps-tappen när det är mörkt för ON-bipolären?

A
  • När tappen i viloläge (mörkt) kastar ut mkt glutamat kommer det binda till de metabotropa glutamatreceptorerna (ON-bipolären) och vilket engagerar G-protein och K-kanaler öppnas (Nernst – 80 mV) och cellen hyperpolariseras, vid ljus så minskar transmittorer och därför kommer K-kanaler stängas och vi får istället viss depolarisering
    • Tänk ljus –> depolarisering på On-bipolär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer om tapparna utsätts för en större ljus- eller mörkerkägla?

A

Lateral inhibition

  • släcks svaret ut från On-bipolären respektive Off-bipolären, det beror på att horisontala celler stimuleras av tapparna jämte den centrala tappen (fotoreceptorn) och hämmar de centrala bipolära cellernas svar
    • Kom ihåg att vi får samma svar från fotoreceptorerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad ger den största depolariseringen av en On-bipolär cell?

Vad är det som har stängts av?

A

En liten ljuskägla på den centrala tappen omgiven av mörker ger den största depolariseringen av den On-bipolära cellen och vice versa gällande Off-bipolären (depolariseras mer vid central skugga som omgivs av belyst omgivning)

  • Den laterala inhibitionen är helt enkelt avstängd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad betyder det i praktiken att On-bipolär och Off-bipolär får störst depolarisering vd kägla av ljus respektive mörker omgiven av dess motsats?

A
  • Detta betyder i praktiken att ögat detekterar skarpa övergångar från mörker till ljus eller ljus till mörker, kontraster avgör alltså vad vi har framför oss
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken cell kopplar bipolärerna över till?

A

gangliecell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vaifrån sker det aktionspotentialer i retinas celler och vad sker innan dess?

A
  • Fram till gangliecellerna sker överföringen med endast förändringar av membranpotential
  • Ganglierceller skickar aktionspotentialer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka två typer av ganglieceller finns?

A

On-center gangliecell (svarar bäst på ljus punkt med mörk bakgrund) och off-center ganglicell (bäst på mörk punkt mot ljus bakgrund)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka fördelar finns med On/Off-systemet?

A

Off-systemet bättre på nyanser i mörkt och On-systemet bättre på nyanser i ljus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur är tapparna fördelade i näthinnan och vad spelar det för roll för funktionen?

A
  • Alla exempel utgår från fovea (macula), varje gangliecell är där kopplad till litet antal fotoreceptorer som sitter tätt ihop och det ger bra upplösning (mitt i fovea är det 1:1-förhållande) (bilden visar hur retina kanske skulle se det)
  • Mer lateralt i näthinnan sitter tapparna glesare och ganglicellen har en större yta på näthinnan och upplösningen blir därmed sämre lateralt
    • Mindre nervceller som engageras i kanterna eller med andra ord små receptiva On- och Off-center i fovea och stora receptiva On- och Off-center-fält mer lateralt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad visar bilden?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Varför kan celler innan gangliecellerna jobba utan aktionspotentialer?

A

Avståndet är mindre jämfört med gangliecellen som ska projicera till laterala knäkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Utöver att gangliecellerna är indelade i On/Off, på vilka fler viktiga stätt kan de sägas vara indelade och vad projicerar dessa till?

A
  • Midgetceller (små receptiva fält, adapterar inte så mkt vid belysning och svarar under lång tid) projicerar till de parvocellulära i laterala knäkroppen (högupplöst statiskt seende, vissa med färg)
  • Parasolceller (större receptiva fält, svarar mkt vid belysning varpå de adapterar) projicerar till de magnocellulära i laterala knäkroppen (bra på rörelse)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad reagerar reläcellerna i laterala knäkroppen bäst på?

A
  • Även reläcellerna reagerar likt tidigare ganglieceller On/Off-receptiva fält, som mest med ljus kägla mot mörk bakgrund och vice versa (aktionspotentialer ökar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

On/Off-centerceller finns av två olika typer i laterala knäkroppen, vad heter dessa, vad utgår de ifrån och hur fungerar de?

A
  • On- och Off förekommer i två olika typer av reläceller – parvocellulära (mindre) kanalen och magnocellulära (större) kanalen som också har On/Off-receptiva fält
    • Den parvocellulära (utgår från ganglie-midgetceller) adapterar inte så mkt, svarar över längre tid, mindre receptiva fält vilket ger bättre upplösning och dessutom är en liten del våglängdskänsliga och kan förmedla färg (
    • De magnocellulära (utgår från ganglie-parasolceller) har stor adaptionsförmåga i början (bättre på rörelse) men sämre upplösning då deras receptiva fält är större
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka skillnader finns i vaket tillstånd och i sodande i laterala knäkroppen?

A
  • I sovande är dessa celler mkt mer hyperpolariserade vilket kan tolkas som att talamus inte släpper in info till neokortex (i regel kan sägas att thalamus agerar gate-keeper och inte släpper in särskilt mkt sensorisk info vid sovande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad projicerar celler i laterala knäkroppen till och hur fungerar tolkningen där?

A

Primära syncortex – area striata (lager 4)

  • Stimuleras av både On- och Off-celler
  • Kolumner av celler (främst pyramidceller) svarar på en skillnad av mörker och ljus som ligger i en viss vinkel
  • Arbetar med kontrastlinjer med viss vinkel och viss orientering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

När fungerar det mörkeradapterade seendet, vad kallas ljusreceptorerna, och varför är detta seende bättre under dessa förhållanden jämfört med tappar

A
  • Mer dunkla ljusförhållanden, jobbar med stavar som är mer känsliga för fotoner
  • Beror på att invaginationer är mkt större och innehåller mer receptorer för ljus – rodopsin (chansen att en foton träffar är här större)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur finns stavsystemet geografiskt i retina, vad reagear de på och vilka typer av bipolära celler använder systemet sig av?

A
  • Stavsystemet finns främst perifert, stora fält och egna bipolära ganglie-celler, stavar reagerar på ljus med hyperpolarisering men deras bipolära är bara On-bipolära (ljus punkt mot mörk bakgrund) vilket ger depolarisering
    • Logiskt eftersom mörkerseendet ska vara bra på lite ljus mot mkt mörkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Varför är alla katter grå i mörker?

A
  • Har bara ett färgpigment till skillnad från tappar som har tre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Varför ser människor bättre i mörker efter en stund?

A

Hos stav som befunnit sig i totalt mörker under längre tid kommer alla rodopsin-molekyler vara aktiverade och när en rodopsinmolekyl träffas av foton så aktiveras den (vitA-syra ändras från cis till trans och G-proteinet aktiveras och ger svaret), kräver alltså ganska lite ljus, chansen stor att något aktiverat rodopsin träffas

36
Q

Varför ser vi först väldigt dåligt i mörker (om vi kommer från ljusa förhållanden)?

A
  • Rodopsin inaktiveras snabbt och vitA-syra fortsätter vara i trans vilket gör att rodopsinet inte kan detektera foton, vitA-syran dissocierar sedan från opsindelen
  • Fotoreceptorn kan inte konfigurera om vitA-syran från trans till cis utan vit-A-syra måste exporteras till fotopigmentlager för att kemiskt reaktiveras till cis, kan sedan återgå och göra rodopsinet aktivt igen. Det som sker vid ljus är att alla dessa vitA-syror i stort är dissocierade (konsumerade) varför det tar en stund att ”vänja” sig vid mörker till mörkerseende
    • Finns förstås mellansteg, halvdunkelt ger en mittemellan adaptering
37
Q

Hur kopplar stavarnas egna typ av bipolära (On-celler) vidare uppåt i kedjan?

Hur är gränserna för dessa olika system?

A

Denne bipolär har inte egna ganglieceller utan stimulerar en viss typ av amakrincell. Denna amakrincell kommer i sin tur att stimulera (tjuvkoppling) on-ganglieceller som annars används av tapparnas on-bipolärer.

Dessutom hämmas (inhibieras) off-gangliecellerna av dessa amakrinceller. Det är alltså amakrincellerna som utgör själva tjuvkopplingen och de gör detta väldigt effektivt genom att verka på både on och off ganglieceller.

Flytande gränse eftersom ljus/mörker är nyanser

38
Q

Vilka typer finns fotoreceptorer som?

A

som stavar och tappar

39
Q

Annat namn för gula fläcken?

A

Fovea centralismacula lutea

40
Q

Hur fungerar pupillreflexen?

A
  • Dilateras och förstoras vid mörker
  • Kontraheras och förminskas i ljus
    • Viktig för att undersöka funktion gällande kranialnervskärnorna, vid trauma som givit expansiv process i kraniet kan ex leda till inklämning där hjärnstam trycks ihop och därför påverkar pupillreflex
    • Men inte så viktigt för mörkeradapterat seende
  • Afferent är n. opticus
  • Efferent är CN III n. occulomotoris (som ger ordern till irismusklen som kontraherar pupillen)
  • Ljusreflexen ger konstriktion av bägge ögon (eftersom erdinger westphal-kärna får info på bägge sidor) (ockumotorius sympatiska kärna) (direkt ljusreflex), ger också kontraktion i höger pupill (indirekt ljusreflex)
41
Q

Berätta om ögats anatomi grovt

A
  • Bakom hornhinnan finns främre kammare som innehåller kammarvätska, bakom främre kammare finns iris (regnbågshinna), och öppning i iris är pupillen, bakom iris ligger linsen och runt linsen finns strålkroppen (ciliärkroppen), bakom linsen finns glaskroppen (vitrius), ögats baksida täcks av näthinna som innehåller gula fläcken (macula), blinda fläcken (papillen), regionen där synnerven (n. opticus (CN II)) går ut
42
Q

Hornhinna, främre kammare och lins har lite speciella egenskaper, varför är det så?

Vad bidrar deras form till?

A
  • Hornhinna, främre kammare och lins är transparanta eftersom så mkt ljus som möjligt ska gå vidare till näthinna, deras form och brytningsindex bidrar också till att ljuset fokuseras på näthinnan
43
Q

Vilka typer av celler finns i näthinnan

A

fotoreceptorer, ger färgsinne och förmåga att upptäcka rörelser i omgivning

44
Q

Ljussignaler omvandlas till nervsignaler och förs vidare till hjärna genom?

A

N. opticus

45
Q

Vad är coroidea?

A

Åderhinna

Den hinna som ligger mellan senhinnan (sklera) och näthinnan (retina) i ögat och som innehåller blodkärl och försörjer ögats baksida

46
Q

Vad visar bilden?

A
  • Tomografi (tvärsnitt av näthinnan i macula-området (gula fläcken)) som visar fovea centralis vilket är en grop i näthinna och viktig för central syn
47
Q

Hur sitter hornhinna?

Hur är dess form och vad bidrar den till?

Vilken skyddande funktion har den?

A
  • Ytterska vävnad som ljus passerar in genom
  • Är transparant och böjd vilket bidrar till ljusbrytning (2/3 av denna kraft)
  • Skyddande funktion som fysisk och immunologisk barriär
48
Q

Hur är hornhinnan uppbyggd?

A
  • Epitel
  • Stroma
  • Endotel
49
Q

Vad är hornhinnan kraftigt innerverat av och vad bidrar denna innervering till?

Vad utsöndrar denna innervering också?

A
  • Kraftigt innerverat och har stromala- och epiteliala nerver som är omyeliniserade axoner från n. opthalmicus (V1) vilket gör att vi får snabb blinkreflex, nerverna bidrar också till näring genom frisättning av substans P och nerve growth factor
  • Blinkreflexen
    • Afferent (n. nasociliaris) n. ophthalmicus
      från n. trigeminus
    • Efferent n. facialis (temporal och zygomatikus)
50
Q

Vilken egenskap har hornhinnan och varför?

Hur får hornhinnan blod- och näringsförsörjning?

A
  • Hornhinnan är avaskulär (blodkärl skulle blockera, även absorbera ljuset)
  • Syre och näring kommer från blodkärl i limbus genom tunna kapillärer i limbal arcade
  • Syre från luften fångas upp av tårfilmen (löser sig här)
  • Joner, vitaminer, mineraler tas upp från kammarvätska genom endotelet
51
Q

Vad är iris och vad gör den?

A

Regnbågshinnan

  • Ringformad pigmenterad struktur och dess öppning framåt i mitten kallas för pupill
  • Pigmenteringen absorberar ljus och reglerar hur mkt ljus som inkommer till ögat
    • Pigmentet är melanin och mängden bestämmer färgen (genetik) (genetik)
  • Öppnas och stängs genom samspel mellan sfinkter- och dilatormuskler
    • Del av autonoma nervsystemet
    • Sfinktermuskeln kontraherar vid starkt ljus och drar in iris (mot mitten) vilket minskar pupillens storlek
    • Kontraktion av dilatormuskel sker vid svagt ljus och drar ut iris vid kanten
    • Detta används för att testa hjärnfunktion (CN II, III och centrala hjärnbalksskopplingar)
52
Q

Var finns linsen?

A

Bakom iris

53
Q

Vad gör linsen med ljuset avseende näthinnan?

A

Fokuserar ljuset på näthinnan

54
Q

Vad fäster linsen och vad fäster den till?

A
  • Bilden är ett tvärsnitt av linsen och visar ligament (zonula) som är fibrösa trådar och fäster linsen till cilliarmuskeln
55
Q

Vad ändrar linsens form?

A
  • Linsligament och m. ciliaris är ringformade och ändrar linsens form på nära långt håll (ackommodation)
  • Innerveras av n. oculomotorius
56
Q

Vilka två viktiga egenskaper har linsen gällande genomsläpplighet för ljus?

A

Genomskinlig och avaskulär

57
Q

Hur förändras linsen med ålder (utöver storlek)?

A
  • Med ålder förändras linsens brytningsindex och transparans genom bl a oxidativ strress, även elasticiteten blir sämre och därmed sämre ackommodation
58
Q

Var finns näthinnan?

A
  • På ögats baksida
59
Q

Vad är näthinnans huvuduppgift?

A

Att tolka ljus till nervsignaler som hjärna kan tolka

60
Q

Varför kräver näthinna mkt APT och hur blodförsörjs den?

A
  • Näthinnans ständiga konvertering av ljus till nervsignal kräver mkt näring och syre vilket försörjs av
    • Inre retina försörjs av retinala blodkärl som utgår från a. centralis retinae som utgår från a. ophtalmica
    • Yttre får från coroidea (åderhinna) vilken utgår från a. celliaris posteriores som också utgår från a. ophtalmica och sedan a. carotis interna
61
Q

Vad heter öppningen som n. opticus går genom och sedermera korsning?

A

Optic foramen (canalis opticus) och går sedan vidare till korsning (optic chiasma)

62
Q

Vad kallas strukturer som ögat fäster till och vilka är de?

A

Ockulär adnexa

  • Lacrimal system
  • Ögonlock
  • Orbita
  • Ögonmuskler
63
Q

Vilka muskler innerverar ögonlocket?

A
  • Muskel som stänger ögonlock – m. orbicularis oculi (n. oculomotorius, CN III)
  • Muskel som lyfter övre ögonlock – m. levator palpebrae superioris (n. fascialis, CN VII)
64
Q

Vad täcks insidan av ögonlocket av och vad frisätter denna?

A

Insidan täcks av bindehinnan (konjunktiva) som ger slem och mucin

65
Q

Hur djup är orbita (skelettet) och varför är det så?

A
  • Dubbelt så djup som ögat, för att muskler och n. opticus ska få plats
66
Q

Vilka sju ben bildar ögonhålan?

A
67
Q

Vilka 7 muskler räknas till de extraockulära?

A
  • 4 rectusmuskler (kl. 12, 3, 6 och 9)
  • 2 sneda muskler (obliquess), tvärs över eller under ögat (360 grader rörelse)
  • Även levator palpebrae superioris räknas in här men fäster/lyfter bara på ögonlocket
68
Q

Vilka tre muskler räknas till de intraocukulära?

Hur innerveras de?

A
  • Och 3 intraockulära muskler som nämnts tidigare: sfinkter- och dilatormuskler av iris samt ciliärmuskeln (lins) ​
    • Sfinkter - CN III n. occulomotoris (parasympatiskt)
    • Dilator - CN V n. trigeminus - n. ophthalmicus (sympatiskt)
    • M. ciliaris - CN III n. occulomotoris (parasympatisk)
69
Q

Vilken skillnad blir i innerveringen på muskler när du tittar åt vänster respektive höger?

A

Musklerna blir varandras spegelbild vilket innebär att när du tittar åt vänster drar lateral rectus i vänster öga och medial rectus i höger öga

70
Q

Vad bryter och fokuserar ljuset, var fokuseras ljuset för central syn och varför fokuseras det där?

A
  • Ljuset bryts och fokuseras av hornhinna (2/3) och lins (1/3) med hjälp av tårfilm, kammarvätska och regnbågshinna (iris), sedan fokuseras ljuset på näthinnan och för central syn blir fokus på makula (gula fläcken)-området där det finns tätast koncentration av fotoreceptorer vilket ger skärpt syn
71
Q

Vad kontrollerar mängden ljus som når näthinna?

A
  • Mängden ljus som når näthinna kontrolleras av iris (autnoma nervsystemet)
72
Q

Vad innebär det för tolkningen av “verkligheten” att linsen är enkel?

A
  • Vi har en enkel lins som gör att bilden på näthinna är felvänd (upp och ner), detta korrigeras i hjärnan så att orienteringen blir rätt
73
Q

Vilken nerv innerverar vilken muskel gällande ögats rörelser?

Vilken rörelse ger respektive muskel?

A
74
Q

Hur kan ögat jämföras med en kamera?

Vad händer med zonula och ciliarmuskler?

A
  • Precis som för kamera måste fokus ändras för närbild och långt håll
  • Det sker ett samspel mellan ciliarmuskler och zonulatrådar och regleras autonomt
  • I vila är fokus på långt håll där ciliarmuskel är relaxerad och zonula spänd vilket gör att lins är utdragen och relativt tunn
  • Vid läsning av bok kommer istället ciliärmuskel kontraheras och zonuler relaxerar och linsen bli förkortad men kraftigare för att öka brytkraften så att ljuset ska kunna fokuseras på näthinnan
75
Q

Vid bra syn finns inga refraktiva fel, vad kallas det för och vad innebär det?

A

Kallas för emmetropi och innebär att hornhinna och lins fokuserar ljuset exakt på näthinna

76
Q

Vad innebär myopi?

A

Närsynt

Hornhinnans brytning är för stark och fokus hamnar för långt fram (alternativt att ögats axiala längd är för lång i förhållande till hornhinnans brytkraft) kompenseras med glasögon med negativ lins vilket sprider ut ljuset lite innan det når hornhinnan och kompenserar därmed för brytningskraften

77
Q

Vad innebär hyperopi?

A

Översynthet där brytningskraften är för vek (alternativt ögats axiala längd för kort), korrigeras istället med positiv lins

78
Q

Hur länge har ögat plasticitet och när slutar ögats tillväxt?

A
  • Plasticitet upp till 10 års ålder
  • Ögats tillväxt slutar i tonåren
79
Q

Varför är det viktigt att näthinnan nås av ljus i tidig ålder?

A

Har med plasticitet att göra

  • Viktigt för normal utveckling av ögat, näthinnan, hjärnan och normal axiell längd
80
Q

Vad innebär ackommodation?

A

Förmåga att fokusera på nära håll

81
Q

Vilket öga blundar/var finns skadan?

A

Vänster öga blundar (eller skada finns i vänster ögas synbana innan optic chiasma)

Kom ihåg, detta är inget synfältbortfall (bara delvis)

82
Q

Var finns skadan?

A
83
Q

Var finns skadan?

A

Precis i synnervskorsningen (ovanligt)

84
Q

Vad tappar vi på de olika nivåerna?

A

1. Höger öga blir blint

2. Tunnelseende (nasala fibrer korsar och tar ju de temporala synfälten)

3. Du tappar vänster synfält

4. Undre synfält projiceras på övre retina. Övre retina går efter knäkroppen till övre bank av sulcus calcarinus (cuneus)

5. Övre synfältet projiceras på nedre retina. Nedre retina går efter knäkroppen i nedre banan = Meyers loop)

85
Q

Varför är kammarvätska viktigt?

A
  • Bidrar till ögontrycket (intraockulär pressure) och hornhinnans böjning samt kammarvinkeln (iridocorneal angle på bilden)
  • Viktigt denna vinkel är öppen för optimal dränering av kammarvätska
  • Optisk funktion: kammarvätskan har lägre brytningsindex än hornhinna och lins vilket minskar felbrytning och ljusreflexioner