Psykos

Question 1

Vilka symptom ses vid psykossjukdom?

Answer 1

• Positiva symptom
  
  • Hallucinationer
  • Vanföreställningar
• Negativa symptom
  
  • Anhedoni
  • Viljelöshet
• Kognitiva symptom
  
  • Skadade kognitiva funktioner
  • Tankestörning

Question 2

När debuterar psykos?

Answer 2

• Oftast före 30
• Kvinnor andra riskperiod vid 45-49

Question 3

Vad kan vara negativt för prognosen gällande psykos?

Answer 3

• Leva utanför samhället innan genombrott
• Kognitiv nedsättning
• Passivitet/undvikande

Question 4

Psykos

Förklara double hit theory

Answer 4

• Genetisk sårbarhet (polygenetik)
  
  • Överlappningar mellan psykiatriska sjukdomar som ex bipolaritet, ADHD och depression
• Miljö
  
  • Svår barndom
  • Stress, traumatiska upplevelser
  • Droger
  • Etnisk minoritet
  • Migration
  • Leva i stad
    
    • Stress, social isolering, mer infektiösa sjukdomar
  • Födelsetid (sen vinter, tidig vår)
    
    • Solljud (D-vitamin), mammans exponering för influensavirus, beteende kopplat till årstid (mindre träning)
  • Infektioner (5-6 %)
    
    • Mild encefalit

Question 5

Vad har man sett ger minskad risk att drabbas av psykos?

Answer 5

• Grönområden
  
  • Mindre stress, social interaktion, mindre föroreningar, träning
• Lagom stress

Question 6

Förklara dopaminhypotesen gällande psykos

VIKTIGT

Answer 6

• Hyperaktivt mesolimbiskt system (positiva symptom) och hypoaktivt mesokortikalt system (negativa och kognitiva symtpom –> försämrad granskning av egen uppfattning om verklighet)
• Så salience ökar vilket leder till konstiga idéer som sedan inte kritiskt granskas (impaired prefrontal kortex)

Question 7

Förklara Reward prediction error

VIKTIGT

Answer 7

• Som kan ses i detta test ses ökning av dopamin vid belöning, liksom ökning av dopamin vid betingning men inte vid belöningen, betigning utan belöning minskar dopamin
  
  • Prediction error – om inte belöningen motsvarar förväntan så minskar alltså dopamin, sker i ventrala striatum/nucleus accumbens
  • Viktigt för inlärning förstås

Question 8

Förklara dopamin/glutamatinteraktion i det mesolembiska systemet hos schizofrena

VIKTIGT

Answer 8

• Dopaminerg bana (mesolimbiskt) går mellan ventrala tegmentum (mecencephalon och ventrala striatum/nukleus accumbens
• Glutamatneuron går mellan prefrontalkortex till den dopaminerga banan och aktiverar denna
  
  • Glutamatneuron inhiberas av interneuron som kontrolleras av glutamatneuron
• Glutamatneuron som är hypofunktionella kan inte aktivera interneuron vilket hos schizofrena ger mindre inhibering av glutamatneuronen vilket gör att den dopaminerga banans aktivitet (ventrala striatum/nucleus accumbens) ökar
• Eleverade dopaminnivåer kan ge abberent/abnorm/underlig salience i förhållande till neutralt stimuli vilket kan ge hallucinationer/vanföreställningar (positiva symptom)

Question 9

Förklara dopamin/glutamatinteraktion i det mesokortikala systemet hos schizofrena

VIKTIGT

Answer 9

• Mesokortikala systemet är en bana från ventrala tegmentiella arean (VTA) (mecencephalon) till frontalloben
• Om glutamatneuron i prefrontalkortex är hypofunktionella aktiveras inte inhiberande interneuron och glutamatneuron i prefrontalkortex överaktiveras vilket kommer aktivera interneruon (inhiberande) i VTA än mer som ger mindre aktivitet i den mesokortikala dopaminbanan vilket ger negativa symptom och kognitiv dysfunktion liksom att det påverkar värdering av verklighet negativt

Question 10

Vilken medicinering kan därför (på grund av dopaminhyperaktiviteten) vara lämplig hos psykospatienter?

Biverkningar?

Answer 10

• Dopaminblockerare – haldol
• Bieffekter – Parkinsonliknande med rigiditet och tremor

Question 11

Förklara salience attribution hos schizofrena

Answer 11

• Innebär att schizofrenipatienter är abberenta gällande salience attribution, de får inte boosten som vi får gällande salience vid belöning utan boost till irrelevanta ting

Question 12

Förklara schizofrena nedsatthet gällande self other distinction

VIKTIGT

Answer 12

• Felaktig uppfattning att egenmäktigt uppkomna rörelser/förnimmelser kommer från någon/något annat
  
  • Klassiskt ex, kvinna tror sig veta att hon är gravid, egentligen normala tarmrörelser som inte kan skiljas
  • Även tankar som känns som implanterade/icke egna
• Enligt bilden nedan så skickas en prediktorkopia på det vi ska göras som sedan jämförs med det vi gör. Uppstår diskrepans här så kan man kittla sig själv vilket påstås att schizofrena kan göra
  
  • Denna prediktorkopia är eventuellt dysfunktionell hos schizofrena

Question 13

Förklara self-referental thinking hos schizofrena

VIKTIGT

Answer 13

• Schizofrenipatienter har ökad self-referential thinking (saker som händer handlar om mig)

Question 14

Varför kan det vara viktigt att reflektera över det vi kallar för psykos/schizofreni i kulturell kontext, ge exempel

Answer 14

• Vad räknas som en vanföreställning!? Sådant som är inkongruent med kulturella normer
• Varierar förstås mellan olika kulturer liksom förstås vanföreställningarna gör