Avbildning av hjärnan Flashcards

1
Q

Kan man undersöka hjärnan med ultraljud?

A
  • Tränger ej genom skelett (ser ej hjärna) Undantaget är nyfödda barn (fontaneller)
  • Ibland vuxna (fönster mellan frontal och temporalben – transtemporal bone window) – kan då avbilda liten del av hjärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Baseras på högfrekventa ljud (vi inte hör) – över 20 000 Hz (korta ljudvågor) med hjälp av transducer som reflekteras mot de olika vävnaderna
A

Ultraljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Typ av undersökning?

A

Röntgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Röntgen

  • Röntgenstrålning produceras i ett röntgenrör
  • Den kan penetrera kroppen och sedan registreras med digitala bilder
  • Princip
    • Ström appliceras och ström går från katod till anod, när de kraschas mot anod frisätts energi i form av värme men också då röntgenstrålning (5 %) som snappas upp av detektor
    • Samma princip som vid datortomografi

Vanliga undersökningar?

A
  • Lungor, skelett
  • Genomlysning – undersökning med kontrast och vi kan följa hur kontrasten går
  • Angiografi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Typ av undersökning?

A

Datortomografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Datortomografi

  • Röntgenrör (flera) och detektorer är mekaniskt sammanbundna och roterar runt patienten
    • Tvärsnittsbilder av patienten
    • Med hjälp av dator kan man rekonstruera insamlade bilder i tre plan

Varför gör vi en datortomografi även att vi ser tumören på slätröntgen??

A
  • Tumör kan ses på slätröntgen men svårt se dess exakta lokalisation
  • Samma patient vid DT, tumören kan mätas och ses i förhållande till andra strukturer (geometriskt korrekt avbildning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Fördelar med datortomografi?

A
  • Geometriskt korrekt avbildning
  • Hög upplösning
  • Snabb
  • Tillgänglig 24/7
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nackdelar med datortomografi?

A
  • Joniserande strålning
  • Relativt lång tid (organ- och patientrörelse)
    • Kan ge rörelseartefakter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Ingen strålning
  • Inga rörliga delar, patienten ligger stilla
  • Detekterar vävnadens protoninnehåll snarare än densitet
  • Bättre mjukdelsvisualisering

Kallas för?

A

Magnetresonanstomografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Magnetresonanstomografi

  • Består av
    • Kraftig magnet
      • Enhet tesla – magnetens styrka
    • Radiofrekvent sändar-/mottagarsystem
    • Gradientsystem
    • Dator – samordnar och bearbetar

Viktigt tänka på gällande magneten?

A

Alltid påslagen OBS!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara magnetresonanstomografins fysik

A
  • Atomkärnor med udda antal protoner och/eller neutroner har magnetiska egenskaper
  • Väteatomkärnan (rikligt i kroppen) är således en liten magnet
  • Om kroppen läggs i ett yttre magnetfält kommer alla ”små magneter” snett med eller snett mot yttre magnetfältet
  • Med hjälp av radiofrekventa pulsar kan vi excitera dessa ”små magneter” vilket ger upphov till ström (elektromagnetisk signal) (då de ska tillbaka till equilibrium) i radiomottagare à bild
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • Många olika sekvenser kan användas vilket ger olika typer av bilder
    • T1 utan/med kontrast
    • FLAIR
    • Diffusionsviktning/DWi
    • Med flera

Vid vilken undersökning används dessa olika sekvenser?

A

MR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kan alla undersökas med MR?

A
  • Metalliska föremål (pacemaker, stent, vissa bröstimplantat) kan vara kontraindicerat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fördelar med MR?

A
  • Mycket hög upplösning (framför allt mjukdelar)
  • Ingen joniserande strålning
  • Avancerade avbildningsmetoder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nackdelar med MR?

A
  • Tidskrävande (MR huvud ex tar 30 min)
  • Kräver noggrann förberedelse (metall!!)
  • Klaustrofobi
  • Dyrt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kontrastmedel

  • För att framhäva skillnader mellan pixlar/woxlar i bilden dvs förbättra differentieringen mellan olika vävnadstyper

Vid vilka undersökningar kan kontrastmedel användas?

A

Ultraljud, datortomografi, magnetresonanstomografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Av vilken typ kan kontrastmedel vara?

A
  • Jodföreningar, barium, vatten, luft
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

CNS - kontrastmedel

  • Jodföreningar
  • Intravenös, intraarteriell eller intrathecal tillförsel

Varför använder vi kontrastmedel i hjärnan?

A
  • Passerar normalt ej blod (BBB) –> om kontrastladdning –> skada på BBB
19
Q

Vilka nackdelar finns med kontrastmedel?

A
  • Allergi
  • Nefrotoxicitet (jod)
20
Q

Strålning

  • Hur mäter man dos till patienten
    • Ekvivalent dos (absorberad dos)
    • Effektiv dos (organspecifik)
  • 3 millisiverts/år till genomsnittlig svensk
    • Medicinsk undersökning 0,9 mSv/år

Gradera strålningsgraden vid

Slätröntgen ländrygg, slätröntgen höft, DT huvud, DT colon, Dt thorax och lungröntgen

A
  • DT colon 9 mSv
  • DT thorax 3 mSv
  • Dt huvud 1,8 mSv
  • Lungröntgen 0,045 mSv
  • Slätröntgen ländrygg 0,8 mSv
  • Slätröntgen höft 0,5 mSv
21
Q

Vilka organ är mest känsliga för strålning?

A
  • Mage, lunga, bröstvävnad, tarm, benmärg (röd) mer känsliga
22
Q
  • Endast gråskala
  • Hög sensitivitet för akut blödning, skelettförändringar etc. Färskt blod = vitt
    • Ofta tillräckligt bra för infarktbedömning (men sämre än MR)
  • Sämre sensitivitet i bakre skallgropen (hjärnstammen, lillhjärnan)
  • Man kan reformatera i tre plan

Vilken undersökning?

A

DT huvud (utan kontrast)

23
Q
  • Undersökning i parenkymfas, dvs 5 minuter efter kontrastinjektion
  • Kontrastuppladdning indikerar barriärskada i BBB (bild höger)
    • Tumör utan barriärskada –> ingen kontrastuppladdning

Vilken undersökning?

A

DT huvud (med kontrast)

24
Q

Typ av undersökning?

A

DT angiografi

  • Arteriell angiografi för att visualisera kärlförändringar som aneurysm, trombos, arterivenls missbildning (AVM) etc
  • Venös angiografi för att visualisera sinustrombos
  • Kontrasten ”fångas” vid rätt tidpunkt (fas). Om både arteriell och venös angio önskas à 2 scans (x2 strålning)
25
Q
  • Fett = ljust
  • Vatten = mörkt
  • Bra för att få en anatomisk uppfattning
    • ”Följer hjärnans riktiga anatomi” grå substans mörk och vit substans ljusare
  • Påverkas av kontrast (finns med och utan kontrast)

Typ av undersökning?

A

MRT – T1 viktade bilder

26
Q
  • Remis
    • 35-årig man med alkoholmissbruk. Ikväll blivit misshandlad och fått sårskada vänster sida underläpp och haka. RLS2, små pupiller som reagerar liksidigt på ljus, möjligen något svag vänster sida ben och arm. Får ont vid test av ögonmotorik.
  • Frågeställning – blödning?

Lämplig undersökning?

A
  • Lämplig undersökning – DT
    • Bra för att upptäcka blod och skelettskador
27
Q

Vilken typ av undersökning?

Vad ses på bilden?

A
  • Lämplig undersökning – DT
    • Bra för att upptäcka blod och skelettskador
  • Resultat – epiduralhematom och skallfraktur på skelettfönstret höger sida (patientens vänster)
28
Q

Vad visar bilderna?

A

Olika typer av intrakraniella blödningar

  • Vänster – konvex form och följer skallebenet – subduralhematom
  • Mitten – blod mellan fåror och fyller dem – subarachnoidalhematom
  • Höger – blod i hjärnparenkym – parenkymblödningar
29
Q
  • Trombolyslarm, symptomsida: vänster, insjuknandeklockslaf: 23:30
  • Frågeställning: blödning? Ischemi?
  • Lämplig undersökning – DT angio
    • På grund av snabbhet, hyfsat bra kvalitet för att bedöma blödningar, liksom stora färska infarkter

Vad visar bilden?

A
  • Trombos i a. cerebri media dx (abrupt stopp, ses på bilden)
30
Q
  • Remis
    • Missbrukare som idag under bilkörning plötsligt fått dubbelseende, domning i höger kind och svaghet höger ben som börjar klinga av. Inget uppenbart objektivt i neurostatus, på akuten hade man dock noterat minskad muskelkraft i höger ben
  • Frågeställning – ischemi?

Lämplig undersökning?

A

MR

31
Q
  • Trombolyslarm i Västervik. 16 p NIHISS (skala) för högersidiga symptom. Tromb vänster arteria cerebri media samt carotisdissektion vänster enligt rapport från medicinjour i Västervik. Patienten är under transport från Västervik till akuten. Trombolys uppstartades nu ca kl. 20:30
  • Frågeställning – har trombolys fungerat? Finns det fortfarande trombos, är denna patient kandidat för tromboektomi?

Typ av undersökning? Vad visar bilden?

A
  • DT huvud – utan anmärkning
32
Q
  • Remiss
    • Kvinna med cekalcancer (op och cytostatikabeh) och levermetastaser. Inkommer då hon senaste ca 1 v upplevt att höger hand inte riktigt följer. Måste hjälpa till med vänster hand ibland. Kan spilla om hon inte fokuserar helt. Känner sig svagare i denna hand. Känsel intakt. Inga övriga neurologiska bortfall.
  • Frågeställning – infarkt?

Lämplig undersökning?

A

DT, eventuellt med kontrast

33
Q
  • Remiss
    • Kvinna med cekalcancer (op och cytostatikabeh) och levermetastaser. Inkommer då hon senaste ca 1 v upplevt att höger hand inte riktigt följer. Måste hjälpa till med vänster hand ibland. Kan spilla om hon inte fokuserar helt. Känner sig svagare i denna hand. Känsel intakt. Inga övriga neurologiska bortfall.
  • Frågeställning – infarkt?

Vilken typ av undersökning är det och vad visar bilden?

A
  • DT – utan och med kontrast
    • Utan kontrast – höger hemisfär uppenbart avvikande (mörkt troligt ödem)
    • Med kontrast – ses tumörpartier (metastaser), de brukar ladda kontrast
34
Q

Remiss

  • Tidigare frisk man utan mediciner som för en timme sedan fått en fascialispares som gått i regress när ambulanspersonal anländer. Helt ok i ambulansen men vid ankomst till akutmottagningen debut av afasi som fluktuerar något. Får endast ihop ca 2 NIH, och i nuläget ej aktuell med trombolys, men snabb undersökning önskas då patienten bedöms som instabil avseende symptom.
  • Frågeställning – ischemisk stroke? Blödning? Tumör?

Lämplig undersökning?

A

DT huvud

35
Q

Remiss

  • Tidigare frisk man utan mediciner som för en timme sedan fått en fascialispares som gått i regress när ambulanspersonal anländer. Helt ok i ambulansen men vid ankomst till akutmottagningen debut av afasi som fluktuerar något. Får endast ihop ca 2 NIH, och i nuläget ej aktuell med trombolys, men snabb undersökning önskas då patienten bedöms som instabil avseende symptom.
  • Frågeställning – ischemisk stroke? Blödning? Tumör?

Vilken typ av undersökning är det och vad visar bilden?

A
  • DT huvud
    • Ankomst – inget konstigt
    • 24 h – mörkt området till höger på bilden (a. cerebri media sinister)
    • Man ser alltså inte färsk skada på DT, krävs att skadan är etablerad
36
Q
  • Magnetresonanstomografi (MRT)
    • Kavitet efter bortopererad tumör. Som kan ses finns förändring bakom kaviteten

Vad kan vi göra för undersökning för bättre specificitet?

A
  • MRT spektroskopi
    • För att specificera förändringen, visar olika metaboliter som produceras i detta område. Peak till höger ska vara högst normalt, men till vänster finns höga nivåer av kreatin och kolin (typiskt för malignt spektrum låggradig). Detta ger diagnos – tumörrecidiv
37
Q
  • Inom forskning och kliniskt
  • Patient som ligger i kamera och man ber denne göra något; ex säga, tänka, lukta eller göra något med fingrar. Sedan görs statistisk beräkning för att se vilka områden som aktiveras. Används vid tumörutredningar, ex när tumören ligger nära språkområde

Vad kallas detta för?

A

f (funktionell) MRI

38
Q

Vad kallas metoden där vi undersöker hur nervbanor går i hjärnan?

A

Tractografi

39
Q

Akut stroke (blödning/infarkt)

Vilken metod ska man välja??

A

DT

  • Snabb, hög känslighet för blödning
  • Lägre känslighet för akut infarkt. MR bättre men tidskrävande
40
Q

Akut trauma

Vilken metod ska man välja??

A

DT

  • Snabb, hög känslighet för blödning och skelettskada
41
Q

Djupa skador

Vilken metod ska man välja??

A

MR

  • Mycket känsligare än DT för små slitskador i parenkymet, skador i hjärnstam, lillhjärna. Sällan behov av akut undersökning
  • Mkt bättre för mjukdelar
42
Q

Tumör

Vilken metod ska man välja??

A

DT först (screening) sedan MR för att bedöma utbredning spridning etc

43
Q

Aneurysm – ocklusion

Vilken metod ska man välja??

A

DT angiografi i artärfas

44
Q

Sinustrombos

Vilken metod ska man välja??

A

DT angiografi eller MR angiografi i venfas