Smärtstillande läkemedel (analgetika) och anestesimedel Flashcards
Vad är smärta?
Vad är smärta?
Nociception (Orsakad av vävnadsskadas smärta): “to harm or hurt”
Nociception syftar på den fysiologiska processen genom vilken kroppen registrerar och sänder smärtsignaler till hjärnan som svar på vävnadsskada eller potentiell skada.
Definition: “Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada”
Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada (Vi behöver inte ha skada för att få smärta)
Smärta är alltid subjektiv och kan förekomma även i frånvaro av faktisk vävnadsskada.
Smärtans fysiologiska roll
Smärtans fysiologiska roll
Vi lär oss undvika situationer som kan orsaka skada
Inte bara respons på skadligt stimuli…
…Utan också kopplat till mer komplexa mekanismer som involverar fysiologiska processer, beteende och aversiva “obehagliga” upplevelser
Smärta är kopplad till beteende. Smärta är en komplex upplevelse som kan påverka olika aspekter av en persons beteende.
De som saknar smärtkänsla (Genetisk defekt att de inte känner smärta) —> De har en idé på hur smärta bör kännas, men är inte kapabla att känna smärta —>
Signifikanta bitskador i munnen
Skador
Brutna ben (Som kan skada vävnad)
Vi behöver smärta för att förstå att miljö är farlig och för att lära oss. Smärta spelar en viktig roll i att informera oss om farliga situationer och hjälper oss att lära oss att undvika potentiellt skadliga situationer i vår omgivning.
Smärtnerver - nociceptorer
Smärtnerver - nociceptorer
Nociceptor (svenska: smärtreceptorer): är inte en RC
En specialiserad nervcell vars uppgift är att reagera på skadliga stimuli och omvandla detta till en aktionspotential (Elektrisk signal och kemisk signal)
Svarar på mekanisk (Tryck, skärsår), kemiskt (Haka chili, vitlök, wasabi) eller termiskt (Temperatur, varmt eller kallt, aktiverar samma system) stimuli
Nociceptor: Mentol kan aktiverar nociceptorer som är känsliga för kyla och temperaturförändringar.
Tungan är känslig för termisk stimuli
Olika typer av smärta
Olika typer av smärta
Tidsaspekt
* Akut smärta
* Långvarig smärta: Kronisk smärta
Typ av smärta
* Nociceptiv
* Neuropatisk
* Psykogen
* Idiopatisk
Akut smärta
Elk,mjhgfds
Akut smärta: Vanligaste typ av smärta
Vad är detta?
- En varningssignal
- Åtföljs snabbt av emotionell respons och autonoma reaktioner
Akut smärta —> Snabb stress påslag (Emotionell respons)
Akut smärta —> Ökad muskelarbete (Autonom reaktion)
Snabb stress påslag och ökad muskelarbete är primitiva funktion för överlevnad
Smärta stimulerar överlevnad system
- Lättare att fastställa orsak, man vet varför (Det är lätt att behandla de som lider av akut smärta för att man vet orsaken)
- Svarar generellt bra på farmakologisk behandling
Långvarig smärta
Långvarig smärta: Akut smärta kan övergå till långvarig smärta. Långvarig smärta kan pågå i månader eller år.
Vad är detta?
- Andra smärtmekanismer än akut smärta
- Multifaktoriell: Kan vara på grund av olika orsaker
- Få/inga autonoma reaktioner: det autonoma nervsystemet anpassa sig till den smärtande signalen och inte längre generera samma intensiva respons som vid akut smärta.
- Depression med inaktivitet och isolering: För att man går runt och ha ont hela tiden. Att leva med konstant smärta kan vara mycket påfrestande både fysiskt och mentalt.
- Terapeutisk utmaning: Svårt att behandla de med långvarig smärta
- Kan leda till eller orsakas av central sensitisering.
Central sensitisering är en fysiologisk process där nervsystemet blir överkänsligt för smärtstimuli. Det innebär att smärtsignaler förstärks och uppfattas som mer intensiva än de faktiskt är.
Central sensitisering
Central sensitisering
Nociceptor som sitter där skadan uppstår är extra känsliga. Konstant påslag av nociceptor, där nociceptor är överaktiva
Vad är detta?
* Vid långvarig smärta ses konstant påslag på nociceptorer
* Förändrad aktivitet – blir mer känsliga
Vävnadsskada —> Huden runt om blir påverkad —> Nociceptor blir överkänsliga —> Nociceptor är som överaktiva
Ett bra exempel på sensitiserade nociceptorer:
Tänk er att duscha varmt när ni bränt er i solen! För att nociceptor är överkänsliga.
Nociceptiv smärta
Vad innebär detta?
Nociceptiv smärta
Vad innebär detta?
* Vävnadsskada eller vävnadsirritation, vanliga typ av smärta
* Uppstår genom retning av nociceptorer i hud, muskler, benhinnor och andra vävnader som blir stimulerade av mekanisk (Vanligaste), termisk eller kemisk stimuli
* Generellt avgränsad och lätt att beskriva (Lätt att gå till läkaren och beskriva smärtan). Är lätt att förstå
Exempel: inflammation, fraktur, skärsår
Nociceptiv smärta
Visceral smärta
Fantomsmärta
Nociceptiv smärta
Visceral smärta – en typ av nociceptiv smärta
* Retning av nociceptorer i inre organ, komplext och svårt att förstå smärtan inne ifrån kroppen som kommer inifrån kroppen. Inre nociceptiv smärtan är svårt att exakt lokalisera eller beskriva.
* Kopplas samman med nociceptorer som medierar smärta från andra ställen i kroppen
* Detta kallas ”refererad smärta” = Visceral smärta, där smärtan upplevs på en annan plats än där den faktiska källan till smärtan finns
Exempel: Hjärtinfarkt kan upplevas som smärta från bröstkorg ner till vänster arm där nociceptorer retas i hjärtat får man dessa symtom.
Fantomsmärta är en typ av smärta som upplevs i en amputerad kroppsdel, det vill säga en kroppsdel som inte längre finns fysiskt närvarande. För att man aktiverar samma nociceptorer som fanns förut
Neuropatisk smärta
Neuropatisk smärta
Vad innebär detta?
* Skada på nerver: Skada på nerver eller nociceptorer (Som är nerver)
* Ofta orsakad av sjukdom
Två typer:
- Perifer neuropatisk smärta: Skada i perifera nerver eller nervrot
Orsakat av sjukdom:
Herpes zoster
Sensoriska neuropatier (diabetes)
Trigeminusneuralgi: En otrevlig sjukdom i ansiktet, beror på att nervcellen har komplicerat och gör ont för att nociceptorer är aktiverad. Det antas att det kan finnas en irritation eller kompression av trigeminusnerven
- Central neuropatisk smärta: skada i CNS
Orsakat av: Stroke, multipel skleros (MS)
Orsak att vi känner Neuropatisk smärta? Vet inte än, men det kan beror på Central sensitisering som ofta är en del av förklaringen
Många känner av denna smärta, men vi har inte bra behandling mot dessa smärtor
Psykogen & idiopatisk smärta
Psykogen & idiopatisk smärta
Psykogen smärta:
- Orsakat av psykiska orsaker utan fysiologiska stimuli. Inga mekanisk som aktiverat nociceptorer
- Smärttillstånd i samband med djupa depressioner och psykotisk sjukdom som kan aktivera smärt system och vi får ont
Idiopatisk smärta
- Smärta av okänd orsak
- Tillhör ingen av tidigare nämnda kategorier
- Delvis föreslagen förklaring: central sensitisering
Svårt att behandla
Smärta är svårt att mäta, för att den är subjektiv
Nervfibrer vid smärta
Nervfibrer vid smärta
Nociceptorer är nerver som består av nervfibrer. Kallas även primärafferenter
A-delta fibrer (A𝛿-fibrer): Hämmas av tryck. Vi har nociceptorer som består av A-delta fibrer som är:
* Tunna, myeliniserade (Omgiven av vitt fett (snabbt ledande)) fibrer (6-30 m/sek). Aktionspotential som alltid leds igenom.
* Ger upphov till momentant skarp smärta. (Aj).
Det är viktigt att notera att smärtan inte nödvändigtvis måste nå medvetandet i hjärnan för att en reflexrespons ska uppstå. A-delta-fibrer kan kopplas direkt till motoriska nervceller i ryggmärgens ventralhorn, vilket möjliggör en snabb reflexrespons genom att aktivera muskler utan att signalen behöver gå hela vägen till hjärnan för bearbetning. Denna snabba reflexrespons kan bidra till att skydda kroppen från potentiella skador eller farliga situationer.
A-delta-fibrer kan innerverar muskler
C-fibrer: Hämmas av lokalanestetika
* Tunna (Tunnare än A-delta fibrer) , omyeliniserade (långsamt ledande) fibrer (0,5-2 m/sek)
* När C-fibrer blir stimulerade —> Ger upphov till dov, mer intensiv/brännande känsla (Riktigt ont)
Man slår sig på tå och får ont efteråt (För att de är långsamma)
Nociceptorer: är smärtnerver
A-delta fibrer - Vi tar bort finger
C-fibrer - Vi får ont
När fingret tas bort kommer A-delta-fibrerna inte längre att vara aktiva i det amputerade området, vilket innebär att det inte kommer att finnas någon smärtsignalering via dessa fibrer.
Däremot kan det fortfarande finnas C-fibrer närvarande i området efter fingeramputationen. C-fibrer är tunna och sakta ledande fibrer som också är involverade i smärtsignalering, speciellt vid långvarig eller kronisk smärta. Även om fingret är borttaget kan de C-fibrer som tidigare innerverade fingret fortfarande vara aktiva och generera smärtsignaler.
Nervfibrer vid beröring
Nervfibrer vid beröring: Vår smärtstillande system är kopplad till känsel och beröring
Kallas även primärafferenter
A-beta fibrer (Aβ-fibrer): Hämmas av lokalanestetika. B=Beröring, härleder inte smärta, härleder beröring.
* Grova, myeliniserade (snabbt ledande) fibrer (30-70 m/sek)
* Reagerar på beröring (exempel nudd av hår). Vår kropp kan känna lite känslor (Tack vare A-beta fibrer)
* Icke-nociceptiva (inte smärta, men beröring)
* Tryckkänsliga (mekaniskt stimuli)
* Kallas även mechanoreceptor. Termen “mechanoreceptor” syftar inte på receptorer i strikt mening utan på nervceller
Ont —> Proprioception (Gör att vi kan uppfatta och känna av vår kropps position och läge) och beröring.
Vi vet var smärta sitter med A-beta fibrer
A-delta och C-fibrer har lägre tröskelvärde än A-beta fibrer. Det innebär att de kan aktiveras av svagare eller mindre intensiva stimuli och därigenom förmedla smärtsignaler till det centrala nervsystemet.
Det inflammatoriska svaret
Det inflammatoriska svaret
Kemiska mediatorer som frisätts som svar på vävnadsskada
Vilka ämnen frisätts vid vävnadsskada?
Prostaglandiner
Bradykinin
Serotonin
Histamin
En kniv —> lokalt och central verkan:
Lokalt: Det inflammatoriska svaret, olika kemiska mediatorer som frisätts som svar på vävnadsskada, som aktiveras och går till blodbanan till nociceptorer
Slutändan av nociceptorer, där smärtsignalerna genereras, har en trädliknande struktur och är täckta av receptorer och jonkanaler som kan reagera på de kemiska mediatorerna och skadliga stimuli.
Kemiska mediatorer påverkar nociceptorer och kan göra dem mer känsliga och öka deras aktivitet.
Det inflammatoriska svaret
Vilka ämnen frisätts vid vävnadsskada?
Det inflammatoriska svaret
Kemiska mediatorer som frisätts som svar på vävnadsskada
Vilka ämnen frisätts vid vävnadsskada?
Prostaglandiner: Gör att blodkärlen vidgas och bidrar till ökad inflammation. Hämmas av NSAID. Blodkärlen vidgas —> vi får bättre blodtillförsel till det skadade område
Bradykinin: Obehaglig och smärtsam känsla, binder till att nociceptorer aktiveras via kanaler. När bradykinin binder till specifika receptorer på nociceptorer, leder det till aktivering av jonkanaler på nociceptorernas membran. som leder till depolarisation och aktionspotential som fortleds. Gör det skadade området överkänslig för att nociceptorer är överaktiva
Bradykinin kan också påverka nociceptorer och omgivande vävnader på andra sätt. Det kan göra nociceptorerna överkänsliga genom att sänka deras tröskelvärde, vilket innebär att de blir mer lättaktiverade och reagerar på lägre intensitet av stimuli.
Serotonin: Perifert verkan, den gör att blodkärlen vidgas och vi får bättre blodtillförsel till det skadade området. Det blir rött runt sår för att blod tillförsel ökar.
Histamin: En del av immunförsvaret, såret kliar. LM processen är i gång en bra tecken att det kliar. Histamin kan också stimulera nervändar och orsaka klåda. Klåda som kroppen försöker ta bort genom att kli. Klåda kan också vara ett tecken på att läkningsprocessen har börjat och att det är en aktiv reaktion i området.
Smärtbanor
Smärtbanor
Uppåtgående nervbanor (ascenderande)
Banan går från ryggmärg (dorsalhorn) till hjärna
Två variatener
1. Spinothalamatiska banan: Meddelar smärta & temperatur
* Består av A𝛿- och C-fibrer, som medierar smärta
2. Baksträngsbanan: beröring & tryck
* Aβ-fibrer: Som medierar berörning
Alla tre nervfibrer går upp till hjärnan (De är alltså en del av Accenedande nervbana)
Informationen från dessa fibrer överförs till ryggmärgen och fortsätter sedan uppåt längs banan till olika områden i hjärnan, inklusive thalamus
Nedåtgående nervbanor (descenderande)
Banan går från hjärna till ryggmärg (dorsalhorn)
* Endogena smärthämmande banor. Descenderande banor representerar de endogena smärthämmande banorna i kroppen.
Dorsalhorn befinner sig i ryggmärg, finns längs ryggmärg, där perifert nociceptorer (från handen till dorsalhorn) kopplad till central nociceptorer som finns i doralhornet i talamus i hjärnan sker en omkoppling (Vi blir medvetna om smärta). Från talamus kan sedan signalerna vidarebefordras till andra områden i hjärnan för ytterligare bearbetning och upplevelse av smärtan.
Vi kan hämma smärtan i dorsalhornet. Genom nedåtgående nervbanor från hjärnan kan hämmande signaler sändas till dorsalhornet för att minska överföringen av smärtsignaler och på så sätt hämma smärtupplevelsen.
Ascenderande nervbanor
Spinothalamiska banan
Ascenderande nervbanor
Spinothalamiska banan
- Aktiveras av A𝛿- och C-fibrer, smärt medierade banan
- Omkoppling i dorsalhorn (korsas till andra sidan)
- Vidarekoppling upp till hjärna
—-> Thalamus och sensoriska cortex: Här får vi lokalisation när vi kopplar upp i hjärnan samt medvetenhet om smärta - Lokalisation & medvetenhet om smärta
—-> Limbiska system (amygdala): Vi blir rädda och vi får stress påslag (Temporärt påslag)
* Emotionell respons
I spinothalamiska banan sker en omkoppling eller korsning av nervfibrer i dorsalhornet i ryggmärgen. Nociceptorer och temperaturinformation från den ena sidan av kroppen kopplas över till motsatta sidan av dorsalhornet innan de fortsätter uppåt till hjärnan.
Ascenderande nervbanor
Baksträngsbanan
Ascenderande nervbanor
Baksträngsbanan
* Aktiveras av Aβ-fibrer: Beröring. Icke-Nociceptorer
Går till förlängda märgen (Där korsas nervbanan)
- Omkoppling i dorsalhorn (korsas ej till andra sidan)
- Korsas i förlängda märgen (medulla oblongata)
- Vidarekoppling till amygdala, thalamus & sensoriska cortex (Inte smärta, bara beröring)
Descenderande nervbanor
Descenderande nervbanor: Från hjärnan till dorsal hornet och går till olika regioner:
Amygdala —> PAG (periakveduktal grå massa): —> LC —> Raphekärnor (Är inte lika relevanta, de innehåller mycket serotonin)
Man trodde förut att serotonin hade påverkan på smärta, men det tror man inte nu.
Nedåtgående nervbanor
* Från hjärna till dorsalhorn
* Mer specifikt, från hjärnstammen:
* PAG - periakveduktal grå massa
* LC – Locus ceruleus
* (Raphekärnorna?)
Dessa banor agerar smärthämmande och är en del av vår kropps endogena smärthämmande system. Hämmar nociceptorer i dorsalhornet.
Descenderande nervbanorna spelar en viktig roll i kroppens endogena smärthämmande system. Genom att hämma nociceptorer i ryggmärgens dorsalhorn kan dessa nervbanor bidra till att minska smärtsignaleringen och därigenom lindra smärta.
(PAG)
Periakveduktal grå massa (PAG): Central för kroppsformåga att sätta på smärthämning
Central för endogen smärthämning
* En region i hjärnstammen
* Innehåller rikt med opioida receptorer och endogena opioider!
* Tar emot information från uppåtgående smärtbanor och amygdala. PAG kan kommunicera med olika strukturer och system i hjärnan för att modulera smärthämning. PAG vet hur mycket smärta som kommer till hjärnan
* PAG modulerar endogen smärthämning
Genom aktivering av PAG kan kroppen frisätta endogena opioider, såsom endorfiner och enkefaliner, som fungerar som naturliga smärtstillande ämnen. Dessa opioider binder till opioidreceptorer i både PAG och andra delar av hjärnan för att hämma smärtsignalering och minska smärtupplevelsen.
Exempel: En direkt injektion av morfin i PAG orsakar kraftig smärthämning (aktiverar nedåtgående banor)
Avsaknad av aktivitet i PAG kan leda till bristande smärthämning.
Vilka signalsubstanser är involverade?
Vilka signalsubstanser är involverade?
Descenderande smärtbanor
* Endorfiner (styrs via PAG): Våra kroppsegna
* Enkefaliner (styrs via PAG)
* Noradrenalin (styrs via LC)
* Serotonin? (via raphekärnorna)
Endogen smärtlindring
Endogen smärtlindring
Ex. På fyra olika vägar som kroppen kan hämma smärta. Finns olika vägar detta system kan aktiveras:
* Gate-control theory (grind-kontroll teorin)
* Endogena opioider:
* Stress
* Noradrenalin
Gate-control theory
I ytterdelen av dorsalhornet har vi substantia gelatinosa, som är en specifik region i dorsala hornet.
A-delta fibrer och C-fibrer från finger (Perifert) kopplas samman till andra nociceptorer i dorsalhornet
A-beta fibrer koras inte i dorsal hornet utan i förlängda märgen. A-beta fibrer fortsätter sin väg upp till förlängda märgen (medulla oblongata). Därigenom når de inte samma områden som A-delta fibrer och C-fibrer i dorsalhornet.
Interneuron: Korta neuron finns lokalt i olika delar i hjärnan och kroppen.
A-delta fibrer och C-fibrer hämmar interneuron. Interneuron är hämmande. När vi hämmer interneuron (disinhibtion-hämma hämningen)
Denna hämning av interneuron kan ha en viktig funktion i smärtkontroll. Genom att hämma interneuron kan smärtprocessen förstärkas. Detta koncept kallas disinhibition (hämma hämningen)
A-beta fibrer kan aktiverar interneuron och hämma spinotalamiska banan (Uppåtstigande). Beröring kan alltså hämma smärtan. A-beta fibrer öka broms föremåga hos interneuronen. Detta är ett sätt för att öka smärtlindring
Smärtan (A-delta och C-fibrer) tar bort bromsen medan beröring ökar bromsen.
Vid extrem smärta (A-delta blir starka än A-beta)
Vi hämmar inte helt och hållet, men vi minskar känslan av smärta
Varför blåser vi på såret? För att stimulerar A-beta fibrer och stimulerar interneuron och minska transmission av smärtsignalering till spinotalamiska banan.
A-beta fibrer aktiverar interneuron (Bromsen) —> minskar smärt känsla
A delta fibrer och C-fibrer hämmar interneuron (Bromsen), som kan hämma de inhiberande egenskaperna hos interneuronen
Endogena opioida systemet
Endogena opioida systemet
Spelar en viktig roll vid endogen smärtlindring
Enkefaliner & endorfiner:
* Ökar morfinlika endogena substanser
* Kan ge upphov till smärtstillande och belöningseffekter
Det endogena opioida systemet är också viktigt vid belöning!
Gate-control theory har effekt men inte tillräcklig som endogena opioida systemet (Mer potent smärtlindrande effekt)
Hur verkar endogena opioider?
Hur verkar endogena opioider?
Enkefaliner och endorfiner: De verkar direkt i PAG. Är hormoner, Verkar bara i PAG. Enkefaliner och endorfiner har smärtlindrande egenskaper
1. Verkar i PAG genom att aktivera nedåtgående smärtbanor (analgetisk effekt)
2. Verkar lokalt i dorsalhornet genom att hämma spinothalamiska banan
När enkefaliner och endorfiner binder till opioidreceptorer i PAG, aktiverar de nedåtgående smärtbanor som är en del av det endogena smärthämmande systemet. Detta leder till en analgetisk (smärtlindrande) effekt genom att hämma överföringen av smärtsignaler i ryggmärgen och minska smärtupplevelsen.
Samtidigt kan enkefaliner och endorfiner också verka lokalt i dorsalhornet i ryggmärgen. Genom att hämma spinothalamiska banan, som är en av de uppåtgående smärtbanorna, kan de minska överföringen av smärtsignaler till hjärnan och därigenom reducera smärtupplevelsen.
Spinothalamiska banan, som är en av de uppåtgående smärtbanorna, som hämmas av enkefaliner och endorfiner. Denna hämning sker främst i dorsalhornet i ryggmärgen.
Endogena opioider minskar smärttransmissionen!
Mycket mer potent än Gate-control theory
Högre aktivitet av nedåtgående banan = högre smärt lindring i dorsala hornet i ryggmärgen
Nedåtgående banan är inhibitorisk
Medan uppåtgående smärta orsaker smärta
Genom att frisätta enkefaliner och endorfiner, kan nedåtgående smärtbanor aktiveras —> inhibera överföringen av smärtsignaler i ryggmärgen och därigenom minska smärtkänslan.
Stress och endogen smärtlindring
Stress och endogen smärtlindring
* Stress aktiverar endogen smärtlindring
* Ökad frisättning stresshormon ökar frisättningen endogena opioider!
Fysiologisk roll?
* “Fight or flight” – ta oss ur en farlig situation: Man känner inte smärta för att går bort från björnen
När faran eller hotet avtar, återgår kroppen till sitt normala tillstånd och den normala smärtkänslan återkommer.
Under denna respons frisätts stresshormoner som adrenalin och noradrenalin, vilket kan hämma smärtupplevelsen temporärt.
Soldater känner inte ont får att vi har potent av aktivering av nedåtgående banor känner inte smärta, förrän stress har minskat.
Som sidoeffekt ökar även endogena opioider dopamin i belöningsnätverk vilket kan ge ett rus från en farlig/stressig situation!
Akut smärta —> Stress —> Öka endogena opioder —> Aktiverar PAG —> Nedåtgående banan förstärks —> Inhibition av smärta
Noradrenalin och smärthämning
Noradrenalin och smärthämning
* Aktiverar nedåtgående banor (analgetisk effekt)
* Nervcellskroppar för noradrenalin-producerande celler: locus ceruleus. Noradrenalin produceras av nervceller i locus ceruleus, en del av hjärnstammen.
Noradrenalin aktiverar också nedåtgående banan som i sin tur hämmar smärtan.
Noradrenalin kan binda till specifika receptorer i PAG och därmed förstärka aktiviteten hos nedåtgående smärtbanor.
Eikosanoider
Eikosanoider: Kemiska mediatorer. Involverade i inflammation
Eikosanoider är en grupp av kemiska mediatorer som härstammar från fettsyror. Vissa är framförallt aktiva vid inflammatoriska tillstånd där eikosanoider bidrar till ökad inflammatorisk aktivitet.
Många är pro-inflammatoriska: Ökar inflammatorisk aktivitet
Exempel på olika undergrupper av eikosanoider:
- Prostaglandiner (PGE2, PGI2 DE TVÅ VIKTIGASTE MEN DET FINNS FLER, m.fl.): Delaktig i inflammatorisk svar, leder till att inflammatorisk svar startar.
- Tromboxaner (TXA2)
Prostaglandin PGI 2 & PGE 2
Prostaglandin PGI 2 & PGE 2
Finns överallt. Vävnadsspecifik distribution (I vissa vävnad finns fler av dem, andra mindre). PGI2 kallas även för prostacyklin = PGI2
Fysiologisk roll?
- Prostaglandiner är vasodilaterande: Ökar kärlen diameter, för att transportera mediatorer som kan påverka olika fysiologiska processer och inflammatoriska reaktioner.
- Hämmar aggregering av trombocyter: Trombocyter är blodplättar. Därigenom minska risken för blodproppsbildning. (PGI2) kan bidra till att göra blodet mer lättflytande.
- Bidrar till inflammatoriska tillstånd: PGE 2 >PGI 2. PGE2 är mer potent. PGE2 är en kraftfull inflammatorisk mediator som är involverad i många fysiologiska och patologiska processer, inklusive inflammation.
- Skyddar magsäcken: Båda PGI 2 och PGE 2 minskar HCl (Frätande på hinnor och blodkärl) och ökar mukos (Tjock slem) / slem (Lätt flytande slem). PGI 2 och PGE 2 får kroppsegen skyddade mekanism.
- Ökar kroppstemperatur via termostatfunktion i hypothalamus: Feber!. PGI 2 och PGE 2 har förmåga att öka temperatur —> Feber —> För att gör oss av patogener och organismer
Feber kan vara en försvarsmekanism eftersom högre kroppstemperatur kan gynna immunförsvaret genom att öka aktiviteten hos vita blodkroppar och påskynda processerna för att bekämpa patogener och organismer.
Tillräckligt hög feber, måste vi behandla för att det är farligt.
Barns fysiologi är olik de vuxna, när det kommer till feber.
- Kontraherande effekt på livmodern: Kan förvärra en pågående förlossning
PGE 2 och PGI 2 vid inflammation
PGE 2 och PGI 2 vid inflammation
Både PGE2 och PGI2 är pro-inflammatoriska prostaglandiner
Vasodilatation: Med hjälp av PGI 2 och PGE 2
- Ökar blodgenomströmning vid skadat område, vi får rodnad, kemiska mediatorer att transportera till området.
- Ökar histamins och bradykinins effekt på vaskulärt läckage: PGI 2 och PGE 2 ökar läckage, för att fler histamin och bradykinins kan läckas ut. PGI2 och PGE2 kan öka kärlpermeabiliteten, vilket innebär att de gör blodkärlen mer genomsläppliga. Detta kan underlätta transporten av inflammatoriska mediatorer, inklusive histamin och bradykinin, från blodbanan till det skadade vävnadsområdet. Histamin och bradykinin är ämnen som kan bidra till inflammation och smärta.
- Sensitiserar nociceptorer (C-fiber): Huden blir extra känslig, ökad smärt känslighet i detta område
Sammanfattningsvis kan PGI2 och PGE2 öka vaskulärt läckage, vilket underlättar spridningen av bradykinin och andra inflammatoriska mediatorer till det skadade området. Dessutom kan de öka känsligheten hos nociceptorer, vilket gör att bradykinin kan binda till sina receptorer och utlösa smärtsignaler mer effektivt. Detta kan leda till ökad smärta och inflammation vid en skada eller inflammation.
Termostatfunktion i hypothalamus
* Ökar temperatur
Tromboxan A2 (TXA 2 )
Tromboxan A2 (TXA 2 ): Finns framförallt i kardiovaskulära vävnader, inklusive trombocyter.
I blodplättarna - Har TXA 2 en fysiologisk roll
- Vasokonstriktion: TXA2 fungerar som en potent vasokonstriktor, vilket betyder att den kan få blodkärlen att dra ihop sig. Denna effekt bidrar till att begränsa blodförlust.
- Trombocytaggregation: Fler trombocyter som klumpar ihop sig. TXA2 bidrar till klumpning av trombocyter. Denna process leder till bildandet av en blodpropp (tromb) som stoppar blödningen.
PGI2 och PGE2 minskar aggregering av trombocyter
Tromboxan A2 däremot ökar aggregering av trombocyter
Vi vill ha en balans
PGI2, PGE2 och TXA 2 hjälper till att hålla denna balans
PGI2 och PGE2 har en trombocythämmande effekt, vilket betyder att de minskar aggregeringen (sammanhäftningen) av trombocyter (blodplättar). Dessa prostaglandiner motverkar således bildandet av blodproppar.
(TXA2) har en trombocytaggregerande effekt, vilket innebär att den främjar aggregeringen av trombocyter och därmed kan bidra till bildandet av blodproppar.
Leukotriener
Leukotriener
Leukotriener är kemiska mediatorer involverade i processer som reglerar aktivitet i framförallt hjärta-kärl och i luftvägarna. Liknande eikosanoiderna är de också pro-inflammatoriska mediatorer.
Är pro-inflammatoriska i hjärta och lungan
Exempel på leukotriener
* LTB 4
* LTC 4
Fysiologisk roll av leukotriener
Fysiologisk roll av leukotriener
- Bronk konstriktion —-> Risk att lunnvägar förträngas —> Astma liknande tillstånd
- Pro-inflammatorisk effekt: Leukotriener bara involverad i immunförsvar
Biosyntes
Biosyntes
Båda Prostaglandiner och tromboxan A2 härstammar från fettsyror
Fosfolipas A2: Är ett enzym som bildar Arakidonsyra från fettsyror, det tar två vägar:
1.Lipoxygenas: Är ett enzym som bildar Leukotriener från Arakidonsyra
Leukotriener:
- Medierar bronkkonstriktion
- Proinflammatorisk
2.Cyklooxygenas 1 och 2 (Cox 1 och Cox 2): Är ett enzym som bildar Endoperoxider (Som är en mellan produkt) från Arakidonsyra
Cox 1 och Cox 2: NSAID hämmar dem
Endoperoxider: indelas till:
Prostaglandiner:
* Vidgar blodkärl
* Aktiverar immunceller
* Ökad smärtkänslighet
* Minskar utsöndring av saltsyra
* Minskar aggregering av trombocyter (Mest effekt i lilla kapilärer)
Tromboxan A2:
* Faciliterar aggregering av trombocyter (Effekt över allt)
