Läkemedel vid sjukdomar i luftvägarna Flashcards
Obstruktiva sjukdomar
Obstruktiva sjukdomar
- Astma: Är en obstruktiva sjukdom, där täppning uppkommer i luftvägarna
Obstruktiva lungsjukdomar: Sjukdomar i lungan som orsakas av tilltäppning i luftvägarna.
- Akut bronkit = luftrörskatarr: Inflammation i luftvägarna (-it = Inflammation)
Orsakas av virus, t.ex. förkylning. Är akut för att den försvinner när vi är friska igen. - Kronisk bronkit: Kroniska inflammation i luftvägran, uppstår längre ner i luftvägarna.
Behöver inte vara tilltäppning, orsaks av ökad slem produktion och slem hosta, alltså slembildning och inflammation i de nedre luftvägarna
Astma, akut bronkit och kronisk bronkit, påverkar inte alveolerna, där gasutbytet fungerar som vanligt. (Själva lungfunktion är fungerande, men svårt att få ner luft)
- Emfysem: Alveolerna har skadats (skadade alveoler)
- KOL = kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD): En sjukdom som inte går att bota eller bromsa. Där lungfunktionen försämras. Medan astma exempelvis kan man leva med identisk lungfunktion livet ut med rätt behandling. Man kan dö av KOL.
Obstruktion = tilltäppning
Normal
Astma
Vad är astma?
Normal: Till vänster
Astma luftväg: Inflammerad luftrör som svullnar upp, ökad sammandragning av glattmuskulatur och mer slem.
Astma attack: Det är svårt att få in luften (Motstånd)
Astma: En reversibel obstruktiv lungsjukdom
Reversibel obstruktiv lungsjukdom: Lungfunktionen försämras inte över tid. Att man har sjukdom men inte symtomen bakom sjukdom. Med rätt behandling försämras det inte. DVS Normal lungfunktion mellan astma-anfallen
Vad är astma?
* Kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören. Med behandling behöver man se till att luftrören inte är inflammerade
* Perioder med nedsatt luftflöde och andnöd
* Ökad sekretion av slem. Träng i luftvägran, nedsatt luftflödet.
Svårighet att andas pga:
* en sammandragning av luftvägsmuskulaturen
* svullnad i slemhinnan
* ökad slembildning
* ökat luftmotstånd
Olika faser av en astma-attack
Olika faser av en astma-attack
Inflammation leder till bronkkontraktion
Omedelbar fas: Inleds med något som trigger igång överkänslighet, något luftvägar reagerar på (Allergen eller annat stimuli).
Detta aktiverar mastceller och andra celler som frisätter mediatorer som påverkar slemproduktion m.m. Frisättning av:
Histamin:
Prostaglandiner
Leukotriener
Ovan bidrar till bronkkontraktion
Dessa tre substanser har receptorer i luftrör, när dessa substanser binder till sina receptorer —> sammandragning i glattmuskulatur
Aktivering av mastceller leder även till frisättning av:
Cytokiner (TNF-alfa): som ökar i mängd och aktiverar den sena fasen (Aktiverar inflammatoriska celler), som i sin tur aktiverar andra inflammatoriska mediatorer, vilket leder till:
Inflammation i luftvägarna
Överkänsliga luftvägar
Brokonstruktion + Väsande andning + Hostning
Vid sen fas förstärks alltså Brokonstruktion, genom att behandla Brokonstruktion i sen fas kan vi alltså leda till att den sänks eller avbrytas i den omedelbara fasen.
KOL
KOL
Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Vad är KOL?
Irreversibel kronisk obstruktiv lungsjukdom: Inte bara inflammation, även emfysem, mycket slembildning och hosta (Hela tiden)
Emfysem: Alveoler skadas
KOL:
Långvarig hosta med ökad slemproduktion, inflammation (kronisk bronkit)
Förstörelse av lungblåsor och de finaste luftrören (emfysem). Emfysem är en form av lungskada som kan uppstå vid KOL
Kroniskt luftflödeshinder:
* fortskridande nedsättning av andningsförmågan. Konstant nedsatt funktion, den försämras hela tiden.
* ständig andnöd
Vanligaste orsaken är tobaksrökning, men det anses andra faktor också som leder till KOL
KOL:s symtom är smygande
Läkemedelsbehandling av astma
Läkemedelsbehandling av astma
- Antiinflammatoriska medel: För att dämpa inflammation (Så att det inte uppkommer frekventa attacker)
* Glukokortikoider (VIKTIG): Framförallt, första handsval vid astma (Används vid astma eller känsliga luftvägar)
* Antileukotriener (även bronkdilaterande effekt): Vid svårare astma, måste patienten behandlas med antiinflammatorisk effekt och bronkdilaterande effekt. - Bronkdilaterande medel (Vidga luftvägraan)
* Beta-2-agonister
* Muskarinantagonister (=Antikolinergika)
* Metylxantiner (teofyllin)
* Antileukotriener (även antiinflammatorisk effekt) - Övriga läkemedel - biologiska läkemedel
* Anti-IgE; omalizumab (Xolair®)
Vi måste påverka båda inflammation och brokonstruktion vid astma. Astma är en sjukdom som innefattar både inflammation och bronkkonstriktion.
Glukokortikoider
Glukokortikoider – verkningsmekanism för inhalation och systemiskt bruk
Verkningsmekanism:
-stimulerar intracellulära steroidreceptorer
-steroid/receptorkomplexet binder DNA
-påverkan på proteinsyntesen
Glukokortikoider leder till minskad produktion av inflammationsframkallande substanser som:
* prostaglandiner
* leukotriener
* histamin
* cytokiner (TNF-alfa, interleukiner)
Minska mängd inflammatorisk celler och mediatorer som uppkommer vid inflammation.
Astma är en inflammatorisk sjukdom, därför använder man Glukokortikoider som är anti-inflammatorisk LM.
Farmakologisk effekt:
-anti-inflammatorisk
Glukokortikoider: Viktigaste LM grupp vid astma tillsammans med bronkdilaterande medel
Inhalation: Vanligast (Inflammation lindring endast i luftvägarna)
Tablett: Systemisk effekt, påverkar hela kroppen, ökad risk för bieffekter.
Bieffekter (Slide 28 - Före. 6)
Inflammationsrisk
Insulin
Katabol effekt
Glukokortikoider – biverkningar för inhalation och systemiskt bruk
Glukokortikoider – biverkningar för inhalation och systemiskt bruk
Vid inhalation: Mindre bieffekter
* Heshet
* munhåle-candidos (torsk): En svamp i munhålan, vanlig bieffekt, man kan hindra det genom att skölja munnen. Denna bieffekt uppstår för att Glukokortikoider sänker våra immunförsvar i munnen, vid detta fall, (Lättare att torsk växer)
Systemiskt bruk (Tablett): (Slide 28 - Före. 6)
* påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring
* hudförtunning
* försämrad sårläkning
* benskörhet
* Muskelförtvining
* vätskeansamling
* hypertoni
Det vanligaste att man tar det som inhalation. Viktigaste LM för att lindra inflammation vid astma.
Leukotriener
Leukotriener
Leukotriener: Inflammatorisk mediatorer som är aktiva och bildas när immunförsvaret sätts igång, har effekt på glattmuskulatur i luftvägarna.
Leukotrieners receptorer finns i luftvägarna —> När Leukotriener binder till dem —> Bronkkonstruktion och slembildning
- Leukotriener: Inflammatoriska ämnen som frisätts från olika celler i samband med inflammatorisk reaktion
- Binder till leukotrienreceptorer (CysLT-receptorer)
- Receptorerna finns i luftvägarna och på proinflammatoriska celler
Effekter vid stimulering av CysLT-receptorer:
* Bronkkonstriktion
* Slemsekretion
* Ökar rekrytering av vita blodkroppar
Mediatorer bildade från membranlipider
Leukotriener
Mediatorer bildade från membranlipider
Leukotriener
En viktig byggsten är fosfolipider:
Fosfolipider —> Arakidonsyra
Reaktion ovan sker m.h.a. Fosfolipas A2
Arakidonsyra, antingen:
Arakidonsyra —> Leukotriener
Reaktion ovan sker m.h.a. Lipoxygenas
Eller
Arakidonsyra —> Endoperoxider
Rektionen ovan sker m.h.a. Cyklooxygenas 1 och 2
Endoperoxider kan antingen omvandlas till:
1.Prostglandiner:
- Vidgar blodkärl
- Aktiverar immunceller
- Ökad smärtkänslighet
- Minskar utsöndring av saltsyra
2.Tromboxan A2:
Faciliterar aggregering av trombocyter
Leukotriener:
- Medierar bronkkonstriktion
- Proinflammatorisk
Arakidonsyra kan bilda båda Prostglandiner, tromboxan A2 och Leukotriener
Prostglandiner: inducera smärta, feber och inflammation. Vissa prostaglandiner kan också skydda magslemhinnan från skador och förhindra bildning av magsår.
Glukokortikoider minskar proteinsyntes av olika proteiner t.ex. fosfolipas A2
Minskar fosfolipas A2 mängd —-> Antiinflammatorisk effekt
Antileukotriener
Antileukotriener
Leukotrien receptor antagonister: Blockerar RC så att Leukotrien inte binder dit
Exempel på en substans: montelukast, aktiv substans
LM kommer binda till Leukotrien receptor som hämmar Leukotrien receptorn —> Hämmar att Leukotrien binder till sin RC —> Vi får inte brokonstruktion, vi får bronkdilatation istället
Verkningsmekanism:
* hämmar leukotrienreceptorer (CysT-receptorer)
* förhindrar leukotriener att ge bronkkonstriktion
Farmakologisk effekt:
* bronkdilaterande
* slemhinneavsvällande: Lättare att luft kommer in i luftvägarna och större diameter i luftvägen.
* minskad slemsekretion
* svag anti-inflammatorisk effekt: Men svagare än Glukokortikoider
Indikation:
* Astma; ej vid akuta besvär
* Säsongsbunden allergisk rinit
Ges peroralt, inte lokal effekt, denna LM tar man när man inte svarar på vanliga LM.
Har inte så många bieffekter (Men är inte första handsval)
Har båda bronkdilaterande effekt och anti-inflammatorisk effekt
Beta-2-receptoragonister
Beta-2-receptoragonister: Stimulerar / Aktiverar Beta 2 RC. Beta 2 RC finns i luftvägarna.
Vid stimulering av denna RC —> Vidgning i bronker
Inhalation
Verkningsmekanism: Fungerar som adrenalin
* Stimulerar adrenerga B2-receptorer på den glatta muskulaturen omkring bronkerna —> Relaxation av glatt muskulatur
Luftvägarna vidgar sig när glatt muskulatur relaxeras —> Större diamter
Beta-2-receptoragonister har INGEN inflammatorisk effekt
Farmakologisk effekt:
Bronkdilaterande
Ökad slemtransport
Korttidsverkande och långtidsverkande läkemedelssubstanser
Kortverkande: Vid behov
Långverkande: Om det används varje dag
Man kan behandlas med Glukokortikoider och Beta-2-receptoragonister varje dag
Glukokortikoider är 1:handsval vid inflammation astma – inte akut
Beta-2-receptoragonister är 1:a handsval för Bronkdilaterande effekt – akut behandling
Bieffekter:
1.Alla får denna effekt; hjärtklappning (Den vanligaste bieffekten).
Men man utvecklar en form en tolerans utveckling, efter flera användning får man inte lika stor effekt på hjärtklappning.
Vi kan också få hjärtklappning för att vi stimulerar Beta 1 RC på hjärtat muskulatur, men detta beror på att dessa LM är icke-selektiva.
2.Skelettmuskel tremor / Skakningar darrig: Detta beror på att vi har beta 2 RC i blodkärl —-> vid stimulering —> Vasodilatation i blodkärls väggar som bidrar till hjärtklappning
Vi har också B2 i skelettmuskulatur —-> Darrning fingrar och händer
Inhalation: MEN man får ändå bieffekter ovan.
Muskarin receptor antagonister
Muskarin receptor antagonister (antikolinergika): Vi vill förhindra effekt av acetylkolin
Inhalation
Muskarin receptor antagonister har ingen effekt på inflammation
Verkningsmekanism:
* Blockerar kolinerga muskarinreceptorer på luftvägarnas glatta muskulatur.
* Förhindrar effekt av acetylkolin
Korttidsverkande och långtidsverkande läkemedelssubstanser
Farmakologisk effekt:
Bronkdilaterande
Användningsområde:
Visat sig ha bättre effekt vid kronisk bronkit än astma.
God effekt vid rinit, minskar hypersekretionen från näsans körtlar.
Vi använder inte Muskarin receptor antagonister vid vanlig astma, men används mot rinit.
Inte första handsval, men används om det finns andra faktorer.
Anledningen till att den används mest vid rinit: Vid ökad sekretion kan muskarinreceptorantagonister minska mängden av visköst slem genom att hämma sekretionen av körtlar som producerar slem i luftvägarna.
Bieffekter:
Muntorrhet (vanligaste) Blockera parasympatisk nervsystem —> Mindre sekretion
Förstoppning också
Anti-IgE behandling
Anti-IgE behandling: Används inte ofta.
Typ av substans:
Monoklonal antikropp mot IgE
(rekombinant DNA-deriverad humaniserad monoklonal antikropp)
Verkningsmekanism:
* Binder till IgE och förhindrar att IgE kan utöva sin effekt, därför dämpas effekt av IgE
* IgE kan inte binda till receptorer på mastceller och andra inflammatoriska celler
* Ingen aktivering av mastceller och de andra cellerna
Farmakologiska effekter:
Bryter reaktionskedjan som orsakar allergisk astma genom att förhindra att allergiska och inflammatoriska reaktioner utlöses.
Indikation: Inte första handsval
Svår astma av allergisk typ (IgE-medierad astma)
Behandlingsstrategier vid astma
Behandlingsstrategier vid astma
Vanligaste behandlingsstrategin:
* Inhalationssteroider = glukokortikoider (ICS) (glukokortikoider; ICS) i låg/medelhög dos (Anti- Inflammation effekt)
* Tillägg med kortverkande beta-2-agonister vid behov (Bronkdilaterande effekt)
Behandlingsstrategier vid astma
1.
Behandlingsstrategier vid astma
- Kortverkande beta-2-agonister vid behov (Vid lindrig astma)
- Inhalationssteroider dagligen + kortverkande beta-2- agonister vid behov (Vid diagnos eller överkänsliga luftvägar - inflammation)
- Inhalationssteroider dagligen + Långverkande beta-2- agonister + kortverkande beta-2-agonister vid behov
- Inhalationssteroider dagligen + Långverkande beta-2- agonister + kortverkande beta-2-agonister vid behov + leukotrienantagonister
- Orala steroider (Glukokortikoider) och/eller Anti-IgE (Vid svår astma)
