Läkemedel vid endokrina sjukdomar Flashcards
Kontroll av koncentration av glukos
Kontroll av koncentration av glukos (Ska ligga på konstant nivå):
Äta —> Glukos ökar –> Insulin utsöndring ökar
Hungrig —> Mindre glukos —> Mer glukagon
Reglering av blodglukos sker hormonellt:
1.Insulin: Sänker glukos nivån —> Stimulerar upptag och lagring av glukos
Upptag i bl.a. lever, fettvävnad och muskler. Glukos kan alltså lagras i lever.
2.Glukoagon: Höjer glukosnivån —> Stimulerar nybildning av glukos eller nedbrytning av glukos lagring.
Båda insulin och glukagon produceras från bukspottkörtel
Insulin: Produceras från Beta celler i pankreas
Glukagon: Produceras från Alfa celler i pankreas
Vi har även adrenalin (Som produceras från binjuren), Tillväxt hormon (Från Hypofysen) och glukokoider ( Från Binjurebarken) som höjer blodglukos nivån
Insulin har även effekter på fett och protein omsättningen för att insulin påverkar:
Upptag av glukos i olika celler och ökar glykogensyntes (Glykogensyntes är processen där glukos omvandlas till glykogen och lagras i levern och musklerna.)
Ökar triglyceridsyntesen
Ökar upptag av aminosyror —> Ökar proteinsyntes
Insulin är ett anabolt hormon
Diabetes mellitus
Diabetes mellitus: Delas i två typer, men det finns vissa sjukdomar som hamnar mitt i mellan:
Diabetes typ 1:
Insulinbrist: Autoimmun process. Immunförsvaret kommer att angripa beta celler, cellerna kan därför inte producera tillräcklig mängd av insulin. Är vanligare hos barn när man får det. Man får en akut insjuknade. Destruktion (Förstörelse) av de insulinproducerande betacellerna i pankreas.
Diabetes typ 2:
Insulinresistens: Minskad insulin känslighet, insulin produceras i normal mängd men har inte tillräcklig effekt. Kroppens vävnad har alltså utvecklat resistens mot insulin.
Bukspottkörteln producerar insulin som vanligt, men det är inte tillräckligt effektivt för att reglera blodsockernivåerna. För att kompensera för insulinresistensen producerar bukspottkörteln mer insulin, vilket kan leda till att bukspottkörteln gradvis uttröttas och minskar sin förmåga att producera insulin över tid.
Vävnaden mindre känslig för insulin – högre insulinnivåer krävs för glukosupptag
Diabetes typ 2 har ett smygande förlopp. Är vanligare hos äldre personer, men barn kan också få det. 90% av diabetes fall är typ 2 i Sverige
Livsstil med diabetes:
Typ 2 har koppling till fetma och övervikt
Typ 1 är oklart (men man tror att det är en typ av infektion, som leder att immunförsvaret attackerar beta celler)
Typ 2 kan beror på dåliga vanor, men även genetik och etniska grupper ökad känslighet
Mellitus: Sött (Honung)
Urin som är sött. Ökad söt urin produktion.
Både typ 1 och typ 2 diabetes innebär att kroppen har svårigheter att reglera blodsockernivåerna, vilket leder till kroniskt förhöjda glukosnivåer i blodet.
Livsstil har betydelse men inte alltid.
Behandling vid diabetes typ 1
Behandling vid diabetes typ 1 - insulin brist
Typ 1 behandlas med insulin
Behöver alltid behandlas med insulin (injektioner). Inte tabletter för att den bryts ner i mag-tarm kanalen. Subkutant (Under huden).
Man kan aldrig behandla Typ 1 med matvanor, man behöver alltid behandling med insulin
Balans mellan: Man behöver balansera mellan:
Kolhydratintag i maten
Motion
Insulininjektioner
Målet är att stabilisera blodglukosnivån i normalgränsen
Insulin upptäcktes 100 år sedan. Man kunde rena fram från djuren, man kunde då behandla en sjukdom som var farlig och dödlig. Man använde först djur insulin
Men med rekombinant DNA teknik, kunde man producera insulin, man kunde även ändra i kemiska grupper för att modifiera insulin.
Insulin: Kan antingen vara:
Snabbverkande/direktverkande
Medellångverkande
Långverkande
Hur insulin funkar?
Insulin binder till en insulin receptor, som är en tyrosin kinas receptor.
Insulin binder och stimulerar transport av glukos i cellen. En transportör molekyl (GLUT-4) tar sig från cytoplasma till cellmembran. GLUT-4, gör att cellen kommer att kunna ta upp mer glukos.
Behandling vid diabetes typ 1
Direktverkande insuliner
Snabbverkande insuliner
Medellångverkande insulin
Långverkande insuliner
Behandling vid diabetes typ 1
Direktverkande insuliner: Man bytt plats på vissa aminosyror för att modifiera insulin till en direktverkande insulin. Kallas för måltids insulin också.
Insulinanaloger: molekyler som ser som insulin och fungerar som insulin, med direktverkande effekt. Används för typ 1 i samband med måltid för att ta hand om glukos. Med rekombinant teknik kan man byta och förändra egenskaper hos insulinet.
Ex.:
Insulin aspart
Insulin lispro
Insulin glulisin
Snabbverkande insuliner: innehåller humant insulin, som är detsamma som kroppens eget insulin. Man får effekt efter en halv timme. Kort halveringstid inte så långvarig, men den är inte så snabb som man önskar
Medellångverkande insulin: Innehåller humant insulin som genom kemisk process fälls ut till svårlösliga kristaller, de kommer därför, i kroppen, släppa ifrån sig insulin, med en effekt som kan ske under en lång tid.
Subkutan administrering (Under huden, långsamt släpper ifrån sig insulin)
Har en effekt som varar (1 dag)
Humant NPH insulin: (Neutral Protamine Hagedorn) insulin: bildar små kristaller som gör att insulinet bryts ner långsammare och verkar längre i kropp.
Nackdelen med medellångverkande insulin, är att kristaller kan bli olika stora med olika storlekar.
Långverkande insuliner: Svårlösligt insulin, de blir svårlösliga vid fysiologiskt pH. (Effekt mer än 1 dygn). Är insulinanaloger. Aminosyror byts ut i insulinmolekylen, alltså modiferas.
Ex:
Insulin glargin
Insulin detemir
Långverkande insuliner är lättare att dosera. De långverkande, bättre för dosering då de är nyare LM.
4-dosregim (Insulin behandling):
1.Långverkande / medellångverkande insulin: 1 gång / dygn (Basinsulin)
2.Snabb eller direkt: 3 gångar / dygn i samband med måltid —> Måltidsinsulin
Biverkningar av insulin
Biverkningar av insulin
Hypoglykemi: Låg nivå av glukos i blodet, en väntad biverkning för att man vill att insulin ska ta hand om glukos. Kan vara farlig i svåra fall, man tappar medvetande, det gäller därför att hålla koll.
Lipodystrofi vid injektionsstället, insulin påverkar fettomsättningen, genom att få insulin i samma ställe, leder till att detta ställe i frågan får en ansamling av fett. Problemet kan lösas genom att växla injektionsställe.
Man kan bli allergisk mot insulin, vanligare med djurinsulin, nu är det därför ovanligt med allergier.
Behandling vid diabetes typ 2
Behandling vid diabetes typ 2
En smygande effekt, under en längre tid känt sig trött och så, börjar alltid med livsstil:
- Livsstilsförändringar
Eventuell viktnedgång
Rökstopp
Kost: Låg kolhydrat kost, men även traditionella kost är bra. Följ socialstyrelsens kostråd till diabetiker
Fysisk aktivitet, för att den ökar insulin känslighet i vävnad och denna effekt sitter länge. - Orala antidiabetika eller andra antidiabetika
- Insulin: Vid svårare fall av typ 2-diabetes kan behandling med insulin bli nödvändig för att reglera blodsockernivån.
Typ 2 orsak, minskad insulin känslighet.
Läkemedel vid typ 2-diabetes
Biguanidderivat: Metformin (Att kunna namnet på)
Sulfonureider: Äldre LM, inte lika vanligt nu.
Glitazoner
Alfaglukosidashämmare
De fyra ovan är orala antidiabetika
Inkretinläkemedel
SGLT-2-hämmare
Biguanidderivat
Biguanidderivat
Metformin, verkar på perifera vävnad (Kunna substans namn)
Verkar inte på betacellerna utan på perifer vävnad
Verkningsmekanism:
Aktiverar AMP-aktiverat proteinkinas (AMPK) ett enzym i lever för att reglera energi balansen och insulin —>
Minskad produktion av glukos i levern
Minskad glukosabsorption från tarmen
Stimulerar glukosupptag i muskler
Alla tre effekter leder till sänkt glukos nivå i blodet
Förstahandsval av typ 2 när ej kost och livsstilsförändringar är tillräckligt
Biverkningar
Illamående, kräkningar, diarré, minskad absorption av vitamin B12
Laktatacidos: Låg pH i blodet för att mjölksyra bildas mycket, livshotande
Oftast vid överdosering. Hög mortalitet.
Allvarlig biverkning, risken att biverkningen kommer om man dricker alkohol
Ska ej kombineras med alkohol, den leder till acidos.
Vanligare biverkningar från mag-tarm kanalen
Ämnet metformin utvinnes från en växt (Getruta)
Sulfonureider
Sulfonureider: Var tidigare förshandsval, men inte än, för att den verkar direkt på beta celler. Eftersom de verkar direkt på beta-cellerna kan det på sikt leda till en trötthet och utmattning av bukspottkörteln och en minskad insulinproduktion, vilket kan göra att läkemedlet förlorar sin effekt över tid.
Verkningsmekanism
Blockerar ATP-känsliga kaliumkanaler i betacellerns membran —> Stimulering av insulinsfrisättning (Verkar direkt på betacellerna)
Effekten beroende av patientens blodglukosnivå och betacellsfunktion
Minskar perifer insulinresistens är också en effekt av LM:et.
Biverkningar
Symtom från magtarmkanalen
Hypoglykemi: Kan bli farlig vid överdosering
Överdos —> Mycket insulin —> Låg blodsocker
Glitazoner
Glitazoner: En grupp av substanser som är agonister till PPAR-gammareceptorn
Verkningsmekanism:
Agonister till PPAR-gammareceptorn, som är viktig för reglering av fettvävnad och glukos.
LM:et stimulerar alltså PPAR-gammareceptor.
—-> Ökar antalet GLUT-4 i cellerna i perifer vävnad —> ökat glukosupptag —> minskad insulinresistens i fettväv, muskler och lever
Genom att binda till PPAR ökar glitazonerna cellernas känslighet för insulin, vilket leder till en minskad mängd glukos i blodet.
Betacellsskyddande effekt
Normalt är det insulin som stimulerar GLUT4, men nu är det ett LM som gör det (Insulin behövs inte lika mycket då). Normalt sett är det insulin som stimulerar GLUT4-transportörer i cellmembranet för att ta upp glukos från blodet. Men glitazoner, kan också stimulera GLUT4-transportörer och därmed öka upptaget av glukos i cellerna.
Biverkningar
Viktökning: För vissa personer används inte för att man vill minska vikten med typ 2 diabestes.
Ex. På LM: Pioglitazon
Alfaglukosidashämmare
Alfaglukosidashämmare: Verkan i tarmen. Används inte så mycket.
Verkningsmekanism
Hämmar enzymet alfaglukosidas (som bryter ner långa socker kedjor) —> mindre glukos tas upp från tarmen
(Alfaglukosidas bryter ned långa sockerkedjor i födan till enkla sockerarter)
Biverkning
Försämrad absorption av kolhydrater —> magproblem t ex gasbildning eller magknip
Långa socker kedjor, kan komma till tjocktarmen och man får CO2 gas för att bakterier bryter ner dessa långa socker kedjor.
Ex. På LM: Akarbos
Inkretinläkemedel
Inkretinläkemedel: Nyare LM.
Inkretin hormoner: En grupp hormoner som utsöndras från tarmen i samband med mål och stimulerar insulin sekretion från betacellerna i bukspottkörteln. Men de kan också leda till apatit minskning, detta beror på att de kan hämma frisättningen av glukagon från alfacellerna i bukspottkörteln
Ex. På inkretin hormoner:
GLP-1 (Glukagon liknande peptid 1)
DDP-4 (Dipeptidylpeptidas-4)
GLP-1-analoger: En molekyl som fungerar och ser ut som GLP-1, minskar mat tömningshastighet och mindre vikt (Det är därför LM:et är så populär). Godkänt också för fetma behandling.
Behöver injiceras (Besvärlig administrations form) för att den är en peptid som kan brytas ner i mag-tarm.
Verkningsmekanism:
Binder till och stimulerar GLP-1-receptorn —> Stimulerar insulinfrisättning
Ex. På LM: Exenatid
DPP-4-hämmare
DPP-4: Enzym som bryter ner GLP-1
Verkningsmekanism:
Hämmar DPP-4 —> minskad nedbrytning av endogent GLP-1
Ex. På LM: Saxagliptin, vildagliptin, sitagliptin
GLP-1-analoger och DPP-1 hämmare båda har effekt att öka effekt av GLP-1.
SGLT-2-hämmare
SGLT-2-hämmare: Nytt LM, studier visar att den kan förebygga typ 2 diabetes.
Den förebygger hjärta och kärl sjukdomar
Blockerar SGLT-2 (sodium glucose co-transporter 2) —> minskat återupptag av glukos i njurarna. Man kissar ut överskott av glukos.
Biverkningar
Diuretisk effekt kan leda till vätskeförlust: Mer vätska lämnar kroppen.
Ökad risk för urinvägsinfektioner: För att mycket socker, bakterier gillar detta. En ökad risk men inte så vanligt.
SGLT-2: Släng glukos i toaletten
Sköldkörteln
Sköldkörteln (Tyroidea)
Bildar sköldkörtel (tyroidea) hormoner
Tyroxin (T4, ca 90% av produktion är T4)
Trijodtyronin (T 3, ca 10%) (3 jod atomer)
Calcitonin
Tyroxin (T4 ) är ett prohormon – dejoderas till det mer aktiva trijodtyroninet (T3 ), omvandlas av enzymer i vävnaderna
I vävnaden bli den av med jod och blir om till T3.
Effekter av tyroideahormoner:
Effekter av tyroideahormoner:
Påverkar alla celler i kroppen
Ökar ämnesomsättningen
Ökad nedbrytning av näringsämnen —> ökad syreförbrukning och värmebildning (Viktig för värme)
Effekter på tillväxt och utveckling (Under fosterlivet och barndomen)
Stimulerar längdtillväxt
Påverkar utvecklingen av CNS
Jod behövs för bildning av tyroideahormoner.
Sköldkörtelrubbningar
Höger: Onormal storlek, men säger ingenting om orsaken (Om det är Hypertyreos eller Hypotyreos)
Sköldkörtelrubbningar:
Hypertyreos
Överproduktion av tyroideahormon
Hypotyreos
Underproduktion av tyroideahormon
Struma: Beskriver inte orsaken.
Förstorad sköldkörtel
Kan föreligga vid både hypertyreos och hypotyreos
