Glukokortikoider - antinflammatoriska medel samt Läkemedel vid reumatoid artrit och gikt Flashcards

1
Q

Immunförsvar

A

Immunförsvar

Patogener:
* Sjukdomsframkallande bakterier
* Virus
* Mask
* Svamp
Stress är också tillstånd som sätter immunförsvaret igång.

Immunförsvar:
Försvara kroppen mot patogener
Ta hand om skadade och döda celler

Ämnen som deltar i försvaret:
* Cytokiner
* Antikroppar
* Komplementfaktorer

Sätter igång inflammatorisk process

Inflammation: Skyddar kroppen, där immunförsvar reagerar på något (Patogener) eller stress. Alltså att immunförsvaret kan också skydda kroppen mot stress.

Inflammation är en naturlig process som kroppen använder för att skydda sig mot patogener och stress. När kroppen upptäcker ett hot, som en infektion av en patogen, reagerar immunsystemet genom att sätta igång en inflammatorisk respons (DVS ämnen som deltar i försvaret) för att bekämpa hotet och skydda kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Inflammation
De 3 punkter

A

Inflammation: Ett sätt att tala för kroppen, att kroppen behöver repareras, en försvarsreaktion.

Kroppens reaktion på en infektion (patogen), vävnadsskada, eller att immunsystemet angriper den egna vävnaden (Autoimmunitet).

Syftet med en inflammatorisk reaktion är att skydda organismen, en försvarsmekanism.

  • Eliminera negativa stimuli
  • Städa upp
  • Initiera läkning

En viktig process för att kroppen ska kunna bekämpa infektioner och återställa hälsan. Men det är också viktigt att inflammationen är välbalanserad och inte överdriven.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

5 pelare av inflammation:

A

5 pelare av inflammation:

1-Värme
2-Rodnad, det drabbade området kan bli rött på grund av ökad blodcirkulation
3-Svullnad
4-Smärta
5-Svullnad och smärta —> Man får en sämre funktion samt att man kan inte röra vid stället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Orsak bakom symtomen

A

Orsak bakom symtomen
Inflammation kan förekomma i leder, luftvägar m.m.

Symtomen av en inflammation (5 pelare) beror på att immunförsvaret skickar igång kemiska mediatorer (Pro-inflammatoriska och anti-inflammatoriska)

Pro-inflammatoriska mediatorer stimulerar inflammationen

Anti-inflammatoriska mediatorer minskar inflammationen.

Balansen mellan pro- och anti-inflammatoriska mediatorer är avgörande för att inflammationen ska vara välreglerad och inte leda till skada.

Inflammation involverar:

  • frisättning av inflammatoriska mediatorer, inklusive vita blodkroppar som neutrofiler, makrofager och lymfocyter, för att bekämpa källan till inflammationen
  • akuta kärlförändringar; ökat blodflöde (Därför blir det varmt) och ökad kärlpermeabilitet (Läcker vätska - svullnad och ödem), dessa mediatorer påverkar kärlen.
  • ackumulering av inflammatoriska celler (kemotaxi). Celler behövs —> kemotaxi, där tubulin behövs för att dra kroppsceller för att ta in dem till det ställe där inflammation finns och äta upp denna inflammation, där skadan finns ska de alltså finnas.

Tubulin är nödvändiga för att dra celler till det inflammatoriska området i kroppen och hjälpa till att eliminera inflammationen.

Kemotaxin av inflammatoriska celler behövs för att locka kroppsceller till det inflammerade området och äta upp inflammationen.

I inflammation används kemotaxi för att locka inflammatoriska celler till det drabbade området och hjälpa till att eliminera den inflammatoriska reaktionen och reparera skadad vävnad.

  • reparation och läkning

Symtom på en inflammation (5 pelare)
* lokal värmeökning
* rodnad
* svullnad (lokalt ödem)
* smärta
* funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Inflammation
Några inflammatoriska mediatorer

A

Inflammation
Några inflammatoriska mediatorer och andra endogena ämnen som kan påverka den inflammatoriska processen

  • Mediatorer som bildas från membranlipider

Arakidonsyrametaboliter: Smärtlindrande och antiinflammatoriska
Ø prostaglandiner
Ø leukotriener

  • Histamin: Viktigt ämne. Förekommar tidigt i inflammations process av mastceller, påverkar kärl, blodflöde och läckage (Ödem). Allergisk reaktion —> Klåda (beror på histamin)

Histamin frigörs från mastceller och andra inflammatoriska celler i kroppen som svar på olika stimuli, inklusive allergener.

  • Cytokiner: Stor grupp av mediatorer, båda pro- och anti-inflammatoriska mediatorer.
  • Kortisol (glukokortikoid): Reglerar och involverad i stress och inflammatoriska precess.
  • Bradykinin: Har effekt på luftvägarna, mag-tarm kanal och skadan vävnad (Inflammation).

ACE-hämmare kan också ha en effekt på bradykinin, eftersom ACE normalt bryter ned bradykinin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kortisol och cytokiner

A

Kortisol och cytokiner

  • Kortisol (Glukokortikoid)
    Kropps egen kortisol minskar bland annat bildning/frisättning av en rad olika inflammatoriska mediatorer, påverkar sekundärt bildning av prostaglandiner.
  • Cytokiner: Två typer Interleukiner och Tumör nekros faktor-alfa (TNF-a)

1.Interleukiner: IL-1, IL-6, IL-10

IL-1 och IL-6 är pro-inflammatoriska

IL-10 är anti-inflammatoriska: Nivåerna av dem höjs vid inflammation

2.Tumör nekros faktor-alfa (TNF-a)

Finns både pro-inflammatoriska och anti- inflammatoriska cytokiner

Skillnaden mellan kortisol, glukokortikoid och syntetiska glukokortikoider ligger i deras ursprung och produktion.

Kortisol är en naturligt förekommande glukokortikoid som produceras av binjurebarken i kroppen.

Glukokortikoider är en grupp av hormoner som inkluderar kortisol, men även andra hormoner som kortikosteron och kortison.

Syntetiska glukokortikoider är framställda i laboratorier och har samma eller liknande effekter som kroppens egna glukokortikoidhormoner, men kan ha en starkare effekt och längre halveringstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Exempel på läkemedelsgrupper

A

Exempel på läkemedelsgrupper

  • COX-hämmare: antiinflammatoriska effekter, smärthämmande, febernedsättande
    Vanligast LM, NSAID, Ibuprofen, ipren, huvudvärk, lindring inflammatorisk reaktion.
  • Glukokortikoider: antiinflammatoriska
  • Antikroppar och lösliga receptorproteiner mot cytokinerna TNF-alfa och interleukin-1 och –6: antiinflammatoriska
  • Leukotrienantagonister: antiinflammatoriska, bronkdilatering
  • Anti-IgE (omalizumab): antiinflammatoriska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Glukokortikoider

A

Glukokortikoider: antiinflammatoriska

Antikroppar och lösliga receptorproteiner mot cytokinerna TNF-a och interleukin-1 och –6: antiinflammatoriska

De ovan vi ska fokusera på

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Glukokortikoider är binjurebarkshormon

A

Glukokortikoider är binjurebarkshormon

Naturligt förekommande glukokortikoid:
* Kortisol är naturligt förekommande.

Kortison är den inaktiva formen av kortisol

Syntetiska glukokortikoider:

  • Hydrokortison (kortisol): Svagaste formen av syntetiska glukokortikoider, används vid eksem och allergisk reaktion. Är mild och receptfri. Hydrokortison används ofta vid milda inflammatoriska sjukdomar och finns tillgängligt receptfritt
  • Prednisolon
  • Betametason
  • Dexametason
    3 ovan är olika starka, anti-inflammatorisk, är starkare och kräver recept

De syntetiska glukokortikoiderna som nämns har olika potens och används för att behandla olika sjukdomstillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Syntes av endogena glukokortikoider

A

Syntes av endogena glukokortikoider
Från hypotalamus frisätts Corticotropin releasing factor (CRF) som stimulerar hypofysen att utsöndra adrenokortikotropt hormon (ACTH) som i sin tur stimulerar binjurebarken att utsöndra och frisätta kortisol, som verkar på målproteiner —> Medge fysiologiska effekter.

Påverkar sina målproteiner (Kortisol har intracellulära målproteiner (Receptorer))

Kortisol är involverad i nedbrytning av fett och kolhydrater, de har anti-inflammatoriska egenskaper

Kortisol ökar med stress

Vi har LM som fungerar som kortisol (Hydrokortison) som aktiverar fysiologiska effekter så att man får farmakologiska effekter

Endogen kortisol = Kroppsegen kortisol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Indikationer för glukokortikoider

A

Indikationer för glukokortikoider, används mot många sjukdomar och tillstånd:

  • Astma: Första handsval mot astma
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar
  • Allergiska reaktioner
  • Eksem
  • Reumatoid artrit: Ledgångsbesvär
  • Immunosuppression vid organtransplantationer: Vi vill att kroppen inte reagerar på den främmande, kroppen inte sätter igång systemen. Glukokortikoider kan användas för att hämma immunsystemet vid organtransplantationer för att minska risken för avstötning av det transplanterade organet.
  • Substitutionsbehandling vid binjurebarksinsufficiens; Addisons sjukdom, man har skada på njurbarken och vi inte kan producera tillräckligt kortisol samt glukos homeostas rubbas.

Substitutionsbehandling: Man ger samma sak som den bristande substansen (Ersättning)
Lite kortisol —> Ersättning för att få upp kortisol nivån i blodet

Vi har brist på kortisol, binjuren producerar inte kortisol (Kan vara tumör eller sjukdom)

Substitutionsbehandling användas för att ersätta det bristande kortisolet som normalt produceras av binjurebarken.

Nikotin plåster är en substitionsbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Glukokortikoider som läkemedel (1)
Farmakologiska effekter

A

Glukokortikoider som läkemedel (1)
Farmakologiska effekter

Farmakologiska effekter:

  • Anti-inflammatoriska effekter
  • Immunosuppressiva effekter (Hämmar immunförsvaret): Hänger ihop med Anti-inflammatoriska effekter, vi sänker immunförsvarets aktivitet för att kroppen inte reagerar på främmade organ vid transplantation
  • Regulatoriska effekter
  • Metabola effekter (effekter på ämnesomsättningen): kolhydrater och fetter, en rad olika bieffekter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Glukokortikoider som läkemedel
Målprotein och Verkningsmekanism

A

Glukokortikoider som läkemedel
Målprotein och Verkningsmekanism

Glukokortikoider som läkemedel är fettlösliga substanser, som kan lätt komma igenom cellmembranet.
När den väl kommer in i cellens cytoplasma, binder LM:et till Glukokortikoid receptorer som är intracellulära steroid receptorer.
Därefter sker en dimerisering av Läkemedel-receptor komplex

Läkemedel-receptor komplex kan även komma igenom cellkärnan och binda till DNA.

Läkemedel-receptor komplex kan påverka transkriptionen, där LM-RC komplex kan binda till element på DNA (GRE-element) som fungerar som transkriptionsfaktor och ökar protein uttrycket.

RC-LM komplex kan bilda till andra element för att hämma transkription –> Minskad protein syntes

Glukokortikoider kan alltså:
* Inducera transkription

Eller
* Undertrycka transkription

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Glukokortikoider som läkemedel
Verkningsmekanism (2)
A, B, C

A

Glukokortikoider som läkemedel

Verkningsmekanism (2)

A: När Läkemedel-receptor komplex binder till GRE —> Aktivera en rad olika processer —> TM (Maskinen för transkriptions process) —-> Ökar transkription

B: När Läkemedel-receptor komplex binder till annat element (nGRE) —> Ingen aktivering inga av TM —> Minskar pågående transkription
Beroende på vilket element Läkemedel-receptor komplex binder till får vi olika effekter:
* Inducera transkription
Eller
* Undertrycka transkription

Läkemedel-receptor komplexet kan binda till olika element på DNA och därmed antingen aktivera eller hämma transkriptionen av gener. Bindningen till GRE-element (glukokortikoidreceptorresponsiva element) leder till ökad transkription av gener, medan bindningen till andra element som nGRE (negativt responsivt element) kan hämma transkriptionen av gener.

C: Glukokortikoider binder till en viss DNA element och förhindrar att får signaler av Fos och Jun.

Läkemedel-receptor komplexets dimerisering och integreringen med DNA kan ge både snabba och långsamma effekter. Det beror på vilka transkriptionsfaktorer som påverkas och hur de i sin tur påverkar genuttrycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Glukokortikoider som läkemedel: Finns två typer; Långsamma svar och Snabba svar
Målprotein och effekt

A

Glukokortikoider som läkemedel: Finns två typer; Långsamma svar och Snabba svar
Målprotein och effekt

  1. Långsamma svar – timmar/dagar
    Glukokortikoidreceptor som påverkar genuttrycket
    Nukleär receptor – intracellulärt belägen

Genomiska effekter: För att de påverkar genomet (Intracellulära steroid receptor)

  1. Snabba svar – minuter
    Membranbundna glukokortikoidreceptorer – signal transduktionsvägar
    Icke-genomiska effekter
    Är troligen G-protein kopplade

Glukokortikoider är alltid agonister. Själva receptor blir alltså alltid aktiverad, vilket innebär att de binder till och aktiverar glukokortikoidreceptorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Antiinflammatoriska effekter av glukokortikoider (Slide 17: Punkt 1 och Punkt 2)

A

Antiinflammatoriska effekter av glukokortikoider (Slide 17: Punkt 1 och Punkt 2)

Minskad produktion och frisättning av inflammatoriska mediatorer: Det kan vara så att vi hämmar syntes av ett visst enzym, som behöver för syntes av:

  • cytokiner, leukotriener, prostaglandiner
    Det kan vara delsteg som behövs för cytokiners syntes som vi hämmar, det behöver inte alltid vara att vi hämmar just cytokiner.
  • Minskad frisättning av histamin - minskad kärlpermeabilitet och minskad vasodilatation
    Många mastceller som frisätter histamin –> Ökad blodflödet —> Värme och ödem
    Minskad histamin —> Minskad ödem, kärlpermeabilitet och blodflöde
  • Minskad immigration av vita blodkroppar till det inflammerade området. Minska kemotaxin (Mindre ansamling av vita blodkroppar) ansamling av vita blodkroppar ger smärta och funktions nedsättning
  • Ökad syntes av antiinflammatoriska faktorer: För att få mer av det naturliga immunförsvaret.

Men vi försöker även dämpa immunförsvaret för att det inte blir en stor reaktion.

17
Q

Regulatoriska effekter av glukokortikoider (1) (Slide 17: Punkt 3)

A

Regulatoriska effekter av glukokortikoider (1) (Slide 17: Punkt 3)

Kortisol har en negativ återkopplingseffekt på hypothalamus och hypofysen. När tillräcklig mängd kortisol är närvarande i blodet, så dämpas frisättningen av (CRF) från hypothalamus och utsöndringen av (ACTH) från hypofysen. Detta minskar produktionen och frisättningen av kortisol från binjurarna, vilket i sin tur reglerar nivåerna av kortisol i blodet.

Kortisol kan alltså reglera sin egen frisättning och mängd.

Glukokortikoider kan utföra samma sak, för att de binder till samma RC som påverkas av kortisol. Glukokortikoider är syntetiska steroidhormoner som kan binda till och aktivera samma receptor som kortisol, nämligen glukokortikoidreceptorn. På så sätt kan de påverka samma processer som kortisol och även reglera sin egen frisättning genom negativ återkoppling på hypothalamus och hypofysen.

Glukokortikoider (Givna exogent): Aktivera målproteiner och utför anti-inflammatoriska effekter och utför negativ feedback (Minskad utsöndring av kortisol)

Glukokortikoider —-> Minskar aktivering av njurbarken —> mindre kortisol

18
Q

Regulatoriska effekter av glukokortikoider (2) (Slide 17: Punkt 3)

A

Regulatoriska effekter av glukokortikoider (2) (Slide 17: Punkt 3)

Vid användning av glukokortikoider under en lång tidsbehandling —> kroppens egen syntes minskar —> Binjurebarksatrofi (Njurbarkens svikt) (Njurbarken fungerar inte som den ska) Njurbarken ligger därför i ett vilostadier.

Sekundär binjurebark svikt: Beror på LM
Primär binjurebark svikt: Något endogent (Tumör t.ex)

Addisons sjukdom är exempel på Primär binjurebark svikt

Långtidsbehandling med glukokortikoider är exempel på Sekundär binjurebark svikt

Vid Sekundär binjurebark svikt kan njurbarken återhämta sig när vi stoppar behandlingen av LM, men det tar tid innan återhämtning och kortisol utsöndring återkommer till normalt.

Vid primär binjurebark svikt kan njurbarken inte återhämta sig.

Men den sekundära binjurebark svikten som beror på LM, uppstår inte vid en korttidsbehandling med glukokortikoider för att det hinner inte bli konsekvens.

Frågan: Vad ska jag tänka på vid utsättande av läkemedlet?

Sekundär binjurebark svikt (Kan återhämta). Vi får inte avbryta glukokortikoiders användning direkt för att binjurebarken fungerar inte och vi får dåliga effekter för att kortisol är mindre halt, vilket leder till sämre processering av fett och kolhydrater

Men om vi trappar ner LM med nedtrappningsschema samt minskar dosen eller intervall, binjurebarken känner då av den låga halten av kortisol och den kan komma upp i normal nivå och vi kan avbryta LM:et då.

Administreringssätt spelar också roll:

Om glukokortikoider tas som tablett (Höger doser och längre tid): Måste nedtrappningsschema (Trappa ner LM)

Inhalera: Då är det lokalt på bara luftvägar (Inget krav på nedtrappningsschema)

Mot Eksem: Inte krävs lika mycket nedtrappning

Det är alltså framförallt vid långtidsbehandling med glukokortikoider samt om de administreras som tabletter där Binjurebarksatrofi kan uppkomma därför krävs nedtrappning.

19
Q

Metabola effekter av glukokortikoider

A

Metabola effekter av glukokortikoider

Effekter på ämnesomsättningen vid användning av glukokortikoider:

  1. Minskat upptag och utnyttjande (Användning) av glukos, ökar syntes av glukos
    Hyperglykemi: Mycket glukos —> mycket insulin (Diabetes i värsta fall)
    Stimulering av insulinsekretionen
  2. Minskad proteinsyntes och ökad proteinnedbrytning (katabol effekt: Nedbrytande)
    Nedbrytande av proteiner och mindre muskelmassa.
  3. Ökad fettnedbrytning, omfördelning av fett (Gör att fett ansamlas och orsaka bukfetma och puckelrygg)
    Rund i ansiktet —> Man svullnar upp (Det är vid långtids behandling på 5-10 år)

Metabola effekter ligger till grund för glukokortikoidernas bieffekter (givits exogent)

Kortisol påverkar kolhydrat, fett och glukos

20
Q

Biverkningar av glukokortikoider

A

Biverkningar av glukokortikoider

  • Nedsatt försvar vid infektioner – ökad infektionsrisk: Anti-inflammatorisk effekt, de dämpar aktivitet av immunförsvaret —> Kroppen blir lätt påverkan och känsligare för uppkomst av nya infektioner
  • Försämrad läkning av sår: För att vi inte har samma flöde av vita blodkroppar.
  • Benskörhet: Har något med protein nedbrytning samt att de faktorer som bildar ben nedbrytas.
  • Hyperglykemi – höga blodglukosnivåer; Mer glukos —> Mer insulin —> Kan utveckla diabetes
  • Muskelförtvining (minskad muskelmassa=katabol effekt) —-> nedbrytning av fett (Smala armar och ben)
  • Minskad produktion av kroppseget hydrokortison (negativ feed-back mekanism): Svikt kan leda till mindre produktion av kortisol
  • Hämmad längdtillväxt hos barn: kan komma igång sedan efteråt
  • Förtunnad hud: Hud blir tunn
  • Utsättningsbesvär vid abrupt avslutad behandling: Kopplad till negativ feedback, vi kan inte sluta direkt för att kroppen har inte tillräcklig med kortisol

Vi får även magsår ibland.

21
Q

Tror ni att det är någon skillnad på vilka bieffekter som kan uppkomma vid behandling av astma, eksem eller inflammatorisk tarmsjukdom?

A

Tror ni att det är någon skillnad på vilka bieffekter som kan uppkomma vid behandling av astma, eksem eller inflammatorisk tarmsjukdom?

Lokalt eller systemisk effekt:
Astma (Först handsval är glukokortikoider), där glukokortikoider administreras inte som tabletter, utan genom att inhalera – lokal effekt = mindre bieffekt

Medan vid tarmsjukdom tas det peroralt = Systemisk effekt = fler biverkningar

Glukokortikoider är bra men man ska känna till de konsekvenser bakom dem.

22
Q

Glukokortikoider som läkemedel
De delas in i olika styrkor:

A

Glukokortikoider som läkemedel

Hydrokortison, Prednisolon, Betametason och Dexametason är syntetiska glukokortikoider med olika styrka på antiinflammatorisk effekt, olika halveringstid

De delas in i olika styrkor:
Klassificering efter antiinflammatorisk styrka:
* Mild (1): hydrokortison: Låg styrka
* Måttlig (3-5): Prednisolon, Triamcinolon
* Potent (15): Fludrokortison
* Mycket potent (25): Betametason, Dexametason: Strak och potent

23
Q

Styrkor – salva / kräm

A

Styrkor – salva / kräm

  • milt verkande (grupp I) - receptfria
  • medelstarkt verkande (grupp II)
  • starkt verkande (grupp III)
  • extra starkt verkande (grupp IV)

Procentsiffran: hur mycket av det verksamma ämnet som ingår. Procent handlar om hur mycket aktiv substansen är, handlar inte om styrkan på glukokortikoider

  • Mildison 1 % - grupp I
  • Locoid 0,1 % - grupp II
  • Elocon 0,1 % - grupp III
  • Dermovat 0,05 % - grupp IV

Dermovat innehåller aktiv substans grupp IV (Potent glukokortikoider)

24
Q

Reumatoid artrit

A

Reumatoid artrit: Allting som slutar med -it = inflammation

Är en ledsjukdom, där leder drabbas. Framför allt led, men även andra vävnader

  • Autoimmun/autoinflammatorisk sjukdom: Kroppen sätter igång immunsvar och reagera mot sig själv, kroppen sätter igång immunförsvaret.
  • Inflammatorisk ledsjukdom, drabbar framför allt i fingrar-händer, höft, ben och fötter
  • Kronisk inflammation, vi kan inte bota sjukdomen, vi försöker bromsa sjukdomen (Så att det tar längre tid innan man blir jätte sjuk)
  • Inflammationen leder på sikt till destruktion av brosk och underliggande ben. Brosk, leder och ben förstör.

Artros: Inte inflammatorisk, där nedbrytning av brosk är obalans —> mer nedbrytning än bildning.

  • Sjukdomen går i skov med olika svårighetsgrad, vid 25 år ålder kan man diagnosernas.

Det försämras med tid och försämrad perioder (Man mår bra en viss period men det försämras vid en annan period)

Skov innebär att sjukdomen kan förvärras under en period, kallad skov, och sedan förbättras eller minska under en annan period.

  • Morgonstelhet, ömhet i leder, svullnad och smärta
  • Uppkomst beror på både miljöfaktorer och genetiska faktorer
  • Cytokinerna interleukin-1 (IL-1), interleukin-6 (IL-6) och tumornekrosfaktor-a (TNF-a) involverade i den inflammatoriska processen. Dessa är viktiga komponenter i denna process, man försöker skapa mål specifika LM.
25
Q

Läkemedelsbehandling vid Reumatoid artrit
Behandlingen syftar till att minska:

A

Läkemedelsbehandling vid Reumatoid artrit

Behandlingen syftar till att minska:
* smärtan, LM som kan lindra smärta
* dämpa inflammationen —> Mindre skada —> mindre underliggande ben
* begränsa skadan på brosk och annan vävnad

Från vänster: I början rodnad och svullnad

Det försämras, på grund av underliggande ben och brosk

Man kan inte använda händer så som man kan till sist.

26
Q

Läkemedel vid Reumatoid artrit

  • Inflammationshämmande och smärtstillande medel
A

Läkemedel vid Reumatoid artrit

  • Inflammationshämmande och smärtstillande medel
    -NSAID
    -Glukokortikoider: Inflammationshämmande —-> Smärthämmande effekt
    Man börjar med dessa LM (NSAID och Glukokortikoider) först
  • Sjukdomsmodifierande - syntetiska (s-DMARDs)
    DMARD = Disease Modifying AntiRheumatoid Drugs

Efter diagnos använder man ovan DMARD (Disease Modifying AntiRheumatoid Drugs)
När grupper skapade var det bara mot Reumatoid artrit, men nu används dem mot andra indikationer

s-DMARD är syntetiska

Påverkar/Bromsar upp sjukdomsförloppet
De botar inte sjukdomen

-metotrexat
-sulfasalazin
-Guldpreparat
-hydoxiklorokin
-penicillamin

27
Q

Läkemedel vid Reumatoid artrit
Biologiska läkemedel

A

Läkemedel vid Reumatoid artrit

  • Biologiska läkemedel – antikroppsläkemedel, proteinläkemedel (b-DMARDs)
    -TNF-a hämmare
    -Interleukin-1-hämmare
    -Interleukin-6 hämmare
    -CD-20-antikropp
    -CTLA4

b-DMARD = Biologiska LM

  • Targeted synthetic Disease-Modifying AntiRheumatic Drugs (ts-DMARDs) – JAK-hämmare

ts-DMARD = målspecifika och syntetiska LM

28
Q

s-DMARD
De två LM

A

s-DMARD
Sjukdomsmodifierande medel

  • Metotrexat
  • Sulfasalazin

Ovan är äldre LM och är första handsval av LM, för att bromsa sjukdomsförloppet genom att hämma den överaktiva immunförsvaret som orsakar inflammation och skada på lederna.

  • Guldsalter: Inte i marknad. Inte i FASS, men används i andra länder
  • Klorokin (Malariamedel)
29
Q

s-DMARD – Metotrexat

A

s-DMARD – Metotrexat: Folsyra analog, cytostatikum
Sjukdomsmodifierande medel

Förstahandsval vid RA (Reumatoid artrit)

Länge använd vid cancerbahendling.

Påverkar bildning av folsyra

Känt sedan 1940-talet

Verkningsmekanism:
Påverkar bildning av folsyra —> hämma dihydrofolatreduktas (DHFR) vilket leder till brist på kvävebaser —> stoppad celldelning
Detta gäller vid cancerbehandling, men för RA är verkningsmekanismen okänd

Metotrexat är kemoterapeutisk vid cancer, men vid RA är det annorlunda verkningsmekanism

Administration:
En gång per vecka
Peroralt eller parenteralt (Subkutant, intravenöst)
Subkutanat, intravenöst

Okänt målprotein vid RA och inte kopplad till effekt de har på enzymet DHFR och bildning av kvävebaser.

Metotrexat tillhör s-DMARD

s-DMARD – Metotrexat
Sjukdomsmodifierande medel

Olika målprotein för metotrexat vid RA:

  • Hämning av purin och pyrimidinsyntes: Kopplad till cancer behandling och cells behandling
  • Hämning av transmetyleringar: metylering gör att det uppkomma olika förändringar
  • Påverkan på adenosinfrisättning
  • Interaktion med NO-syntas (Enzym)
30
Q

s-DMARD – Sulfasalazin

A

s-DMARD – Sulfasalazin: Syntetisk sjukdomsmodifierande medel

Kan användas vid tarmsjukdomar

Metaboliseras av tarmbakterier till:
* 5-aminosalicylsyra (5-ASA; Mesalazin) som har den antiinflammatorisk effekt
* Sulfapyridin som har antibakteriell effekt

Sulfasalazin omvandlas till dessa aktiva former via tarmbakterier. Spjälas av tarmbakterier för att få dessa substanser

Verkningsmekanism:
Exakt mekanism okänd

Administration:
Enterotabletter: Spjälkas av tarmbakterier till de aktiva ämnena

Tas varje dag (Inte som Metotrexat)

31
Q

s-DMARD
Sjukdomsmodifierande medel
Guldsalter

A

s-DMARD
Sjukdomsmodifierande medel

Guldsalter: Inte registrerade, men används olika delar av världen (licens)

Kliniska studier visar att det finns mekanismer som påverkar de inflammatoriska effekter

Injiceras för att de kan nedbrytas av mag-tarm kanalen

Natriumaurotiomalat (till injektion): är en form av guldsalter

Hydroxiklorokin och klorokinfosfat (även Malariamedel)

Verkningsmekanismerna är inte fullständigt utredda!

32
Q

b-DMARDS - Biologiska läkemedel

A

b-DMARDS - Biologiska läkemedel
Biopharmaceuticals

TNF-a hämmare:
* Infliximab och adalimumab: monoklonal antikropp mot TNF-a

TNF-a hämmare binder till TNF. TNF har inte förmågan att binda till sin RC och signalera för den inflammatoriska kaskaden

  • Etanercept: lösligt receptorprotein för TNF-a, den är inte antikropp, är ett protein som liknar RC protein.

TNF binder till riktiga RC —> Signalering för den inflammatoriska kaskaden
TNF binder till lösliga RC —> Protein som är inte bundet till cellmembran (Inga signal transduktionsvägar)

Målprotein: TNF alfa som är en mediator som ökar vid RA

Infliximab, adalimumab och Etanercept har samma effekt att TNF alfa inte binder till sin RC, men vi blockerar inte RC- Inte minskat mängd av TNF

Alla TNF alfa hämmare fungerar inte på samma sätt

Infliximab och adalimumab är antikroppar som binder direkt till TNF-alfa och förhindrar det från att binda till dess receptor. Etanercept fungerar genom att agera som en löslig receptor och binder till TNF-alfa i blodet, vilket hindrar det från att binda till dess receptor på cellerna.

Interleukin-6 hämmare:

antikroppar som mot Interleukin-6 (En inflammatorisk mediator). Den går mot själva RC protein än att binda till mediator
* Tocilizumab: monoklonal antikropp mot IL-6 receptorer

Interleukin-1-hämmare: Antagonist mot Interleukin-1 (Framtaget inte via kemisk syntes)
* Anakinra: IL-1-receptorantagonist
b-DMARDS - Biologiska läkemedel
Inte en antikropp

Administreringssätt:
Subkutant eller Intravenöst
* En gång/månad
* 1-2 ggr/vecka
* 1ggr/dag

Biologiska LM är målspecifika, men de måste administreras subkutant eller intravenöst, då de bryts ner i mag-tarm kanalen

Dessa är tidiga biologiska LM, specifika mot ett mål (Cytokiner, TNF-a, Interleukin-1 och Interleukin-6)

Biologiska LM ges inte peroralt

Subkutant (Mer vanlig) och intervenöst

Ges en gång per månad (Mindre besvärligt)

33
Q

Targeted synthetic Disease-Modifying
AntiRheumatic Drugs (ts-DMARDs)

A

Targeted synthetic Disease-Modifying
AntiRheumatic Drugs (ts-DMARDs)

Syntetiska målspecifika perorala LM

Generell mekanism: De påverkar janus-familjer som är viktiga för RA, de påverkar olika kineser

34
Q

Vad är gikt?

A

Vad är gikt?

  • Ansamling av urinkristaller i leder, Urinsyra (Urat) i tåleder,

Tofisar för att vi inte har kissat ut mycket urea som vanligt. Tofisar, som är små knölar som kan bildas under huden, kan också utvecklas på grund av en långvarig hög urinsyranivå i blodet.

  • Inflammatoriskt tillstånd
  • Smärtsamt

“Portvinstå”: Kan kallas för det, för att det blir rött och svullet

Arthritis urica: en form av artrit (Inte RA) en inflammation i leder (Tå och fot leder)

På grund av att Urat (Urinsyra) inte utsöndras som vanligt uppstår alltså gikt

Urinsyra kallas även för urat och det är den form av urinsyra som kristalliseras och ansamlas i lederna vid gikt.

De lederna som vanligtvis påverkas vid gikt är tå- och fotleder

35
Q

Mekanism bakom gikt

A

Mekanism bakom gikt
Hos friska människor: Purinämnen bryts ned i kroppen av enzymet xantinoxidas till urinsyra och Urinsyra utsöndras via njurarna

När puriner bryts ned i kroppen bildas urinsyra som normalt utsöndras via njurarna. Hos friska människor fungerar systemet för att balansera urinsyranivån i blodet som det ska, vilket förhindrar att kristaller bildas i leder eller njurar.

Mekanism bakom gikt:
* Urinsyrakoncentrationen är högre än vad som normalt kan utsöndras
* Urinsyra faller ut som kristaller i leder eller njurar
* Kristallerna aktiverar leukocyter
* Leukocyterna (Vita blodkroppar) vandrar in i leden
* Leder till en inflammatorisk reaktion

36
Q

Läkemedel vid Gikt – akut behandling

A

Läkemedel vid Gikt – akut behandling

Kolchicin: Akut behandling, där den hindrar invandring av neutrofila celler (vita blodkroppar) i lederna —> Minskar svullnad —> Minskar smärta
* Kolchicin binder till tubulin, och därmed hindrar invandring av neutrofila celler (vita blodkroppar) i lederna
* Ges peroralt

Andra alternativ (NSAID och Glukokortikoider): Hjälper till (Är komplement), man behöver alltså alla tre tillsammans

NSAID
* hämmar enzymet COX
* lindrar smärtan
* antiinflammatorisk effekt

Glukokortikoider
* minskar bildning av inflammatoriska mediatorer
* antiinflammatorisk effekt

37
Q

Läkemedel vid Gikt –

Profylaktisk behandling

A

Läkemedel vid Gikt –

Profylaktisk behandling: Långvarig behandling. En som minskar produktionen av urinsyra och en som ökar utsöndringen av urinsyra

Profylaktisk behandling: syftar till att förebygga framtida giktattacker genom att minska mängden urinsyra i kroppen.

Uratsänkande läkemedel

Medel som hämmar produktionen av urinsyra
Allopurinol: Hämmar bildning av urinsyra
* hämmar xantinoxidas
* minskar produktionen av urinsyra —> mindre risk att ansamlas i leder —> Det lilla mängden som bildas kan utsöndras
* 1:a handsval

Medel som ökar utsöndringen av urinsyra
Probenecid: Ökar utsöndring genom att påverka njurarna
* hämmar reabsorberas av urinsyra i njurarna
* ökar eliminationen av urinsyra via njurarna
* 2:a handsval, för att många patienter har många försämrad njurfunktion, då den kräver att man har bra funktion på njuren.

LM med effekt som minskad bildning av urinsyra används därför först.