Mag-tarmkanalens farmakologi Flashcards
Sjukdomar i mag-tarmkanalen
Sjukdomar i mag-tarmkanalen
Dyspeptiska besvär: Handlar om saltsyra nivåer och vad händer om saltsyra nivån ökar. Är relaterade till saltsyra nivåer i magen: 5 typer:
- Funktionell dyspepsi: Ökad saltsyra sekretion, ingen sjukdom som leder till sura uppstötningar, det handlar istället om livsstil och vad man äter.
- GERD (Gastroesofageal refluxsjukdom): sura uppstötningar, magsaft kommer tillbaka till matstrupen.
- Magsår och duodenalsår: Sår i magsäcken på grund av ökad saltsyra sekretion.
- Gallvägs- och pankreasbesvär: Gallsten t.ex.
- Malignitet: är ett medicinskt begrepp som beskriver en cancerous tumör eller tillväxt som har potential att sprida sig och invadera andra vävnader i kroppen.
Inflammatrisk tarmsjukdomar (IBD): Antingen Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom:
- Ulcerös kolit
drabbar ändtarm och del av tjocktarm (slemhinnan är angripen) - Crohns sjukdom
drabbar sista delen av tunntarmen och första delen av tjocktarmen ( kan
involvera hela tarmväggen)
IBS (Irritable Bowel Syndrome): Handlar om kost, mutation, träning.
IBD är en sjukdom, medan IBS är syndrom
Gastroesofageal reflexsjukdom - GERD
Gastroesofageal reflexsjukdom - GERD
Symtom:
* Halsbränna: Saltsyra kommer upp.
* Sura uppstötningar
* Krampaktiga smärtor – bröstet, magsmärtan ligger i maggropen och kan påverka bröstet
* Magsmärtor
* Rethosta: På grund av irritation i slemhinnan i matstrupen
Oftast inga symtom på en skada/inflammation i slemhinnan (esofagusslemhinnan), men kan förekomma
o Non-erosive reflux disease (utan skada)
o Erosive reflux disease (med skada)
Behandlingsalternativ vid GERD
Behandlingsalternativ vid GERD
4 strategier. Vi vet att det är saltsyran som orsakar symtomen och sjukdomen. DVS:
1.LM som hämmar utsöndring av HCl från parietalceller
2.LM som gör att pH bli mer basisk (Höja pH)
3.LM som skyddar slemhinnan (Slemhinna skyddande LM)
4.LM som delvis förhindrar reflux
- Läkemedel som hämmar saltsyrasekretion
Histamin H2- antagonister:
Protonpumpshämmare (PPI): - Läkemedel som neutraliserar saltsyra
Antacida: - Läkemedel som skyddar slemhinnan
Sukralfat
Prostaglandinagonister - Läkemedel som delvis förhindrar reflux
Alginsyra
Parietalcellen – ”syrafabriken”
Parietalcellen – ”syrafabriken”
Substanser som påverkar utsöndring av HCl från parietalcellen:
1.Histamin: Binder till H2-receptor (Som är G-protein kopplad) på parietalcellen —> Stimulerar HCl sekretion mer H+ ut
2.Acetylkolin: Binder till en muskarin receptor —> Stimulerar HCl sekretion mer H+ ut
Histamin och Acetylkolin: ökar HCl sekretion
3.Prostglandiner E2: Aktiverar Prostglandiner RC —> Stimulerar RC —> hämmar effekt av HCl sekretion —> minskad aktivitet av H+-K+-ATPaset
Endogena substanser är alltid stimulerande agonister. Alltså alla 3 substanser ovan stimulerar sina RC, men endast Histamin och Acetylkolin som ökar HCl sekretion, medan Prostaglandiner E2 minskar utsöndringen av HCl.
Histamin-2-receptorantagonister
Histamin-2-receptorantagonister
Förhindrar att histamin binder till H2-RC —> Minskar HCl sekretion
Histamin H2-antagonister
* H2-receptorer: Gs-proteinkopplad (Stimulerande) receptorer – cAMP
- Histamin H2-antagonister blockerar histamin H2-receptorer —>
-histamin kan inte binda till receptorn
-ingen aktivering av receptorn
-minskad koncentrationen av cAMP
-minskad aktiviteten hos proteinkinaser
-”protonpumpens” aktivitet hämmas
-minskad syrasekretion
Blanda inte ihop med H1 RC
Protonpumpshämmare (PPI)
Protonpumpshämmare (PPI)
H+-K+-ATPas, reglerar H+ utsöndring från parietalcellen
(Protonpumpen = H+-K+-ATPas)
PPI binder direkt på protonpumpen i saltsyrasektion
Protonpumpshämmare
Hämmar väte-kalium-ATPas (H+K+-ATPas), ett enzym (kallas protonpumpen) —-> mindre sekretion av HCl —> reducerar magsaftens surhetsgrad
Protonpumpshämmare är basiska substanser, i en sur miljö blir den mer laddad —> större andel av LM blir laddad —> Den kan inte absorberas förblir därför i magsäcken
Läkemedlet måste absorberas till blodbanan för att därifrån nå parietalcellerna.
Den når inte parietalcellerna från magsäcken
Vi måste alltså få en absorption, därför administreras det som enterokapsel eller granulat, där LM:et måste ha ett syreresistenthölje för att brytas ner av sura miljön i magsäcken.
Målprotein: Väte-kalium ATPas (INTE protonpumpen). Du kan inte skriva protonpumpen på tentan!!!
När LM:et når parietalcellerna, där har vi en surare miljö än magsäcken, därför blir LM:et aktivt där.
Inaktiv i magsäcken (Med syreresistenthölje) —> Aktiv i parietalcellerna, där det är surt.
Histamin H2-antagonister och Protonpumpshämmare är vanliga LM mot saltsyra sektion. Används under bara en kortare tid för att kolla om det finns bakomliggande orsaker till ökad HCl sekretion.
Neutralisering av saltsyra
Antacida
Neutralisering av saltsyra
Antacida
- Slemhinnan skyddas av bikarbonat, som produceras av slemhinnan
- Antacida är läkemedel som innehåller Mg+, Al2+ och/eller Na+- föreningar med karbonat eller hydroxid.
Skapar buffrande effekt att vi får skyddande effekt i magslemhinnan —> pH höjs —> mindre uppstötningar
- Binder HCl och neutraliserar syran, höjer pH i magsäcken.
- Buffrande effekt
2HCl + Mg(OH)2 —-> MgCl2 + 2 H2O
Slemhinneskyddande läkemedel
Slemhinneskyddande läkemedel
Slemhinnan kan skyddas mha läkemedelssubstanser som
- binder till sårytan
hindrar saltsyra från att skada slemhinnan
Ex.:
* Sukralfat
-Binder till proteiner på slemhinnesåret, sätter sig på såret som skydd för att det inte fräts ytterligare av HCl
Sukralfat bygger och skydda sår
-Skyddsbarriär mot saltsyra
- Prostaglandin-analoger; misoprostol: Denna LM använder man för att förhindra att sår uppstår
Prostaglandinanaloger – Misoprostol
Prostaglandinanaloger – Misoprostol
Prostaglandiner minskar sekretion av HCl
Prostaglandin E2-agonist
Prostaglandinanaloger : Gör samma sak som Prostaglandiner.
Endogena substanser med skyddande effekt på magslemhinnan
Endogena substanser med skyddande effekt på magslemhinnan
Prostaglandiner: kroppsegna ämnen som utgör ett skydd mot saltsyran i magsäcken
Cox-1 finns i nästan alla vävnader i kroppen framför allt i magslemhinnan, trombocyter och njurar.
Cox-2 finns i ett fåtal vävnader som hjärnan och njuren och induceras av inflammatoriska stimuli.
Arakidonsyra —–> Prostaglandiner
För reaktionen ovan krävs Cyklooxygenaser (Cox-1 och Cox-2)
Prostaglandin E2-agonist
Prostaglandin E2-agonist
Misoprostol: Prostaglandin E2-agonist i parietalcellen, bättre effekt och ökad aktivitet av hämmande RC –> Hämmande effekt, mindre HCl
- Misoprostol stimulerar prostaglandinreceptorer i ventrikelslemhinnan och hämmar adenylatcyklas
-minskad syraproduktion - Misoprostol stimulerar även sekretionen av slem och bikarbonat
-skyddar ventrikelytan (“Mucosa-skyddare”)
-kan användas för att förebygga ventrikelsår
Minskar syraproduktion och skyddar slemhinnan
Prostaglandin kan öka utsöndring av slem och bikarbonat (Neutraliserande substans) som skyddar mot sår.
Prostaglandin E2-agonist - Misoprostol: Minskad sekretion av HCl och skydd för slemhinna med bikarbonat (vilket ger två positiva effekter.)
Läkemedel som förhindrar reflux
Läkemedel som förhindrar reflux
Alginsyra: hindra att saltsyra kommer till matstrupen
- Bildar en geléartad / skum massa som lägger sig överst i magsäcken, blir som ett lock för att förhindra reflux
- Kräver vätska och lågt pH
- Effekten varar i ca 3 timmar (Kortvarig)
Helicobacter pylori (H. pylori)
Helicobacter pylori (H. pylori): klara sig bara i sur miljö, bakterien har rörliga utskott kan ta sig djupt i magsäcken.
Är gramnegativ. Har baskiska skyddshölje. Bildar ammoniak från urea, resistent hölje.
- ~40% av befolkningen är infekterade
- > 80% av alla duodenala ulcer (tolvfingertarmen) är infekterade
- ~70% av alla ventrikelsår (magsäcken) bärare av denna bakterie
Bara att man har bakterien behöver inte leda till magsår
De med magsår på grund av Helicobacter pylori infektion, behöver behandlas med bakteriell behandling.
Histamin H2-antagonister och Protonpumpshämmare funkar inte, då måste man behandla sig mot bakterien.
Behandling av infektion med Helicobacter pylori
Behandling av infektion med Helicobacter pylori
När man vet att bakterien ligger bakom magsåret:
Kombinationsbehandling med
- Syrasekretashämmare
- Antibiotika
Trippelterapi: syrasekretionshämmare med två Antibiotikum som påverkar olika mekanismer hos bakterien:
- Syrasekretionshämmare: 90% av fallen avnänds protonpumphämmare
- Antibiotikum 1: Som angriper bakteriens cellvägg
- Antibiotikum 2: Som påverkar bakteriens proteinsyntes
> 90% Friskande + 0% återfall
Med Trippelterapi, större chans att patienten blir helt frisk (Bra prognos)
100% återfall med bara protonhämmare
NSAID/ASA-inducerade magsår
NSAID/ASA-inducerade magsår
Prostaglandiner: skyddar båda slemhinna (Ökar slemsekretion och bikarbonat) och minskar HCl sekretion. Är kroppsegna ämnen som utgör ett skydd mot saltsyran i magsäcken
Cox-1 finns i nästan alla vävnader i kroppen framför allt i magslemhinnan, trombocyter och njurar.
Cox-2 finns i ett fåtal vävnader som hjärnan och njuren och induceras av inflammatoriska stimuli.
Cyklooxygenaser är också viktiga för smärta, då de stimulerar smärta och feber.
ASA som är en undergrupp till NSAID, påverkar Cyklooxygenaser.
Cyklooxygenaser (COX) är viktiga enzymer som katalyserar bildningen av prostaglandiner, vilka är involverade i smärta, inflammation och feber.
ASA, som tillhör gruppen NSAID, hämmar COX-enzymerna och minskar därmed produktionen av prostaglandiner, vilket kan ge smärtlindring och minska inflammation och feber.
NSAID/ASA-inducerade magsår
* NSAID/ASA hämmar cyclooxygenaser (cox-1 och cox-2)
– Slemhinneskyddet hos prostaglandiner hämmas
– Rekrytering av vita blodkroppar hämmas
– Försämrad sårläkning för att vi dämpar rekrytering av vita blodkropparna.
– hämmar energicykeln i enterocyter (tarmceller)
NSAID/ASA —> Mindre smärta och Mindre feber
NSAID/ASA —> Hämma cyclooxygenaser — mindre prostaglandiner —> mindre smärta och feber
NSAID/ASA —> Hämma cyclooxygenaser —> mindre prostaglandiner —> mindre bikarbonat bildning och inte samma endogena dämpande effekt på HCl —-> Dyspeptiska besvär —> Magsår
Prostaglandiner mindre —> inflammationshämmande effekt
Prostaglandiners skyddandeeffekt tas bort när vi hämmar bildning av prostaglandiner
