Smärta i primärvården

Question 1

Vad har läkare i primärvården som uppgift vad gäller smärta?

Answer 1

bemötande, anamnes inkl. smärtanalys, status och bedömning (finns orsak till smärtan? Finns specifik behandling? Förklaringsmodell och prognos? Vad ska du och patienten göra nu? Rehabilitering, symtomlindring, uppföljning, team?). För detta kan det vara fördelaktigt att arbeta enligt den biopsykosociala modellen.

Question 2

Vad ingår i smärtanalys?

Answer 2

tid (akut, kronisk?), smärttyp (nociceptiv, neuropatisk, visceral?), etiologi (traumatisk, infektiös, cancer, oklar), patientcentrering (andra sjukdomar, socioekonomi, historia)

Question 3

hur ter sig ofta nociceptiv smärta?

Answer 3

molande, väl lokaliserad, vanlig

Question 4

Hur ter sig neuropatisk smärta?

Answer 4

skärande/brännande, mycket väl lokaliserad, samtidiga neurologiska symptom, OBS skilj refererad smärta fr radikulopati

Question 5

Hur ter sig visceral smärta?

Answer 5

molande/kolik, diffus, refererad

Question 6

Vad ingår i status vid utredning av smärta?

Answer 6

Tre syften: trygg patient som får en bra bedömning, diagnostik och funktionsbedömning.

• Smärtspecifikt:
  o Titta på patienten – rörelsemönster, hudutslag, hematom, ledsvullnad mm.
  o Rörlighet i påverkad kroppsdel – tex axel, rygg, andra leder.
  o Specifika tester – tex SLR, Hawkins, ledstabilitet.
  o Neurologiskt status – sensorik, motorik, reflexer. Tänk dermatom och nerver.
• Annat: AT, temp, bukstatus, VAS-skattning och EKG.

Question 7

Vad ingår i vidare utredning av smärta?

Answer 7

• Blodprover: leta varningsflaggor (tex blodstatus, Ca-jon, SR, PSA, CRP, ALP), inför behandling (tex skattning av GFR, leverprover).
• Radiologi: vid diffdiagnoser som kräver radiologisk undersökning (anamnes/status ej tillräckligt) med tex sten-CT, om specifik behandling är möjlig (tex protes, ryggkirurgi), vid långdraget eller atypiskt förlopp och som stöd vid sjukskrivning i vissa fall.
• Bedömning av paramedicinare: tex psykolog, fysioterapeut eller arbetsterapeut.
  o Psykologiska samsjukligheter: socialt påverkad, sömnbesvär (smärta och oro), depressivitet i olika grader, oro, ångest (hur jag förhåller mig till smärtan), neuropsykiatriska tillstånd.
• Konsultation med organspecialist.

Question 8

Vad är viktigt vid bedömning av smärta?

Answer 8

Landa i en medicinsk bedömning och försök ge din patient en förklaring till smärtan.

Ex vid långvarig smärta – där man kanske inte kan bota, utan göra saker för att lindra/göra saken bättre – ”brandvarnare i huset börjar tjuta, man kollar om det brinner men det gör det inte, brandvarnare fortsätter tjuta – så är det ungefär med långvarig smärta”. Man kan även försöka med termer som primärt och sekundärt lidande – se lökmodellen.

Question 9

Hur behandlas smärta icke-farmakologiskt?

Answer 9

• Egenvård – fysisk aktivitet, värme/kyla, avslappning, massage.
• Paramedicinsk – rehabilitering, psykolog ACT/KBT, TENS, massage/manipulation, arbetsterapi (tex ortos), bassängträning. ”Vad tänker du själv att du kan göra?”

Question 10

Hur behandlas akut smärta farmakologiskt?

Answer 10

Akut – max 3 månader, sedan kronisk och då minskar effekten av opioider. Kausal behandling av vävnad- eller nervskada.
1. Paracetamol – kan påverka levern.
2. NSAID/COX-2 – försiktighet vid påverkade njurar, hjärta/kärl, mage och för miljön.
3. Svag opiat – beroende, svårt att styra dos (kodein), förvirring/somnolens, yrsel/fall, förstoppning.
4. Stark opiat – beroende, förvirring/somnolens, yrsel/fall, förstoppning.
5. Andra läkemedel: tex muskelavslappnande (svag evidens, ev viss effekt vid akut ryggsmärta, spänningshuvudvärk), triptaner (anfallskupering vid migrän, tablett/nässpray/supp), infektionsbehandling.