Pediatrik på vårdcentral

Question 1

Vilka mål finns med barnhälsovård?

Answer 1

Att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska & sociala hälsa för barn genom att främja barns hälsa och utveckling samt förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling eller uppväxtmiljö.

Question 2

Vad är barnkonventionen?

Answer 2

Lag sedan 2020. Barnet och dess behov ska alltid sättas i centrum.

Question 3

Vad har skolhälsovården för uppdrag?

Answer 3

Har som uppdrag att i ett tidigt skede identifiera somatisk och psykisk ohälsa och hjälpa barn och unga till bättre hälsa och skolgång. En god genomgången skoltid är barn och ungas starkaste friskfaktor. Består av skolsköterska (specialistutbildad som BUP-sköterska eller distriktssjuksköterska), skolläkare (specialistutbildad barnläkare, BUP-läkare eller distriktsläkare), kurator & psykolog.

Question 4

Hur är skolhälsovård/elevhälsa upplagd?

Answer 4

Hälsobesök hos skolsköterska vid varje stadiebyte (skolstart, åk 4, åk 7, gymnasiet åk 1) baserat på enkät, tillväxtbedömning, rygginspektion (upptäcka skolios), vaccinationer enligt nationella barnvaccinationsprogrammet, undersökning av nyanlända barn och ungdomar, skolläkarmottagning 2-3ggr/termin.

Question 5

Vad gör skolläkare?

Answer 5

Vanligaste frågeställningarna är magont, huvudvärk, tillväxtrubbning, skolios, pubertetsutveckling, psykisk ohälsa & hög skolfrånvaro.
­
Bedömning hos skolläkare kräver föräldrars godkännande (undantag då barnet bedöms vara moget att själv ta ansvar eller om orosanmälan krävs).
­
Ingen möjlighet till provtagning/bilddiagnostik → remiss till primärvård/barnklinik/ortoped/BUP/psykolog.

Question 6

Vad är viktigt vid bemötande av barn på VC?

Answer 6

Barnet i centrum.

Läs av barnets känslor och bemöt med värme, respekt och öppenhet. Observera samspel mellan barn och förälder. Närma dig försiktigt och undvik för mycket ögonkontakt initialt. Placera dig i rätt ögonhöjd. Ställ frågor till barnet (kring 2-3 års ålder – ”vet du varför du kommer hit idag?”) och fyll sedan på med föräldrarnas anamnes.

Question 7

Vad är viktigt vid undersökning av barn på VC?

Answer 7

Skapa trygghet. Spädbarn och små barn kan undersökas i förälders knä. Börja med det lätta, sedan det obehagliga och avsluta till sist med något positivt. Genomför som regel undersökningen av skolbarn/tonåringar ensam (”i din ålder brukar vi genomföra undersökningen utan mamma/pappa”). Tystnadsplikt då det gäller tonåringar.

Question 8

Vilka är de vanligaste frågeställningarna på VC avseende barn?

Answer 8

Snarkningar, blåsljud, huvudvärk, ont i magen, diarré, förstoppning, eksem, hudutslag, klåda, luftvägsinfektioner, hosta, astma, feber, allergi, urinvägsinfektioner, inkontinens, tillväxtavvikelser, barn som inte äter/äter för mycket, hälta.

Question 9

Vilka är de vanligaste diagnoserna hos barn som söker huvudvärk?

Answer 9

spänningshuvudvärk
migrän med/utan aura

Question 10

Vad är tecken på spänningshuvudvärk?

Answer 10

Ofta mild-måttlig, bilateral, tryckande/pressande smärta. Försämras inte av fysisk aktivitet. Har sällan associerade symtom.

Question 11

Vad är tecken migrän med/utan aura?

Answer 11

Ofta uttalad, frontotemporal (unilateral/bilateral hos barn) pulserande smärta. Försämras av fysisk aktivitet. Har associerade symtom.

Question 12

Epidemiologi spänningshuvudvärk?

Answer 12

Ovanligt i småbarnsåldern, incidensen ökar med stigande ålder. Från 12 åå vanligare hos flickor (innan dess Pojkar=flickor). 1 gång/vecka hos 20-30 % av alla tonåringar, dagligen hos 1-2%.

Question 13

Epidemiologi migrän?

Answer 13

Ovanligt i småbarnsåldern, incidensen ökar med stigande ålder. Förekommer hos 5-7% av ungdomar efter puberteten. Vanligare hos flickor. Ofta bilateral migrän (unilateral migrän framträder vanligtvis i slutet av tonåren/i tidig vuxenålder).

Question 14

Hur utreds huvudvärk hos barn >6 år (yngre barnklinik)?

Answer 14

1. Anamnes: Aktuella symtom? Debut? Frekvens? Duration? Påverkan på vardagsaktiviteter? Tidpunkt (på dagen, under natten, vid uppvaknande)? Utlösande/försämrande faktorer? Ärftlighet? Utveckling och tillväxt? skola/hemmiljö (inlärnings-/koncentrationssvårigheter, stökig miljö, mobbing, mat, skärmtid)? Sömnproblem (snarkningar/gnisslande/uppvaknanden/mardrömmar/insomningssvårigheter)? Andra sjukdomar? Tidigare nack-/huvudtrauma? Andra läkemedel? Effekt av analgetika? Smärtkaraktär (tryckande/pressande/pulserande)? Intensitet (mild, måttlig eller uttalad)? Lokalisation (unilateralt/bilateralt, vid migrän ofta frontotemporalt, occipitalt förekommer men bör utredas vidare)? Försämring av huvudvärk vid fysisk aktivitet (promenad/trappgång)? Associerade symtom (illamående, kräkning, överkänslighet för ljus/ljud)? Aurasymtom (ex flimmerskotom, stickningar eller domningar, motoriska symtom, afasi, tinnitus, yrsel, dubbelseende)?
2. Status: Allmäntillstånd (inklusive nackstelhet, peteckier), hjärta, blodtryck, neurologstatus, rörlighet och palpation av nacke & käkled, visus, överväg längd/vikt/temp.
3. Lab (vid otydligheter): Tex blodstatus, CRP, järn-och thyroideastatus.

Question 15

Vilka red flags finns vid huvudvärk (misstanke om bakomliggande organisk orsak)?

Answer 15

Allmänpåverkan, medvetandepåverkan, beteendeförändring, feber, nackstelhet, dehydrering, urakut och intensiv huvudvärk, progriderande huvudvärk, intermittent huvudvärk som väcker barnet (med eller utan kräkningar), neurologiska bortfallssymtom eller avvikelser i neurologstatus, förlängt aurasymtom (>1 timme), status migrän (>72 timmars duration trots behandling), försämring i liggande/vid hosta/krystning, morgonhuvudvärk med kräkningar, avvikelse i utvecklingen.

Question 16

Vilka diffdiagnoser ska beaktas hos barn som söker med huvudvärk?

Answer 16

Infektion/inflammation i CNS (neuroborrelios, TBE, meningit), intrakraniell tryckökning (hjärntumör, blödning, hydrocephalus), nack-/huvudtrauma, synstörning (myopi och strabism), temporomandibulär dysfunktion (TMD), ÖNH-orsakad huvudvärk (sinuit, otit, herpes zoster oticus).

Question 17

Hur behandlas huvudvärk hos barn?

Answer 17

1. Livsstilsåtgärder: Regelbundna måltider, tillräckligt med vätskeintag, sömn, minska skärmtid, minska stress, mer fysisk aktivitet.
2. Analgetika:
   a. Paracetamol: 20mg/kg x4. Som första dos vid ett migränanfall 40 mg/kg ges (Paracetamol max 1g/tillfälle)
   b. Ibuprofen: 6-12 år, dosering enligt FASS.
   c. Naproxen: >12 år, dosering enligt FASS.
   d. Triptaner: Sumatriptan (Imigran® nässpray) från 12-18år, dosering enligt FASS.
3. Annat: Optiker/ögonläkare vid synstörning, tandläkare vid bettdysfunktion eller tandgnissling, fysioterapi vid muskelspänningar.

Question 18

Vad ska man tänka på hos barn som söker för buksmärta?

Answer 18

• Vanligt symtom hos barn och ungdomar. Kan orsakas av många olika saker → Tänk brett!
• Möjliga associerade symptom: Förstoppning, diarré, trängningar, gaser, illamående, kräkningar, återkommande huvudvärk.

Question 19

Hur utreds barn med buksmärta? lång

Answer 19

1. Anamnes: Debut? Duration? Karaktär? Intensitet? Lokalisation? Utlösande/lindrande faktorer (måltid, stress, tarmtömning, gasavgång)? Avföringsfrekvens? Miktionsfrekvens? Undvikande av toalettbesök i skolan? Blod/slem i avföring? Smärta vid toalettbesök? Avföringskonsistens (skattning enligt bristolskalan)? Aptit? Diet? Uteslutande av födoämnen? Antal mål per dag (normalt 4-5)? Ärftlighet (IBD, celiaki, ulcus)? Läkemedel? Kosttillskott? Psykosocial anamnes (sömn, skola, kamrater, fritid, familj, droger, ångest, depression, fobi, ätstörning)?
2. Status: Vikt + längd, tillväxtkurva, hjärta, lungor, buk (utspändhet, resistens i vänster fossa som tecken till fekalom), anus (fissur, hudirritation), ev. rektalpalpation (avföring i ampullen, fekalom).
3. Lab: Eventuellt transglutaminasantikroppar (nästan alltid tillräckligt).

Question 20

Vad är vanlig etiologi till akut buksmärta hos barn?

Answer 20

ÖLI, gastroenterit, UVI, pneumoni, förstoppning, födoämnesreaktion/allergi, akut buk (invagination – ovanlig biverkan av rotavirusvaccination, inklämt ljumskbråck, appendicit, akut skrotum).

Question 21

Vad är vanlig etiologi till återkommande buksmärta hos barn?

Answer 21

Spädbarnskolik (omogna tarmar ger uppspänd och smärtsam buk → skrikigt barn, släpper vid 3-4månaders ålder), förstoppning, födoämnesreaktion/allergi (komjölksallergi, celiaki, laktosintolerans), gastroesofageal refluxsjukdom (GERD, ovanligt hos barn >1 år), inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns, ulcerös kolit), funktionell buksmärta (IBS, funktionell dyspepsi, bukmigrän), urogenitala sjukdomar (endometrios, dysmenorré, klamydia, gonorré), psykosomatisk magsmärta.

Question 22

Vilka RED FLAGS (misstanke om bakomliggande organisk orsak) finns vid buksmärta hos barn?

Answer 22

Smärta med tydlig sidoskillnad, sväljningssvårigheter/smärta vid sväljning, ihållande kräkningar, blod i avföringen, nattliga diarréer (tecken till IBD), avvikande tillväxt (viktnedgång, minskad längdtillväxt, försenad pubertet), oförklarlig feber eller artrit.

OBS! Vid ≥1 alarmerande symtom ska vidare utredning hos barnläkare ska.

Question 23

hur behandlas fekalom hos barn?

Answer 23

Peroral behandling i förhöjd dos eller rektal tillförsel vid fekalom med hög besvärsgrad. Uppföljning efter 1-2 veckor.

Question 24

hur behandlas förstoppning hos barn?

Answer 24

Mjukgörande behandling (makrogol – Movicol®, Forlax®) i 3-6månader (tills normal tarmfunktion uppnås utan läkemedel). Uppföljning efter 1-2 månader.

Question 25

Vad karaktäriserar funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn?

Answer 25

• Karaktäriseras av långvariga, återkommande symtom från mage och tarm, utan att strukturella eller biokemiska avvikelser kan påvisas med tillgängliga undersökningsmetoder.
• Epidemiologi: 10-20% av barn/ungdomar. Vanligast bland tonåringar, ses även hos yngre barn.

Question 26

Hur diagnosticeras funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn?

Answer 26

• Diagnos: Rom IV-kriterierna. Symtom minst fyra gånger/månad, under minst två månader.

Question 27

Hur utreds funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn?

Answer 27

1. Anamnes
2. Lab: Blodstatus (anemi till följd av celiaki/IBD), CRP & SR (tecken på inflammation), transglutaminasantikroppar (celiaki?), kalprotektin i feces (IBD), U-sticka.

Question 28

Hur behandlas funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn?

Answer 28

Lugnande besked & information. Behandling av ev. förstoppning. PPI? Kost? KBT?

Question 29

Vad är vanlig etiologi bakom akut diarré hos barn?

Answer 29

Gastroenterit (virus, bakterier, parasiter, postinfektiöst), IBD, komjölksproteinallergi (kan ge blodig diarré hos spädbarn, minskad tillväxt, även eksem och luftvägssymtom), intoxikation (rengöringsmedel, läkemedel, svamp, växter), invagination, appendicit, akut infektion (sepsis, meningit, pyelonefrit, pneumoni, streptokocktonsillit).

Question 30

vad kan etiologi till kronisk diarré hos barn vara?

Answer 30

Kronisk ospecifik diarré (toddlers diarré, omogen tarm, normaliseras spontant vid ∼4åå, ge extra fett och mindre fibrer vilket saktar ned tarmpassagen), IBS (buksmärta relaterad till tarmtömning eller förändring av frekvens och/eller konsistens av avföringen, minst 4 dagar/månad under de senaste 2 månaderna), celiaki (illaluktande avföring, uppblåsthet, malnutrition, påverkad tillväxt), laktosintolerans (diarréer, uppblåsthet, gaser, mycket ovanligt hos barn <5år), annan födoämnesallergi/födoämnesintolerans.

Question 31

Hur utreds diarré hos barn?

Answer 31

1. Anamnes: Hereditet? Dehydrering (minskade urinmängder, vätskeintag)? Smitta (utlandsresa, djur eller lantbruk, annan sjuk i omgivningen)? Kost (ex opastöriserad mjölk - ovanligt, sötningsmedel, ätit något ovanligt)? Kosten i relation till symtomen? Läkemedel (exempelvis antibiotika)?
2. Ev. Lab: CRP, Hb, glukos, urinsticka, F-odling eller F-PCR (vid blodtillblandning eller utlandsvistelse), provtagning för parasiter/tarmprotozoer/maskägg/EHEC, transglutaminas-antikroppar, F-kalprotektin & TSH.

Question 32

Vad är normalt miktionsmönster hos barn?

Answer 32

• Normalt miktionsmönster: 4-6 miktioner/dag och 1-2 miktioner/natt.

Question 33

Vad är daginkontinens och hur åtgärdar man?

Answer 33

Urinläckage dagtid. Sällan organisk genes.

Regelbundna toalettrutiner (kissa 6 ggr/dag alt. varannan timme, bajsa 1 ggr/dag). Ev. obstipationsbehandling.

Question 34

Vad är enures?

Answer 34

(nattväta/sängvätning): Ofrivillig urinavgång under sömn. Diagnosen sätts vid enures >1gång/månad >5 års ålder (fysiologiskt med nokturi innan 6 års ålder). Delas upp i primär (aldrig varit torr) eller sekundär sängvätning (varit torr >6 mån). Prevalens vid skolstart 10% (pojkar:flickor - 2:1), tonår 2% (1:1), vuxna 0.5-2% (1:1). Hög ärftlighet.

Question 35

Hur åtgärdas enures?

Answer 35

Regelbundna toalettrutiner (kissa 6 ggr/dag alt. varannan timme, bajsa 1 ggr/dag), Tillräckligt med sömn (ev. lättare att vakna vid kiss signaler), regelbundet mat/dryckesintag, minska dryck under kvällen, lakansskydd. Ev. obstipationsbehandling.
>6 år: Enureslarm och/eller desmopressin (Minirin®) kvällstid (ingen vätska efter kl. 18:00, dryck 1 timme före och 8 timmar efter tablettintag pga risk för vätskeretention och hyponatremi, endast indicerat >6åå pga hög återfallsrisk hos yngre barn, initialt hög dos med nedtrappning, kontinuerlig/tillfällig behandling, behandlingsuppehåll minst 1 vecka var tredje månad för att se om torrhet uppnåtts (neurologisk mognad)).

Question 36

Vilka diffdiagnoser finns till blåsrubbning hos barn?

Answer 36

Förstoppning (förstoppning ger tryck på blåsan → okontrollerad blåstömning), urinvägsinfektion, nydebuterad diabetes mellitus, överaktiv blåsa (ofta kombinerade symtom med enures, dagväta & trängningar), barn som ej har tid att gå på toaletten/inte gillar skoltoaletter, sömnapné eller andra sömnstörningar, epilepsi, neurogen blåsrubbning eller medfödd missbildning, avvikande arousal (problem hos ett fåtal barn med uppmärksamhetsproblematik), diabetes insipidus, njursvikt, psykogen polydipsi.

Question 37

Vilka symptom ses vid diabetes hos barn?

Answer 37

Ofta smygande. Polyuri, polydipsi, trött/ingen energi, viktnedgång. Kan misstolkas som bla. maginfluensa, magkatarr, UVI, dagväta/enures, anorexi.

15-20% har ketoacidos vid insjuknandet, vilket kan vara livshotande. Ett barn med förhöjt glukos i blod/urin ska därmed bedömas av barnläkare samma dag.

Question 38

Vad kan orsaka trötthet hos barn?

Answer 38

järnbristanemi

nefrotiskt syndrom

Question 39

vad är gör man vid misstanke om järnbristanemi?

Answer 39

Ta blodstatus, järn, transferrinmättnad, transferrinreceptor & ferritin. Uteslut inflammation (LPK, CRP, TPK), celiaki (transglutaminasantikroppar), IBD (F-kalprotektin), GI-blödning (F-Hb, NSAID-användning?), blodsjukdom, njursjukdom (kreatinin, U-sticka), otillfredsställande kostintag (särskilt vid kraftig tillväxt eller hög fysisk aktivitet). Behandlas med järnsubstitution under flera månader. Uppföljning med prover.

Question 40

Vad inger misstanke om nefrotiskt syndrom och vad gör man i status?

Answer 40

Trötthet, andfåddhet, nedsatt kondition, perifera ödem, blodtrycksfall, illamående.

Status hjärta, lungor, buk, BT (stegrat), pitting ödem på underbenen. Stegrat kreatinin, anemi, hyperkalemi, albuminuri med lågt S-Alb, positivt U-Hb. Ska handläggas akut via njurmedicin.

Question 41

Vad är tecken på laktosintolerans?

Answer 41

Många är asymtomatiska upp till 7,5g laktos/dygn (1,5 dl mjölk). Buksymtom är illamående, diarré, gasbildning, buksmärta, uppspändhet. Debut direkt/timmar efter intag.

OBS! Alla skolor har låglaktoskost, varpå det inte finns någon mening att skriva intyg för annan kost.

Question 42

Vilka typer av laktosintolerans finns?

Answer 42

­Primär: Nedregleringen av laktasenzymet påbörjas runt 5-års ålder, oavsett genetik, oftast symtomdebut först när ca 90% av enzymet är borta (vid pubertet/övre tonåren) → Förskolebarn har inte primär laktosintolerans.
­
Sekundär: Oftast övergående intolerans inflammation i mag/tarm (obehandlad celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, parasitsjukdom). Även svåra gastroenterit kan orsaka sekundär laktosintolerans eftersom allt laktas följer med diarrén.

Question 43

Hur utreder man laktosintolerans?

Answer 43

1. Elimination och provokation: Låglaktoskost under 2-4 veckor (symtom försvinner) och därefter provokation med större mängd mjölk (3dl mjölk, symtom återkommer).
   OBS! Gentest bör undvikas då analysresultatet är osäkert och normala laktasnivåer kan förekomma trots genotyp C/C (genotyp kopplad till minskat laktas).
2. Vikt & längd
3. Laboratorieprover vid behov: Transglutaminas-antikroppar för att utesluta celiaki. Överväg Hb, glukos, CRP och F-kalprotektin för uteslutande av annan sjukdom.

Question 44

Vad är symptom på komjölkproteinallergi?

Answer 44

Liknande symptom som vid laktosintolerans men ofta svårare. Även kräkningar, eksem, urtikaria, blodiga diarréer, tillväxtsvikt och dålig viktuppgång. Besvär i samband med intag av mjölk och mjölkprodukter.

Question 45

När kan komjölkproteinallergi debutera?

Answer 45

även i låg ålder

Question 46

Hur utreds komjölkproteinallergi?

Answer 46

Alltid utredning.
1. Elimination och provokation: Mjölkproteinfri kost under 2-4 veckor (symtom försvinner) och därefter provokation (symtom återkommer).
2. Allergiprover: Tas vid positivt utfall på provokation.
3. Små barn remitteras till allergimottagning.

Prognos: Växer oftast bort.

Differentialdiagnos: FPIES mot komjölk.

Question 47

Vad är stjärtfluss?

Answer 47

(PERIANAL STREPTOKOCKDERMATIT)

Symtom: Smärtande, välavgränsad kraftig rodnad runt anus. Sällan allmänsymtom eller feber. Ibland spridning till yttre genitalia i form av balanit eller vulvovaginit. Kan orsaka förstoppning på grund av smärtsam defekation.

Question 48

Diffdiagnoser till stjärtfluss?

Answer 48

Övergrepp, eksem, springmask, psoriasis, svampinfektion

Question 49

Hur utreds stjärtfluss?

Answer 49

Bakterieodling eller snabbtest för GAS från hudförändring, perianalt eller perigenitalt. Vid upprepade recidiv rekommenderas svalgodling från personer i nära omgivning.