Psykisk hälsa i primärvården Flashcards
Vilka tillstånd bör uteslutande handläggas av specialistpsykiatrin?
Bipolär sjukdom, schizofreni och andra psykossjukdomar, neuropsykiatri (vårdcentralen ansvarar för screening), svåra depressioner. Vårdcentralen ansvar för somatiken av dessa patienter. Majoriteten av de patienter med ”psykisk ohälsa” sköts inom primärvården.
Vilka psykiatriska symptom kan man stöta på på VC?
Viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet, håglöshet, sömnbesvär, ryggvärk, buksmärta, bröstsmärta, huvudvärk, pirrningar, hjärtklappning, hypertoni.
Vilka tillgångar har man på VC?
PSE (psykosociala enheten med psykologer & samtalsterapeuter), rehabkoordinatorer (sjukskrivning, arbetsåtergång), läkare (sjukskrivning, läkemedelsbehandling, somatisk utredning).
Vad ska man tänka på vid psykisk ohälsa? diffdiagnoser och lab
Differentialdiagnoser (hypotyreos, anemi, sorg), läkemedel, missbruk, suicidriskbedömning (dokumentera i journalen att det gjorts), samsjuklighet, ärftlighet, barnperspektiv (orosanmälan vid misstanke om barn som far illa).
Lab: Blodstatus, TSH, calcium, homocystein.
Vilka skattningsskalor kan man använda sig av?
INTE diagnosgrundande. Vägledande vid gradering av sjukdomsepisod.
Depression: MADRS eller PHQ-9.
Ångest: HAD eller GAD-7.
Bipolaritet: MDQ.
Vad gäller för vårdintyg och primärvård?
Ingår i primärvårdens uppdrag.
Krav för LPT: (1) Allvarlig psykisk störning, (2) oundgängligt behov av slutenvård och (3) motsätter sig sådan vård / finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke.
Beakta även om patienten är farlig för egen/annans säkerhet eller fysiska/psykiska hälsa.
Hur diagnosticerar man egentlig depression/depressiv episod ICD-10?
Minst två av följande symptom/huvudkriterium har varit närvarande större delen av tiden under minst två veckor: Sänkt grundstämning, intresseförlust/glädjeförlust, energiförlust/ökad uttröttbarhet.
Utöver huvudkriterierna ska också andra depressiva symptom förekomma: Minskat självförtroende/självkänsla, skuldkänslor, återkommande tankar på död/självmord/självmordsbeteende, kognitiv störning/koncentrationsstörning, psykomotorisk hämning/agitation, sömnstörning, aptitstörning (ökad/minskad med påföljande viktförändring).
Ingen tidigare hypomani/mani (då bipolär sjukdom).
Vilken gradering finns vid depression?
Baseras på funktionsnivå.
Lindrig depression: Två huvudkriterium + minst 2 andra depressiva symptom. Patienten har kvar förmågan att fortsätta med de flesta av sina vanliga aktiviteter.
Medelsvår depression: Två huvudkriterium + minst 4 andra depressiva symptom. Patienten har svårt att fortsätta med sina vanliga aktiviteter.
Svår depression: Tre huvudkriterium + minst 5 andra depressiva symptom. Stor funktionsnedsättning, svårt att uppfylla sina grundläggande behov. Vanligt med suicidtankar. Psykotiska symptom kan förekomma.
Hur går suicidriskbedömning till?
Utgår ifrån suicidtrappan. (1) Nedstämdhet/hopplöshet, (2) dödstankar, (3) dödsönskan, (4) självmordstankar, (5) självmordsönskan, (6) självmordsplaner, (7) självmordsförsök, (8) självmordsplaner, (9) självmordsförberedelser & (10) självmordsavsikt.
Hur behandlas lindrig/medelsvår depression?
(1) KBT (alternativt andra psykologiska behandlingar), (2) SSRI, (3) Ev. både 1+2. Sjukskrivning ska helst undvikas, annars deltidssjukskrivning. Behandla samtidig sömnstörning.
Hur ska man tänka kring läkemedelsbehandling vid depression?
Om utebliven förbättring på 3-4 veckor ska dosen ökas till högsta rekommenderad dos. Vid utebliven effekt efter 3-4 månader ska diagnosen omprövas eller läkemedel bytas (byte rekommenderas före tillägg). Om två olika SSRI inte haft effekt ska byte till SNRI ske. Om monoterapi inte ger effekt kan kombinationsbehandling vara aktuellt, ex SSRI och Mirtazapin.
Hur ser behandlingstrappan/olika lm-möjligheter ut vid lindrig/medelsvår depression?
Behandla minst 6 månader efter förbättring (gärna 1 år).
SSRI (Sertralin®, Escitalopram®): Förstahandsbehandling. Kan ge ökad blödningsbenägenhet om annan samtidig trombocythämning (Trombyl®/NSAID). Kan ge hyponatremi (framförallt hos äldre och om samtidiga natriumsänkande, ex. diuretika).
SNRI (Venlafaxin®, Cymbalta®): Kan ge blodtrycksstegring (följ BT) och QT-förlängning.
Mirtazapin: Har sedativ effekt (redan vid 7.5mg), lämplig vid samtidig sömnstörning. Antidepressiv effekt först vid 30mg. Ger viktuppgång. Bra hos äldre (liten interaktionspotential).
Bupropion (Voxra®): Kan kombineras med SSRI/SNRI. Motverkar sexuella biverkningar. Kan ge viktnedgång.
Vortioxetine (Brintellix®): Indikation depression hos vuxna. Ej sexuella biverkningar, viktneutral. Vanligt med illamående (bör tas på kvällen).
OBS! Vanligt med ökad ångest initialt vid insättning (förbered patienten på detta).
Vad ingår i ångestsyndrom?
GAD, paniksyndrom, social ångest/social fobi, tvångssyndrom (OCD), PTSD
Vad är GAD?
Generaliserat ångestsyndrom (GAD): Huvudsymtom är överdriven oro. Ofta även koncentrationssvårigheter, muskelspändhet, irritabilitet, uttröttbarhet.
Vad är paniksyndrom?
Återkommande oväntade panikattacker (hjärtklappning, skakningar, kvävningskänsla, hyperventilering etc) och stark oro för nya attacker. Med/utan agorafobi (undviker platser med folk).
