Handläggning av infektioner i primärvården Flashcards

1
Q

Vad har primärvården för funktion vid infektionssymptom?

A

Identifiera de som har risk för allvarligare sjukdomsförlopp eller en infektion som kräver behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan man skatta risk för allvarlig infektionssjukdom?

A

“trafikljusmodell” för vuxna respektive barn
grön, gul eller röd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kännetecknar allvarlig infektion?

A

Snabbt förlopp, kort anamnes (timmar-enstaka dagar), beteendeförändring, feber, takykardi, takypné, sänkt saturation, hypotoni, anuri, cyanotisk/marmorerad/blek hud, peteckier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan man arbeta med säkerhetsnät på VC vid infektion?

A

Någon utanför sjukvården (anhörig, bekant) som följer patientens tillstånd. Ge information om förväntat sjukdomsförlopp, symtom de skall vara observanta på, hur planerad uppföljning ska ske (besök, telefonledes), när och var de skall söka igen vid försämring (ska inkludera både försämring dagtid, nattetid och helger).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser epidemiologin ut för infektioner i urinvägarna på VC?

A

Incidensen högst hos unga kvinnor och hos äldre kvinnor. Incidens av akut cystit > febril UVI. Febril UVI vanligast hos män <60 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken etiologisk genes finns vid infektioner i urinvägar på VC?

A

E. coli & S. saprophyticus (framförallt bland yngre kvinnor). S. saprophyticus ger vanligtvis inte pyelonefrit/febril UVI.
Samma behandling oavsett agens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka diagnoser kan man stöta på som infektioner i urinvägar på VC?

A

akut cystit
febril UVI/pyelonefrit
sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka diffdiagnoser finns till infektioner i urinvägar?

A

STI, vulvovaginit och östrogenbristsyndrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ska ses vid akut cystit?

A

Ska förekomma minst 2 av följande: Sveda vid miktion, täta trängningar och/eller frekventa miktioner. Eventuellt lågtsittande buksmärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad ses vid febril UVI/pyelonefrit?

A

Feber >38ᵒC, flanksmärtor/ryggsmärtor. Eventuellt även cystitsymptom (sveda, täta trängningar och frekventa miktioner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ses vid sepsis?

A

Feber, frossa, allmänpåverkan, hypoxi, hypotoni etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka faktorer är viktiga att tänka på vid infektioner i urinvägar?

A

Kön? Ålder? Recidiv? Agens? Resistens?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur går du tillväga för att ställa diagnos av infektion i urinvägar?

A

Anamnes, nitrit- och leukocytesterastest på urin, urinodling med resistensbestämning (innan antibiotikabehandling), CRP om oklar nivåbestämning, kreatinin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När rekommenderas urinodling?

A

Febril UVI, UVI hos barn/män/gravida, recidiverande/komplicerad/vårdrelaterad infektion, terapisvikt vid antibiotikabehandling av UVI, UVI med känd/misstänkt resistensproblematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När ska du remittera infektion i urinvägar?

A

Illamående och kräkningar, allmänpåverkan, andra tecken på sepsis, hög ålder, graviditet, inget skyddsnät.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är asymptomatisk bakteriuri?

A

≥ 105CFU/mL(≥ 108CFU/L) urin av samma bakterieart i två konsekutiva mittstråleprov (kvinnor) eller fynd av en bakterieart vid ett tillfälle (män) i frånvaro av urinvägssymtom.

ABU ska inte behandlas med undantag för gravida, män inför urologisk kirurgi och spädbarn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur behandlas ­Akut cystit/afebril UVI hos icke-gravida kvinnor >15 år?

A

Fråga hur patienten graderar sina besvär → Lindriga besvär (riklig dryck, analgetika), måttliga besvär (riklig dryck, analgetika, expektans och antibiotika i reserv), uttalade besvär (antibiotika). Förstahand Pivmecillinam (Selexid® 200mg x3 i 5dgr) eller Nitrofurantoin (Furadantin® 50mg x3 i 5dgr). Andrahandsalternativ är Trimetoprim eller Cefadroxil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur behandlas ­Pyelonefrit/febril UVI: hos icke-gravida kvinnor >15 år?

A

Alltid antibiotikabehandling. Poliklinisk behandling med Ciprofloxacin 500mg x2 i 7dgr (mycket kardiologiska/muskuloskeletala biverkningar). Efter resistensbestämning möjlig övergång till Trim/sulfa 160/800mg x2 i 10dygn (hög resistens).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur behandlas akut cystit/afebril UVI hos män?

A

Alltid urinodling & antibiotikabehandling (risk för prostatit) med Pivmecillinam (Selexid® 200mg x3 i 7dgr) eller Nitrofurantoin (Furadantin® 50mg x3 i 7dgr). Vid recidiv rekommenderas utredning avseende avflödeshinder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur behandlas pyelonefrit/febril UVI hos män?

A

Alltid urinodling & antibiotikabehandling (prostata engagerad hos >90% av patienterna, högre komplikationsrisk). Akut sjukhusvård ska övervägas för blododling och ev. behov av iv. antibiotika. Ciprofloxacin 500mg x2 i 14dgr (prostatapenetration), efter resistensbestämning möjlig övergång till Trim/sulfa 160/800mg x2 i 14dgr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur behandlas akut cystit/afebril UVI hos gravida?

A

Alltid urinodling & antibiotikabehandling (med hänsyn till läkemedlets ev. påverkan på fostret). Kontrollodla 1-2 v efter avslutad behandling.
­
ABU: Behandlas med antibiotika för att minska risken för febril UVI.
­
Pyelonefrit/febril UVI: Sjukhusvård rekommenderas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur behandlas akut cystit/afebril UVI hos barn?

A

Urinsticka & odling. Behandlas med Nitrofurantoin 1,5mg/kg x2 i 5dgr, Pivmecillinam 200mg x3 i 5dgr (efter 5 års ålder), eller Trimetoprim 3mg/kg x2 i 5dgr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur behandlas ­ Pyelonefrit/febril UVI UVI hos barn?

A

Feber >38grader & CRP >20 mg/L talar för febril UVI/pyelonefrit. Febril UVI behandlas med Ceftibuten/Trim-sulfa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är viktigt att tänka på med barn och UVI symptom?

A

Kan under 2 års ålder ge ospecifika symptom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur följer man upp UVI?

A

Ingen uppföljning vid okomplicerat förlopp och vanligt agens. Vid växt av ureas-positiva bakterier (tex proteus) i urinodlingen ska kontrollodling ske efter 2 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad gör man vid terapisvikt vid UVI?

A

Akut utredning för att utesluta komplikation (njurabscess, uretärobstruktion).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad gör man om man har fortsatta besvär efter avslutad behandling av UVI?

A

Bristande compliance? Mindre vanlig etiologi? Riskfaktorer för resistens (odla)? Recidiverande UVI?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är recidiverande cystit hos kvinnor?

A

Minst två antibiotikabehandlade UVI det senaste halvåret eller minst tre det senaste året. 25% recidiverar inom 6 månader. Behandlas som akut cystit men med/utan profylax.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad gör man vid recidiverande cystit hos premenopausala kvinnor?

A

­Anamnes: Tidigare cystit? Låg ålder vid första akuta cystiten? Miktionsvanor? Diabetes? Obesitas? Ny sexualpartner? Frekventa samlag? UVI relaterat till samlag? Stensjukdom? Antiöstrogenbehandling? Inkontinens?
­
Utredning: Urinodling. Urodynamisk utredning vid misstanke om blåsdysfunktion och DT-urografi vid misstanke om sten.
­
Behandling: Postcoital blåstömning, byte av preventivmedel. Eventuellt profylaktiska medel (tranbär, probiotika, metanaminhippurat), postkoital/kontinuerlig antibiotikabehandling (postkoital; Nitrofurantoin 50mg som engångsdos alt. Trimetoprim 100mg i engångsdos / kontinuerlig; Nitrofurantoin 50mg till natten i 6 månader alt. Trimetoprim 100mg till natten i 6 månader) eller recept i reserv (för självbehandling vid akuta symtom).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad gör man vid recidiverande cystit hos postmenopausala kvinnor?

A

Orsakas ex av fysiologiska förändringar av hormonnivåer och vävnader

­Anamnes: Tidigare cystit? Låg ålder vid första akuta cystiten? Miktionsvanor? Diabetes? Obesitas? Ny sexualpartner? Frekventa samlag? UVI relaterat till samlag? Stensjukdom? Antiöstrogenbehandling? Blåsprolaps? Residualurin? Inkontinens?
­
Utredning: Urinodling. Urodynamisk utredning vid misstanke om blåsdysfunktion och DT-urografi vid misstanke om sten. Även gynundersökning och mäta residualurin.
­
Behandling: Såsom för premenopausala kvinnor med tillägg av lokalt östrogen.

31
Q

Vad gör man vid recidiverande febril UVI?

A

Överväg radiologisk utredning med frågeställning konkrement.

32
Q

Vilka diagnoser finns avseende övre luftvägsinfektioner (nästa/bihålor)?

A

akut viral rinosinuit
akut postviral rinosinuit
akut bakteriell rinosinuit
kronisk rinosinuit
etmoidit, periorbital cellulit, pansinuit empyem, abscesser, meningit, sinus cavernosus trombos

33
Q

Vad är akut viral rinosinuit?

A

Inflammation i näsans slemhinnor och i sinus (”förkylning”). Symtom är snuva & nästäppa. Duration <10dgr. Agens är ffa. rhinovirus, parainfluenza, influenzae (endast 0,5–2% får en sekundär bakteriell infektion).

34
Q

Vad är akut postviral rinosinuit?

A

Symtom är snuva & nästäppa Försämring av symtom efter 5 dagar eller duration >10 dagar (men mindre än 12 veckor).

35
Q

Vad är akut bakteriell rinosinuit?

A

Agens är ffa. S. pneumoniae, H. influenzae, Moraxella catarrhalis, S. aureus & GAS. Symtom är feber, ensidig smärta över sinus, smärta i tänder, dålig lukt i näsan, purulent snuva. Försämring av symtom efter 5 dagar eller duration >10 dagar (men mindre än 12 veckor).

Främre rinoskopi (sväll av med lokala vasokonstriktorer inför undersökningen) med fynd av ensidig purulent sekret (vargata) i mellersta näsgången eller på bakre svalgväggen. Behandlingskrävande akut bakteriell rinosinuit är mycket ovanligt. Odla från mellersta näsgången vid terapisvikt.

36
Q

Vad är kronisk rinosinuit?

A

Symptom i ≥12 veckor.

37
Q

Vilka symptom kan ses vid Etmoidit, periorbital cellulit, pansinuit empyem, abscesser, meningit, sinus cavernosus trombos?

A

Symtom är feber, frossa, sänkt allmäntillstånd, hypoxi, lågt blodtryck etc.

38
Q

Vad är tecken på allvarlig övre luftvägsinfektion som behöver bedömning på akuten?

A

Svullnad/rodnad kring ögat, smärta i ögat/exoftalmus/ögonmotorikstörning, synpåverkan, nedsatt pupillreaktion, svår nytillkommen huvudvärk, mjukdelssvullnad i ansiktet eller pannan, kranialnervspåverkan, tecken på meningit/förhöjt intrakraniellt tryck.

39
Q

Hur behandlas akut rinosinuit?

A

De flesta självläkande.
­
Symtomlindring: Nässköljningar med koksalt och lokala vasokonstriktorer under tio dagar, analgetika, nasala steroider (vid samtidig allergisk rinit).
­
Antibiotikabehandling: Kan övervägas vid misstanke om bakteriell genes (hög feber, svår smärta, försämring efter 10 dagar). Förstahandsval är Penicillin V 2g x3 i 7dgr. Vid terapisvikt ska odling ske och behandling med doxycyklin/amoxicillin-klavulansyra.

OBS! Vid misstanke om etmoidit hos barn (rodnad kring ögat) ska remiss till akuten/ÖNH-specialist skickas.

40
Q

Vilka agens är vanliga vid nedre luftvägsinfektioner?

A

Virus (38%, influensa, rhinovirus, RS-virus), pneumokocker (allvarligast, 9-36%), Haemophilus influenzae (3-28%), Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia pneumoniae.

41
Q

Vilka diagnoser finns avseende nedre luftvägsinfektioner?

A

akut bronkit
pneumoni
exacerbation KOL

42
Q

Vad är akut bronkit?

A

Infektion/inflammation i bronker. Opåverkad patient (utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma) med uttalad produktiv hosta och färgat sputum. Liksidiga biljud, lätt obstruktivitet.

43
Q

Vad är pneumoni?

A

Infektion/inflammation i lungparenkymet. Allmänpåverkad patient med feber, hosta (mindre än vid akut bronkit), dyspné, takypné, takykardi, nytillkommen uttalad trötthet, andningskorrelerad bröstsmärta. Fokalt nedsatta andningsljud, fokala biljud (rassel eller ronki), dämpning vid perkussion.

44
Q

Vad är exacerbation av KOL?

A

Etiologi är virus eller bakterier (H. influenzae, S. pneumoniae, M. catarrhalis).

45
Q

Hur utreds nedre luftvägsinfektioner i primärvård?

A

Framförallt klinisk diagnos, men vid oklar diagnos ska CRP tas. Lungröntgen vb.
­
CRP > 100 mg/L + klinik som talar för pneumoni → Överväg antibiotika.
­
CRP < 20 mg/L efter > 24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni → Avstå från antibiotika.
­
CRP > 50 + Symtom i > 1 vecka talar för pneumoni → Överväg antibiotika.

46
Q

Hur behandlas akut bronkit hos vuxna?

A

Information (förväntad symptomduration 3-6veckor). Finns ingen bra behandling. Hostmediciner utan evidens.

47
Q

Hur behandlas pneumoni hos vuxna?

A

Förstahandsval är Kåvepenin 1g x3 i 7dgr. Doxycyklin vid terapisvikt/penicillin-allergi av typ 1. Klinisk kontroll efter 6-8 v.

48
Q

Hur behandlas exacerbation av KOL?

A

Vid nytillkomna missfärgade upphostningar, ökad mängd upphostningar och/eller ökad dyspné samt vid exacerbation som kräver andningsstöd ska antibiotika övervägas (Amoxicillin 500-750mg x3 i 7dgr eller Doxycyklin 200mg dag 1-3 sedan 100 mg x1 i 7dgr).

49
Q

Hur behandlas akut bronkit hos barn?

A

CRP <10 efter 24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni varpå antibiotika kan avstås.

50
Q

Hur behandlas pneumoni hos barn?

A

Oftast påverkat allmäntillstånd och takypné. Luftvägssymtom kan saknas. Vid CRP > 80 + kliniska fynd som talar för pneumoni ska antibiotika övervägas.

Små barn (<5år) som kräver mixtur behandlas med PcV 20mg/kg x3 i 7dgr eller amoxicillin 15mg/kg x3 i 5dgr (framförallt vid behov av oral suspension). Äldre barn som kan ta tabletter behandlas med PcV-tabletter 12,5mg/kg x3 i 7dgr. Vid Pc-allergi/atypisk genes behandling med Erytromycin (Abboticin®). Telefonuppföljning inom 3 dagar.

51
Q

Vad är akut mediaotit?

A

Plötsligt debuterande inflammation i mellanörat som kan verifieras kliniskt.

52
Q

Vad är tecken på AOM?

A

Purulent sekretion och/eller perforerad/chagrinerad (fiskfjälls-/flugsvampslik) trumhinna eller buktande, ogenomskinlig, färgförändrad och orörlig trumhinna (vid Siegling/Valsalvamanöver).

53
Q

Vilka komplicerande faktorer finns vid AOM?

A

Svår värk trots adekvat analgetikabehandling, infektionskänslighet pga annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling, missbildningar i ansikte eller inneröra, tillstånd efter skall-/ansiktsfraktur, cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (inte plaströr), känd sensorineural hörselnedsättning.

54
Q

Hur behandlas ensidig AOM hos barn 1-12 år?

A

Besök ska ske inom ett dygn efter telefonkontakt. Utan komplicerade faktorer sker aktiv expektans och symtomatisk behandling (smärtstillande, högläge). Vid komplicerande faktorer genomförs ytterligare diagnostik / ges antibiotika (PcV mixtur 25mg/kg x3 i 5dgr). Kontroll endast om kvarvarande symptom efter tre månader (kan påverka hörselutveckling).

55
Q

Hur behandlas ensidig AOM hos barn <1 år, ungdomar >12 år & vuxna?

A

Vid säker AOM ges antibiotika (för barn PcV mixtur 25mg/kg x3 i 5dgr, för vuxna po PcV 1,6g x3 i 5dgr). Vid osäker AOM men med komplicerade faktorer genomförs ytterligare diagnostik. Vid osäker AOM utan komplicerade faktorer sker aktiv expektans.

56
Q

Hur behandlas barn emd bilateral AOM?

A

Alltid antibiotika. Barn <4år alltid kontroll om tre månader, barn >4år kontroll om tre månader endast om kvarvarande symptom.

57
Q

Hur behandlas perforerad AOM?

A

Alltid antibiotika oavsett ålder.

58
Q

Vilka agens kan ge infektion i svalg/tonsiller?

A

GAS, grupp C streptokocker, grupp G streptokocker, fusobakterier, virus.

OBS! 50% av barn med faryngotonsillit har GAS, men även cirka 40% av friska barn har GAS som normalflora i svalget (sjukdomsorsakande eller ej?).

59
Q

Vilka diagnoser finns vid infektion i svalg/tonsill?

A

faryngit/tonsillit/faryngotonsillit (“halsfluss”)
peritonsillit
­Retro/parapharyngeal abscess, fasciit, sepsis, Lemierre’s syndrom:

60
Q

Vad är faryngit/tonsillit/faryngotonsillit (“halsfluss”)?

A

Ont i halsen, avsaknad av hosta, svullna tonsiller med/utan beläggningar, ömmande käkvinkeladeniter, feber ≥ 38,5ᵒC. (centorkriterier)

61
Q

vad ses vid peritonsillit?

A

Svårt att gapa, ont upp mot örat, feber, asymmetri i svalget.

62
Q

Vad ses vid ­Retro/parapharyngeal abscess, fasciit, sepsis, Lemierre’s syndrom?

A

Allmänpåverkan, kraftig lokal svår smärta på halsen, diarré, kräkningar.

63
Q

Hur handlägger man och behandlar misstänkt faryngotonsillit hos barn >3 år och vuxna?

A

Centorkriterier: ≥ 38,5ᵒC, ömmande käkvinkeladeniter, beläggningar på tonsillerna & frånvaro av hosta.
OBS! Barn 3-6 år utvecklar sällan beläggningar på tonsillerna. Rodnade och svullna tonsiller är synonymt till beläggningar i denna åldersgrupp.

0-2 kriterier → Inget snabbtest (rapid antigen detection test, RADT) för GAS, symptomatisk behandling vid behov.

3-4 kriterier (4 positiva kriterier; 56% sannolikhet för GAS, 3 positiva kriterier; 32% sannolikhet för GAS) → Endast om fördelarna för antibiotika överväger nackdelarna finns indikation för GAS snabbtest. Vid negativt test ges symtomatisk behandling vid behov, vid positivt snabbtest ges antibiotika (barn; PcV 12,5mg/kg x3 i 10dgr, vuxna; PcV 1g x3 i 10dgr) och symtomatisk analgetikabehandling.

64
Q

Hur handläggs och behandlas misstänkt faryngotonsillit hos barn <3 år?

A

Beror oftast på virusinfektion. GAS-infektion hos barn <3år orsakar oftast inte faryngotonsillit utan orsakar istället impetigo, varig snuva, såriga näsborrar. Vid verifierad GAS i familjen är det motiverat med snabbtest.

65
Q

Hur handläggs och behandlas peritonsillit?

A

Vanligaste komplikationen till tonsillit. Handläggning av ÖNH-specialist.

66
Q

Vad gör man vid försämring/utebliven förbättring vid infektion i svalg/tonsill?

A

Utebliven förbättring / försämring inom tre dagar ska föranleda ny läkarkontakt oberoende av om patienten fått antibiotika eller inte. Terapisvikt? Compliance? Ovanligt agens? Odling?

67
Q

Vad är tecken på allvarlig infektion i svalg/tonsill som bör föranleda akut handläggning?

A

Uttalad allmänpåverkan eller konfusion (invasiv sjukdom), andningssvårigheter/svårigheter att svälja saliv (epiglottit), ensidig kraftig halssmärta (peritonsillit, retro/parapharyngeal abscess), svår halssmärta med normalt svalgstatus (retro/parapharyngeal abscess, epiglottit), mycket svår lokal smärta på hals/bål/extremiteter (fasciit), buksymtom (diarré och kräkningar på grund av toxinpåverkan av GAS), membraner på och utanför tonsiller (difteri).

68
Q

Vad gör man vid recidiverande tonsillit?

A

Ny tonsillit inom 30 dagar. Drabbar ∼10%. Ska verifieras med snabbtest för GAS eller odling. Behandlas med klindamycin eller cefadroxil. Vid upprepade recidiv ska eventuella smittkällor i närmiljön kartläggas och vid 3-4 recidiv/år kan tonsillektomi övervägas.

69
Q

Vilka bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner kan ses?

A

erysipelas (rosfeber)
impetigo (svinkoppor)
bettskador (hund, kanin, hamster, katt, människobett)

70
Q

Vad gör man vid erysipelas?

A

Välavgränsad, förhårdnad, rodnad, värmeökad och ev. smärtsam djup hudinfektion. Allmänpåverkan och feber ≥38,5ᵒC/frossa. Etiologi är betahemolytiska streptokocker, grupp A och G. Diagnosen är framförallt klinisk. Behandling är PcV i 10dgr.

71
Q

Vad gör man vid impetigo?

A

Ytlig hudinfektion med rodnad och krustor. Drabbar ffa barn (kan dock drabba vuxna). Klinisk diagnos.

Former: Krustös form (oftast S. aureus och/eller GAS) och bullös form (oftast toxinbildande S. aureus).
­
Behandling: (1) Hygienråd (inte klia/pilla, täcka krustor med kompress, mekanisk rengöring med tvål och vatten), (2) Fusidinsyra x1 2–3 gånger dagligen i sju dagar (I/A), (3) Flukloxacillin 1g x3 i 7dgr för vuxna (I/A), 25mg/kg x3 i 7dgr för barn.

72
Q

Vilka diffdiagnoser finns till impetigo?

A

Differentialdiagnoser: Vattkoppor, sekundärinfekterade eksem, herpes simplex-infektioner och enterovirusinfektioner (höstblåsor).

73
Q

Vad gör man vid kattbett?

A

Oftast lednära bett med infektion av Pasteurella multocida. Ofta är den yttre skadan minimal men underliggande cellulit kan utvecklas snabbt med debut av intensiv smärta och rodnad. Behandling med PcV 1g x3 i 10dgr för vuxna, 25mg/kg x3 i 10dgr för barn. Vid sent debuterande infektion (>2 dygn), lednära infektion eller vid immunsupprimerad patient kan Amoxicillin-klavulansyra användas (500mg x3 i 10dgr för vuxna, 25mg/kg x3 i 10dgr för barn).

74
Q

Vad gör man vid hund/kanin/hamsterbett?

A

Infektion med Pasteurella multocida, Pasteurella canis, Capnocytophagea canimorsus, S. Aureus. Behandling för med Amoxicillin-klavulansyra 500mg x3 i 10dgr för vuxna, 25mg/kg x3 i 10dgr för barn.