Hitta cancer i rätt tid Flashcards
Vad ingår i den så kallade cancerkalkylen?
- Detaljerad patientkunskap + kunskap om epidemiologi = egenskaper/sjukdomar kopplade till ökad risk för cancer.
- Insikt i diagnostiska fällor.
- Kunskap om vanliga cancersymtom.
- Ny cancer 5-10 gånger/år och allmänläkare.
Varför är det viktigt med så tidig diagnos som möjligt?
Tidig diagnos ger högre möjlighet till bot. Små tumörer kräver mindre aggressiv behandling. Fördröjd diagnos kan ge psykiska problem för patienter och anhöriga MEN cancerscreening av symtomfria ökar ej säkert livslängd eller livskvalitet. Det finns även risker med diagnostik och behandling, tex kan 1/1000 dö i kolonperforation efter koloskopi och strålning mot vänster bröst kan öka hjärtmortalitet.
Vad ingår i “data om enskild patient+cancerepidemiologi”?
Egenskaper, tidigare och nuvarande sjukdomar blir ledtrådar när de kombineras med symtomdata. Epidemiologiska samband med cancer: ålder, rökning, tidigare cancer, alkohol, ärftlighet, stor kroppsstorlek, fetma, promiskuitet, låg socioekonomi, damm/kemikalier, HIV, ulcerös kolit, hepatit, hypertoni, diabetes, gallsten/kolecystit, immunosuppressiv behandling mm
Vad innebär att “unvdik diagnostiska fällor”?
- Negativa resultat på prover/röntgen/undersökningar utesluter inte cancer!
- Positiva test måste följas upp.
- Diagnos av vanlig sjukdom utesluter inte samtidig cancer.
- Ökad cancerincidens med stigande ålder utesluter inte cancer hos yngre.
- Den enklaste förklaringen av symtom är inte alltid den rätta.
- Vaga symtom blir mindre vaga med en bra anamnes.
Vad innefattar “kunskap om cancersymptom och cancervarningssignaler”?
- Vilka symtom är cancersymtom?
- Hur hög är sannolikheten för att ett symtom hos en given patient faktiskt är cancer?
- Känsligheten för att upptäcka cancersymtom stiger genom inblick i hur cancer börjar.
- Ett positivt prediktivt värde (PPV) för cancer = sannolikheten i procent att en patient har en viss cancer när hen sökt för ett givet symtom/sjukdomstecken.
- Standardiserade vårdförlopp är bra!
Hur ser epidemiologin ut för bröstcancer?
- 8300 fall/år, 1385 dog 2020. 60-69år högst incidens. 50% av nya fall är screening-upptäckta.
Vad inger en välgrundad misstanke om bröstcancer?
Malignitetssuspekt knöl i bröstet eller armhålan hos kvinnor, ändrad kontur på bröstet, nytillkommet indragen bröstvårta, rodnad eller svullnad på huden över bröstet utan annan förklaring, blodig sekretion från enstaka mjölkgång, ensidigt eksem på bröstvårtan, sårbildning på bröstvårtan eller i anslutning till bröstkörtlarna, nytillkommen apelsinskalsliknande hud eller bilddiagnostik talande för bröstcancer. Välgrundad misstanke à remiss till bröstenhet för fortsatt utredning.
Vad är epidemiologin för prostatacancer?
11000 fall/år, 2243 dog 2020. Sällsynt före 50 åå, >20% av 80-åringar får diagnos. De flesta är symtomfria, diagnos efter förhöjt PSA.
Vad inger misstanke om prostatacancer?
> 40åå, tilltagande skelettsmärtor, skelettmetastas utan känd primärtumör, allmänna cancersymtom, hematospermi, vattenkastningsbesvär som ökat under senaste året eller makroskopisk heamturi (remiss SVF cancer i urinblåsan). Misstanke anamnes om ärftlighet, vattenkastningsbesvär och skelettsymtom samt prostatapalpation och PSA-prov.
Vad ska inge välgrundad misstanke om prostatacancer?
PSA över gränsvärde (>70år >3ug/l, 70-80år >5ug/l och >80år >7ug/l), malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostata) eller urolog bestämmer att det finns indikation för diagnostisk prostatabiopsi.
Vad är epidemiologi för kolorektalcancer?
6000 fall/år, 2303 dog 2020. Lika många män som kvinnor, 5% >50åå vid diagnos. 80% aktuella för kurativ behandling.
Vad ska inge misstanke om kolorektalcancer?
blod i avföring, anemi eller ändring av stabila avföringsvanor i >4v utan annan förklaring hos patient > 40åå. Vid misstanke ska inom 10d anamnes inkl. IBD och ärftlighet, rektalpalpation, rektoskopi/proktoskopi, anemiutredning (vid anemi) och F-Hb (vid ändrade avföringsvanor). Ses annan blödningskälla ska den behandlas och uppföljning efter 4v.
Vad ska inge välgrundad misstanke om kolorektalcancer?
synligt blod i avföring där rektalpalpation och rekto-/proktoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla (eller kvarstående blödning efter 4v trots adekvat behandling), järnbristanemi utan annan uppenbar orsak, ändrade avföringsvanor i >4v hos patient >40år i kombination med positivt F-Hb, prokto-/rektoskopi eller raktalpalpation som ger misstanke om kolorektalcancer, bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som ger misstanke om kolorekatalcancer. OBS! blodförtunnande minskar inte sannolikhet för blod i avföring eller anemi kan vara kolorektalcancer.
Hur ser epidemiologin ut för lungcancer?
4000 fall/år, 3542 dog 2020. Lika många män som kvinnor, de flesta 60-80år gamla. Ovanligt före 40åå. 15% i tidigt stadie kan opereras, 55-60% av dem botas. Vanligaste cancerdödsorsaken, fler kvinnor dör av lungcancer än av bröstcancer.
Vad inger misstanke om lungcancer?
nytillkomna luftvägssymtom (tex hosta, andnöd) >6v hos rökare eller före detta rökare > 40åå, bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring eller blodig hosta. Misstanke remiss till bilddiagnostik (lungröntgen/DT, filterfunktion).
