Schizofreni Flashcards
Somatiska diffdiagnoser till schizofreni?
- Hjärntumör (frontalt eller i limbiska systemet)
- Temporallobsepilepsi
- Skalltrauma
- CNS-infektion (tex borrelia, neurosyfilis)
- Huntingtons sjkd
- Endokrin sjukdom (tex tyreotoxikos, hyperkortisolism)
- Autoimmun CNS-sjukdom (tex SLE, NMDA-receptorencephalit)
Hur utreder man schizofreni?
- Anamnes inkl utvecklingsanamnes, riskfaktorer, alkohol/droger, ev prodromalsymptom
- Utvidgat neurologstatus
- DT/MR hjärna
- EEG
- Rutinlab, riktat vid behov
- Psykologtestning med fokus på kognitiva och exekutiva funktioner
- Funktionsutredning av arbetsterapeut
- Psykosocial utredning av kurator
Epidemiologi för schizofreni?
Prevalens 0,35 %
Något vanligare hos män
Lägre debutålder hos män än hos kvinnor: 18-25 åe vs 25-30 år
Vad kan bidra till att schizofreni uppkommer?
- Stark genetisk komponent, ca 100 olika genvarianter som ökar risken har identifierats. Överlappning med bipolär sjukdom!
- Gradividets- och förlossningskomplikationer
- Född på vintern
- Äldre fäder
- Migration
- Barndomstrauma
- Storstad
- Cannabis och centralstimulantia
Beskriv patofysiologi för schizofreni
- Dopaminhypotesen: överskott på dopamin i vissa delar av hjärnan
- Glutamathypotesen: brist på glutamat
- Serotoninhypotesen
- LSD påverkar serotonin, orsakar hallucinationer
- Atypiska antipsykotika blockar vissa serotoninreceptorer vilket kan ge symptomlindring - Endorfinhypotesen: förhöjda nivåer i likvor har noterats hos schizar
Vad finns det för belägg för dopaminhypotesen?
Substanser som ökar dopaminaktiviteten kan utlösa psykotiska symptom, tex amfetamin
Klassiska antipsykotika blockar ffa dopaminreceptor D2
Vad finns det för grupper av symptom vid schizofreni?
Prodromalsymptom
Positiva symptom
Negativa symptom
Kognitiva
Affektiva
Motoriska
Restsymptom
Vad kan man få för prodromalsymptom vid schizofreni?
- Social isolering
- Oro/ångest
- Koncentrationssvårigheter
- Ändrad uppfattning om den egna personen/inte känna igen sig själv
- misstänksamhet
- studier/arbete går sämre
- minskat engagemang i tidigare fritidsintressen
- svårbegripliga känsloutbrott och udda framtoning
- ökad känslighet för sinnesintryck
- sömnrubbning
- nedsatt känsla för sociala konventioner
Vad är positiva symptom?
- Jagstörning - gräns mellan jaget och omvärlden blir oskarp
- Hallucinationer
- hörsel (kommenterande röster, imperativa röster, tankeeko)
- syn-, smak-, och lukthallucinationer - Störningar i tankeinnehåll
- torftigt eller vagt tankeinnehåll
- vanföreställningar
Vad är vanföreställningar?
Slutsatser kring den yttre verkligheten som leder till en felaktig uppfattning om verkligheten som vidhålls trots övertygande bevisning. Uppfattningen delas inte av andra och kan inte förstås utifrån individens sociokulturella sammanhang
Vad är skillnaden mellan primära och sekundära vanföreställningar?
Primära: vardagliga händelser osv tillskrivs obegriplig innebörd
Sekundära: vanföreställningar som är tolkningar av perceptionsstörning, tex förföljelseideer sekundärt till hörselhallucinationer
Vad är negativa symptom?
- Apati
- Passivitet, viljestörning, amotivation
- Autistiska drag
- Initiativsvårigheter
- Lustlöshet (anhedoni)
Vad är affektiva symptom?
- Avtrubbade/flacka affekter
- Inadekvata/inkongruenta affekter
Affektiv avflackning är en objektiv iakttagelse och behöver inte stämma överens med individens subjektiva upplevelse
Vad är kognitiva symptom?
Nedsättningar i
- exekutiv funktion
- logiskt resonerande
- arbetsminne
- uppmärksamhet, koncentrationsförmåga
- reaktionstid
- impulskontroll
- simultankapacitet
Hur påverkar kognitiva och negativa symptom patientens bemötande gentemot vårdpersonal?
- begränsad uthållighet
- missar viktig information
- riskerar att dra felaktiga och förhastade slutsatser
- problem blir överväldigande
- nedsatt minnesfunktion
- ambivalens
- efterfråga funktion snarare än emotion
Vad är motoriska symptom vid schizofreni?
- vaxartad motorik och mimik (ofta biverkning)
- katalepsi
- stereotypier
- paramimier
- ekopraxi
- ekolali
- katatoni
Vilka är schizofrenins sjukdomsfaser?
- prodromalfas
- akutfas
- återhämtningsfas
- stabil fas/remission
Vad är målen med läkemedelsbehandling vid schizofreni?
Minska psykotiska symptom
Reglera sömn
Reglera stämningsläge
kan behöva ges med tvång
Vad ska man ha för förhållningssätt gentemot schizofrena patienter?
- Tydlighet, ärlighet, struktur, förutsägbarhet
- Respektera integritetsbehov
- Ha sällskap vid risk för aggressivitet
- Lugnt kroppsspråk, lågaff bemötande
- Undvik intensiv ögonkontakt
- Ge hellre förslag på aktivitet snarare än att efterfråga patientens vilja
- undvik röriga miljöer
- undvik splittring genom att diskvalificera andra kollegor
- bilda sig helhetsbild av patientens livskvalitet, dvs inte bara fokus på positiva symptom
Varför behöver man ge antipsykotika?
- Rädda hjärnan - vid kraftiga symptom skadas hjärnans nervceller
- Minska DUP-tid (duration of psychosis)
ju längre man går obehandlad med psykos, destå svårare kan de bli att komma åt och bryta - Vinna tid - vid svåra symptom kan riskerna med att inte bryta med läkemedel bli för stora, tex suicidrisk
Principer vid läkemedelsbehandling av schizofreni
- individanpassa val av läkemedel
- olika beroende på sjukdomsfas
- lägsta effektiva dos
- regelbunden provtagning
- medicinen ett “verktyg” för att minska sårbarheten men garanterar inte frihet från återfall - andra åtgärder för att minska stress och sårbarhet är också viktiga
Haloperidol och olanzapin, vilket är typisk och vilken är atypisk?
Haloperidol är typisk
Olanzapin är atypisk
Hur verkar typiska antipsykotika?
Gemensamt: blockad av D2-receptorer
Den antipsykotiska effekten av typiska antipsykotika är kopplad till hur stor andel av D2-receptorerna som är blockerade
Utöver detta påverkas andra receptorer i varierande omfattning, vilket kan ge skillnader både effekt
Vilka är de fyra viktiga dopaminerga banorna?
- Mesolimbiska banan (temporallob)
- Mesokortikala banan (PFC)
- Nigrostriatala banan (basala ganglier)
- Tuberoinfundibulära banan (hypofysen)
Vad händer med aktiviteten i de dopaminerga banorna vid schizofreni?
- Överaktivitet i mesolimbiska -> positiva symptom
2. Underaktivitet i mesokortikala -> negativa och kognitiva symptom + bristande impulskontroll
Biverkningar av antipsykotisk medicin=
- Muntorrhet
- förstoppning
- viktuppgång
- prolaktinstegring med följder
- ortostatism
- tremor
- EPS (akatisi, dystoni, parkinsonism)
- känslomässig avtrubbning
- tardiv dyskinesi
Vad gör man för särskild monitorering vid schizofreni?
- Clozapin - blodstatus med diff 1 gång/månad
- viktkontroll
- årsprover med bla metabola prover
- biverkningsskattning
- S-koncentration vid behov
Hur skiljer sig schizofrenibehandling beroende på sjukdomsfas?
Prodromalfas:
- alliansskapande
- utredning
- ev SSRI
- vid prepsykotiska symptom möjligen låg dos antipsykotika
Akut/aktiv fas: symptomkontroll
- anxiolytika (BDZ)
- sömnreglering
- antipsykotika
- ev stämningsstabiliserande
Återhämtningfas:
- sätt ut BDZ
- dostitrering
- biverkningsmonitorering
- stressreducering
Vilka neuroleptika när?
Nyinsjuknande: olanzapin, aripirazol eller risperidon
Behandlingsresistens eller suicudalitet: Clozapin
Bristande kompliance eller samsjuklighet med substansbrukssyndrom: Risperdal
Hur länge ska man medicinera mot schizofreni?
- Traditionellt sett minst ett år efter ett akut psykotiskt kov
- OBS allians vid dosnedtrappning/utsättning
- nedtrappning/utsättning bör alltid ske stegvis
- noggrann monitorering av ev symptom under tiden
- beredskap att höja/återinsätta vid återfall/tidiga tecken
- efter 2-3 återfall rekommenderas LIVSLÅNG MEDICINERING
Hur påverkas prognosen vid återfall?
Många och täta återfall -> sämre prognos
Återhämtningen förlängs
Kvarvarande symptom ökar
Psykosocial funktion försämras
Risken för behandlingsresistens ökar
Vad är den vanligaste orsaken till återfall?
Avbruten läkemedelsbehandling
Intermittent medicinering kopplas till högre återfallsfrekvens än kontinuerlig behandling
Vad är viktigast att ta med sig om läkemedelsbehandling vid psykos?
Läkemedelsbehandling vid psykossjkd är viktigt för att minska risken för permanenta skador på hjärnan och förebygga långsiktigt funktionsbortfall
Medicinändring bör alltid ske i samråd med behandlande läkare
Läkemedelsbehandlingen ska individanpassas, utvärderas regelbundet och justeras utifrån olika stadier och olika symptombild samt biverkningar
