Omtentamen - Fysiologi 2023-08-14 Flashcards
Vilka anatomiska och fysiologiska skillnader finns mellan det sympatiska och parasympatiska
nervsystemet, och i vilka situationer aktiveras respektive system?
Anatomiska och fysiologiska skillnader:
1. Preganglionära- och postganglionära neuron
Sympatiska
Preganglionära: korta preganglionära neuron
Postganglionära: långa neuron
Spridning: kan påverka MÅNGA organ samtidigt + binjuremärgen
Parasympatiska:
Preganglionära: långa neuron
Postganglionära: korta neuron
Spridning: påverkar endast 1 organ åt gången.
- Ganglion
Sympatiska: - Sympatiska gränssträngen
- Prevertebrala ganglion
- Binjuremärgen (frisätter hormoner - adrenalin och noradrenalin)
Parasympatiska:
- Ganglion i eller nära målorganet
1. Kraniala ganglion
2. Sakrala ganglion
- Transmittor & receptor
Sympatiska
- Transmittor : noradrenalin
- Receptor: adrenerga (a,B)
Parasympatiska
- Transmittor: acetylkolin
- Receptor: kolinerga
- En sympatisk aktivering mycket mera spridd i kroppen än en parasympatisk aktivering:
- Det är större divergens, Ach inaktiveras snabbare än Na och Na och A från binjuremärgen intensifierar effekten.
Aktiveras vid:
Sympatiska
- Fight, flight, fright
- E-Reaktioner
Parasympatiska
- Lugn och ro
- SLUD-reaktioner
(SLUD-reaktioner = salivering, lacrimation (ökat tårflöde), urinering, defekation (avföring) + minskad hjärtfrekvens)
Fyra av nedanstående påståenden är korrekta och fyra av påståendena är felaktiga.
- Nervvävnaden består av neuron och stödjeceller (gliaceller).
- Dopamin, serotonin och histamin är alla exempel på små (låg)molekylära
neurotransmittorer. - Rovdjur med centralt placerade ögon har ett större överlappande synfält vilket ökar
djupseendet och möjliggör ett bra fokus på nära håll. - Den grå substansen (substantia grisea) i hjärnan och ryggmärgen utgörs av
nervcellskroppar. - Trumhinnan utgör gränsen mellan mellanörat och innerörat.
- Flertalet spinalnerver utgår från hjärnstammen.
- Registrering av position och rörelse av kroppsdelar benämns exteroception.
- Nervimpulsen färdas i synapsen ner till nervterminalen.
a) Markera vilka fyra påståenden som är korrekta!
b) Välj ut ett påstående som du anser vara felaktigt och motivera varför det är felaktigt!
Motivering krävs för full poäng.
a) Korrekta påståenden:
- Nervvävnaden består av neuron och stödjeceller (gliaceller).
- Dopamin, serotonin och histamin är alla exempel på små (låg)molekylära neurotransmittorer.
- Den grå substansen (substantia grisea) i hjärnan och ryggmärgen utgörs av nervcellskroppar.
- Trumhinnan utgör gränsen mellan mellanörat och innerörat.
b) 6. Flertalet spinalnerver utgår från hjärnstammen.
Kranialnerver = kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen.
Spinalnerver = totalt 31 never som bildas genom de nervrötter som leder ut eller in i ryggmärgen.
Beskriv mekanismen bakom åksjuka/rörelsesjuka!
Vid åksjuka får hjärnan motstridig information om rörelser. Synen ger hjärnan besked om att är stilla i förhållande till rummet och omgivande föremål. Samtidigt ger balansorganen information om att
befinner sig i rörelse -> hjärnan kan inte tolka motstridig
information -> autonoma nervsystemet aktiveras -> illamående
Myofibriller byggs upp av sarkomerer och förekommer i både skelett- och hjärtmuskulatur.
a) Beskriv uppbyggnaden av en sarkomer (rita gärna!)
b) Beskriv översiktligt mekanismen som gör att sarkomeren förkortas när muskelfibern
kontraherar.
a) Sarkomerens struktur:
- Myosinfilament (tjocka) i mitten
- Aktinfilament (tunna) på båda sidorna
- Z-diskar på ytterkanterna fäster aktinfilamenten
- M-linjen kopplar ihop myosinfilamenten
- Titin centrerar myosinfilamenten, håller ihop sarkomeren
- Nebulin bestämmer aktinfilamentens längd (fungerar som en linjal)
b)
När en muskelfiber kontraheras så är det sarkomererna som förkortas genom att myofilamenten glider längs varandra så att området med överlappning mellan aktin och myosinfilamenten ökar.
a) Vilka hormoner frisätts från bukspottkörteln och hur regleras deras frisättning?
b) Vilka
funktioner har dessa hormoner?
a) Insulin som produceras bukspottkörtelns betaceller
Reglering: Utsöndringen ökar när glukoshalten i blodet stiger. Stimuleras av kolecystokinin, sekretin, GIP (som ökar så fort maten kommer ner i tarmen), parasympatiska nervsystemet stimulerar och sympatiska nervsystemet + adrenalin hämmar. Bryts ner i lever och njurar.
Glukagon som produceras i bukspottkörtelns alfaceller
- Reglering: Utsöndringen minskar när glukoshalten i blodet stiger och ökar när glukoshalten sjunker. Ökad aminosyrakonc stimulerar glukagon, insulin hämmar. Bryts ner i lever och njurar.
b)
Insulins funktioner: Regleringssystem som ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen. Ökar i samband med mat/foderintag och har till uppgift att stimulera cellernas upptag av näring. Metaboliserar glukos, fett och protein (anabolt).
Glukagons funktioner: Regleringssystem som ser till att cellerna tillförs rätt mängs energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen. Minskar i samband med mat/foderintag. Glukagons huvuduppgift är att öka koncentrationen glukos och fettsyror i blodet, öka glukosutsöndring från levern, stimulera fettnedbrytning genom att stimulera glukoneogenes + glykogenolys.
Ett djurs hjärtfrekvens och blodtryck kan påverkas av flera olika faktorer.
a) Ange två faktorer som kan påverka djurets hjärtfrekvens och förklara på vilket sätt
hjärtfrekvensen påverkas.
b) Ange två faktorer som kan påverka djurets blodtryck och förklara på vilket sätt blodtrycket
påverkas.
a)
1. Aktivering av sympatiska nervsystemet:
- Påverkan: Aktivering av det sympatiska nervsystemet, ofta i samband med stress eller fysisk aktivitet, ökar frisättningen av noradrenalin. Detta leder till ökad hjärtfrekvens genom att öka hjärtats kontraktilitet och öka hastigheten på hjärtats retledningssystem.
- Aktivering av parasympatiska systemet (vagusnerven):
- Påverkan: Aktivering av det parasympatiska nervsystemet, genom stimulering av vagusnerven, minskar hjärtfrekvensen. Detta sker genom frisättning av acetylkolin, vilket sänker hjärtats kontraktilitet och minskar retledningssystemets hastighet.
Andra faktorer som påverkar HF är:
Ålder
- Unga djur har högre ämnesomsättning, således högre hjärtfrekvens
Djurets kondition
- Vältränade djur kan ha lägre hjärtfrekvens
Aktivitetsgrad
- Ökad hjärtfrekvens
Stressnivå
- Ökad hjärtfrekvens
Situationsberoende hypertension = “White coat effect”
- Respons på stress, klinisk miljö; HR ↑
b)
1. Blodvolym:
- Påverkan: Ökat blodvolym, till exempel vid vätskeretention eller ökad vätskeintag, kan öka det intravaskulära trycket och därmed höja blodtrycket. Minskning av blodvolym kan leda till lägre blodtryck.
- Perifer kärlresistens:
Påverkan: Förändringar i kärlresistensen, som regleras av arteriolerna, påverkar blodtrycket. Vid ökad kärlresistens, som kan uppstå vid vasokonstriktion, ökar blodtrycket. Minskad kärlresistens, som kan inträffa vid vasodilatation, leder till lägre blodtryck.
MAP = CO x TPR
Medelartärtrycket = Cardiac output x totala perifera resistensen
Höjning av cardiac output - högre tryck
Blodtrycket är dessutom beroende av:
Blodvolymen
Artärernas elasticitet (äldre individer ffa)
Fysisk aktivitet (höjning)
Emotionell status (lugn/stressad)
Situationsberoende hypertension = “White coat effect”
- Respons på stress, klinisk miljö; BP ↑
En av de viktiga funktionerna för andningsorganen är att försörja kroppens celler med syre
(O2).
a) Beskriv mekanismen som driver upptaget av syre i lungornas alveoler.
b) På vilka sätt är alveolernas struktur optimerad för ett effektivt upptag av syre?
c) I vilken biokemisk form transporteras den största delen av syret i blodet?
a)
- Gasutbytet i lungorna sker genom diffusion (passiv - drivs av skillnader i halten)
- Halterna O2 och CO2 anges som partialtryck (p)
- Gaser diffunderar från högre till lägre halt/partialtryck
Diffusionen drivs av skillnader i partialtryck mellan:
alveolerna - lungkapillärerna
vävnadskapillärerna - cellerna
- Vid inandning (inspiration) andas vi in luft som innehåller syre (O2)
- Syre diffunderar från luften i alveolen genom alveolväggen till kapillärerna som omger alveolen.
- Syret passerar genom den tunna alveolväggen och diffunderar in i de röda blodkropparna (erytrocyterna) i kapillärerna.
- Syret binder till hemoglobinmolekylerna. Varje hemoglobinmolekyl kan binda upp till fyra syremolekyler.
b)
1. Alveolerna är väldigt många → stor yta för gasutbytet
- Den tunna blod-luft-barriären ger snabb diffusion
- Alveolerna omges av ett nätverk av kapillärer för att öka möjligheten till effektivt gasutbyte
c)
Transport av O2 i blodet
1,5% löst i plasman (O2 löser sig inte lätt i vätska)
98,5% bundet till hemoglobin (Hb) inuti erytrocyterna
Det produceras flera viktiga sekret i digestionskanalen. Beskriv kortfattat två komponenter
samt funktionen av dessa i följande sekret hos enkelmagade karnivorer och omnivorer.
a) Galla:
b) Bukspott:
c) Magsaft:
a)
- Gallsalter
- Fosfolipider
Gallsalterna och fosfolipiderna hjälper till i nedbrytningsprocessen genom att fungera som emulgeringsmedel för fettdropparna i turnntarmen( bryter upp stora fettdroppar till små)
b)
HCO3- (vätekarbonat)
- Buffrande, neutraliserar magsaften i duodenum (sänker pH)
→ Skyddar epitelcellerna och möjliggör enzymspjälkning
Lipas (spjälkning av fett)
Amylas (bryter ner stärkelse)
c)
Saltsyra (HCl): Saltsyran skapar en sur miljö i magen, vilket underlättar den enzymatiska nedbrytningen av proteiner och aktiverar pepsinogen till pepsin.
Pepsin: Pepsin är ett enzym som bryter ner proteiner till mindre peptider och aminosyror.
Mukus: Mukus skyddar magslemhinnan från den sura miljön och förhindrar självsmältning av magväggen.
Det mesta av gräsets energi finns lagrad i så kallade strukturella kolhydrater. Beskriv de fyra
mest väsentliga stegen/processerna som behöver ske för att en ko ska kunna utnyttja dessa
för sin egen energiförsörjning.
Nervös hormonell reglering:
Mekanisk bearbetning och transport (ser till att födan omvandlas och förs framåt)
Sekretion - enzymer, buffrande eller surgörande sekret, slem mm. (saliv, magsaft, bukspott)
Enzymatisk spjälkning - stegvis process ger molekyler av rätt storlek
Absorption - upptag av näringsämnen
En hund befinner sig på hög höjd. Blodprovsanalys visar förhöjt pH och sänkt CO2-tryck.
a) Vilken typ av syra-bas-rubbning har hunden drabbats av?
b) Förklara varför syra-bas-rubbningen har uppkommit och beskriv hur kroppen kan arbeta för att kompensera för den uppkomna rubbningen.
a) Hunden har drabbats av respiratorisk alkalos.
b)
Respiratorisk alkalos uppstår när det finns en ökad eliminering av koldioxid (CO2) genom andningen, vilket leder till sänkt partialtryck av koldioxid (pCO2) i blodet och en ökning av pH.
På hög höjd finns det lägre syretryck, vilket stimulerar andningen för att öka syreupptaget.
Ökad andning resulterar i en snabbare eliminering av koldioxid från kroppen.
Tendens att korrigera sig själv
Kompensation:
Njurar:
- Minskad utsöndring av H+
- Minskad produktion av HCO3-
- Minskad reabsorption av HCO3-
a) Vilken effekt har antidiuretiskt hormon (ADH) på sekundärurinens sammansättning?
b) Vilken effekt har aldosteron på sekundärurinens sammansättning?
a)
1. Ökad vattereabsorption i njurarna:
ADH ökar permeabiliteten i samlingsrören i njurarna, vilket resulterar i en ökad reabsorption av vatten från primärurinen tillbaka in i blodomloppet.
Detta minskar mängden vatten som utsöndras i sekundärurinen.
- Minskat urinflöde:
Genom att öka vattenretentionen minskar ADH urinflödet, vilket resulterar i en koncentrerad sekundärurin med mindre volym och högre osmolaritet.
b)
1. Ökad natriumreabsorption:
Aldosteron agerar på njurarnas distala tubuli och samlingsrör, vilket ökar reabsorptionen av natrium från primärurinen tillbaka in i blodomloppet.
Detta leder till en ökad koncentration av natrium i blodet och minskar mängden natrium som utsöndras i sekundärurinen.
- Ökad kaliumutsöndring:
Samtidigt som natriumåterabsorptionen ökar, ökar aldosteron också utsöndringen av kalium i sekundärurinen.
Detta hjälper till att upprätthålla elektrolytbalansen genom att minska nivåerna av kalium i blodet.
En höglakterande ko förlorar stora mängder Ca 2+ i mjölken. Hur hanterar kon detta fysiologiskt
för att försöka bibehålla en stabil Ca 2+-koncentration i blodet?
Kalciumupptag och -utsöndring styrs av hormonerna PTH och Calcitonin
Låga nivåer kalcium i plasman - PTH frisätts
Parathormon (PTH):
- När kroppen upptäcker en minskad kalciumnivå i blodet, frisätter bisköldkörtlarna parathormon (PTH).
PTH ökar frisättningen av kalcium från ben genom att öka benresorptionen. Detta innebär att kalcium frigörs från benstrukturen och går in i blodet.
Ökad kalciumreabsorption i njurarna:
- PTH stimulerar även ökad återabsorption av kalcium i njurarna. Mindre kalcium utsöndras därför i urinen, vilket bidrar till att bevara kalcium i kroppen.
Aktivt transport av kalcium i tarmen:
- För att kompensera förlusten av kalcium i mjölken ökar tarmarna upptaget av kalcium från födan genom aktivt transport. Detta regleras av kroppens behov och kan påverkas av olika faktorer, inklusive D-vitamin.
Ett djur går och dricker. Förklara vad som händer i kroppen som leder till att törstkänslan
uppstår
Törstcenter i hypotalamus
- Osmoreceptorer i hypotalamus skickar signaler till törstcenter
- När osmolariteten går upp 3% - törstsignaler
När har man druckit tillräckligt?
- Temporär hämning/inhibering (oklar mekanism)
- “Permanent” törsthämning
