Instuderingsfrågor Cirkulationsfysiologi Flashcards

1
Q

Ge exempel på hjärt-, kärlsystemets funktioner. (6 st)

A
  • Transport av: syre, näringsämnen, avfallsprodukter, koldioxid och hormoner
  • Vätskebalans
  • Temperaturreglering
  • Immunförsvar
  • Blodkoagulation
  • Reglering av blodtryck och blodflöde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består blodet av?

A

Röda blodkroppar (Erytrocyt)
Vita blodkroppar (Leukocyt)
Blodplättar (Trombocyter)
Plasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är hematokrit (Htk)?

A

Andelen röda blodkroppar av den totala blodvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan mjälten påverka cirkulationen och hematokriten?

A
  • Mjälten fungerar som en del av kroppens immunsystem genom att filtrera och rensa blodet från gamla, skadade eller onormala blodceller.
  • Fungerar som blodreservoar där röda blodkroppar kan frisättas vid stress eller fysisk ansträngning och öka syreupptagningsförmågan
  • Mjälten påverkar cirkulationen genom att delta i blodbildning och genom att rensa blodet från gamla eller defekta blodceller. Dess roll i dessa processer kan påverka hematokriten genom att reglera antalet röda blodkroppar i cirkulationen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är det för skillnad på serum och plasma i ett blodprovsrör?

A

Serum är den flytande delen av blodet efter koagulationen
- Blodet får koagulera och vätskan sedan centrifugeras.
- Blodprov med blodkropparna kvar
- Saknar koagulationsfaktorerna

Plasma är den flytande delen av blodet innan koagulation
- Blodet får antikoaguleras och vätskan sedan centrifugeras.
- Innehåller koagulationsfaktorerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad har hemoglobin för funktioner?

A

Är ett protein i röda blodkroppar som ger dess röda färg.

Två huvudsakliga funktioner:
- Syretransport (hemoglobin har fyra hemgrupper som syre kan binda till)

  • Koldioxidtransport (från kroppens vävnader till lungorna där det andas ut)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad produceras röda och vita blodkroppar hos en vuxen individ?

A

I benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför är järn (Fe) i kosten så viktigt för däggdjur?

A

Ingår i hemoglobin och behövs därför för att producera röda blodkroppar

  • Behövs vid transport av syre till vävnaderna + borttransport av koldioxid från blodet.
  • Järnbrist kan orsaka blodbrist/ anemi

Även viktig för:
- Myoglobinfunktion
- Cellandning och energiproduktion
- Immunfunktion
- Kognitiv funktion och tillväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

På vilket sätt stoppas en blödning hos däggdjur?

A
  • Kontraktion av skadade blodkärl
  • Bildas en trombocytplugg (blodplättsplugg)
  • Koagulation aktiveras (komplext kaskadsystem - fibrintrådar bildar ett nätverk)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka olika typer av vita blodkroppar finns det?

A
  • Lymfocyter (T-lymfocyt, B-lymfocyt)
  • Monocyter
  • Granulocyter (neutrofiler, eosinofiler, basofiler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad skiljer fostrets blodcirkulation från blodcirkulationen efter födseln?

A

Moderkakan (fungerar som):
- njurar
- lungor (“kollapsade”)
- magtarmkanal

Syrerikt blod från navelsträngen:
Bakre hålvenen (vena cava) → HF → foramen ovale → VF → VK → aorta

  • Foramen ovale - specifik i fosterstadiet (behövs för cirkulation)

Syrefattigt blod från huvud och framben:
Främre hålvenen (vena cava) → HF → HK → lungartären → ductus arteriosus → aorta

  • Ductus arteriosus - specifik i fosterstadiet (behövs för cirkulation)

Förändringar vid födseln:

  • Moderkakans (placentas) cirkulation upphör
  • Lungorna expanderar→ Stängning av
  • foramen ovale
  • ductus arteriosus

Stora och lilla kretsloppet aktiveras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har klaffarna för funktion i hjärta och kärl och hur styrs klaffarnas rörelser?

A

Klaffarna behövs för att se till att blodet går i rätt riktning och de styrs av tryck dvs öppnas vid lågt tryck och stängs vid högt

  • Mekaniska rörelser som är beroende av tryckskillnader
  • När hjärtat pumpar, öppnas och stängs klaffarna automatiskt i synkronisering med hjärtats sammandragningar och avslappning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur är hjärtsäcken uppbyggd och vad har den för funktion?

A

Perikardiet = hjärtsäcken

En tvåskiktad säck som omger hjärtat:
- Yttre lagret
- Inre lagret: Delas in i två skikt och mellan skikten finns vätskefilm som hämmar friktion

Funktioner:
- Skydda och stödja hjärtat
- Minska friktionen mellan hjärtat och de omgivande strukturerna när hjärtat slår.
- Möjliggör också hjärtats rörelser och förhindrar överdriven expansion när blodet pumpas ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv en blodkropps väg ett varv genom hela cirkulationen. (6 steg)

A
  1. Syrerikt (arteriellt) blod pumpas från vänster kammare via klaff ut i stora kroppspulsådern (aorta), för att gå till hjärna och andra organ i kroppen.
  2. Vid kroppens vävnader går blodet från artärer till kapillärer, där syre och näringsämnen överförs till vävnaderna och koldioxid tas upp.
  3. Syrefattigt blod återvänder genom kapillärerna till venerna.
  4. Det syrefattiga (venösa) blodet återvänder till höger förmak och flödar genom en klaff till höger kammare. Ut genom klaff och pumpas till lungartärerna.
  5. I lungorna sker gasutbytet, där koldioxid avges och blodet syresätts
  6. Syrerikt blod från lungorna återvänder genom lungvenerna till vänster förmak via klaff ner i vänster kammare, och cykeln börjar om när det pumpas ut i aortan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ange namn för de fyra olika klaffplan man lyssnar över med stetoskopet på bröstkorgen.

A

Vänster sida:
- Lungartär
- Aorta
- Mitralis

Höger sida:
- Tricuspidalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur påverkas cirkulationen om hjärtsäcken fylls med vätska?

A

Hjärtat får svårare att pumpa blodet och cirkulationen försämras

För mycket vätska tyder på sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Varför är olika delar av kärlsystemet så olika avseende elasticitet och mängd glatt muskulatur?

A

Det beror på deras fysiologiska roll, specifika funktioner och de krav som ställs på dem för att möta kroppens behov

Artärer:
- Behöver vara mycket elastiska för att klara av det höga trycket som genereras av hjärtats kontraktion. Den elastiska väggen hjälper till att jämna ut blodflödet genom att fungera som en tryckreservoar.
- Glatt muskulatur för att reglera blodflödet

Arterioler:
- Elastiska, men mindre än artärer
- Betydande mängd glatt muskulatur för att justera blodflödet

Kapillärer:
- Innehåller inte elastiska fibrer, då de är små och designade för att underlätta diffusion (själva utbytet)
- Saknar glatt muskulatur för att underlätta diffusionen och möjliggöra en tunnare vägg.

Venoler och vener:
- Venoler har mindre elastiska väggar jämfört med vener.
- Mängden glatt muskulatur varierar; venoler har mindre glatt muskulatur än vener. Glatt muskulatur i venerna hjälper till att återföra blodet till hjärtat genom att agera som en pump.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad betyder systole och diastole?

A

Systole= hjärtats kontraktionsfas, högt tryck

Diastole= hjärtats relaxationsfas, undertryck

19
Q

Hur kan ett kontinuerligt blodflöde ut till vävnaderna upprätthållas även under diastole?

A
  1. Artärernas elasticitet
  2. Kontinuerlig reglering av kärltonus

Artärerna kan expandera och förvara blod som används för att upprätthålla blodflödet under diastole.

20
Q

Vilken väsentlig funktion har venerna t.ex. vid fysiskt arbete eller blödning?

A

Venerna har en större area än artärerna och kan därför fungera som en blodreservoar, denna reserv kan venerna distribuera först vid tex en blödning eller fysiskt arbete

21
Q

Varför är kalcium så viktigt för hjärtmuskeln?

A

Spelar en avgörande roll i den kontraktionsprocess som möjliggör hjärtats pumpande funktion.

  • Kalcium är nödvändigt för att aktivera kontraktionsproteinet troponin, vilket leder till sammandragning av hjärtmuskulaturen och därigenom pumpar blodet genom kroppens kärlsystem
22
Q

Varifrån styrs hjärtfrekvensen och hur regleras ökning respektive sänkning av hjärtfrekvensen?

A

Hjärtfekvensen styrs av sinusknutan och påverkas av autonoma nervsystemet och adrenalin.

Sinusknutan genererar elektriska impulser som initierar hjärtats sammandragningar.

(sympatikus (ökad aktivitet i sinusknutan) eller parasympatikus (minskad aktivitet i sinusknutan)

23
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka hjärtfrekvensen.

A

Djurslag
Ålder
Kondition
Aktivitetsgrad
Stress

24
Q

Vad menas med hjärtminutvolym (cardiac output) och vilka faktorer kan påverka den?

A

Den volym blod som pumpas från en kammare per minut.

Påverkas av hjärtfrekvens (antal kontraktioner per minut) och slagvolym (volymen som pumpas vid varje kontraktion)

25
Q

Beskriv retledningssystemets funktion, rita ett normalt EKG och ange vad som händer i samband med de olika EKG-vågorna.

A

Retledningssystemet funktion är att ge signal för kontraktion (bestämmer rytmen/frekvensen i hjärtat)

  1. Signalen uppstår i sinusknutan och sprids genom både vänster och höger förmak - depolariserar cellerna. Cellerna kontraherar och förmaken kontraherar.
  2. Signalen pausas kort i AV-knutan så blodet kan rinna ner i kamrarna.
  3. Efter AV-knutan överförs signalen genom Hisska-bunten till Purkinjefibrerna.
    Detta aktiverar kamrarna, vilket resulterar i depolarisering och kontraktion av båda.
  • P- vågen är förmakens depolarisering och kontraktion
  • P-Q-intervall är paus i AV-knutan
  • QRS-komplex är kamrarnas depolarisering och kontraktion
  • T-vågen är kamrarnas repolariseringen till viloläge
26
Q

Hur fungerar baroreceptorerna?

A

Baroreceptorerna sitter i kärlväggar, ffa hos stora artärer.

Är sensorer som mäter blodtrycket och spelar en viktig roll i regleringen av blodtrycket (tryckkänsliga)

De kan skicka signaler till hjärnan om det skulle ske tex. snabba blodtrycksförändrningar. Kroppen kan reagera genom ex att släppa adrenalin. Samma mekanism sker vid stresspåslag och mätning av blodtryck.

27
Q

Vad händer i hjärtat vid ett sympatikuspåslag?

A

Slagvolymen ökar Hjärtfrekvens (puls) och blodtryck ökar.
Vasokonstriktion (vidgning av blodkärlen)

28
Q

Hur kan binjuren påverka cirkulationen?

A

Binjuren producerar adrenalin som kan påverka hjärtfrekvens och därmed cirkulation.

29
Q

Hur kommer blodet tillbaka till hjärtat när återflödet kämpar mot tyngdlagen?

A

Klaffarna “bestämmer” vilket håll blodet ska gå.
- Muskler runt venerna kontraherar och pressar blodet uppåt. När muskeln slappnar av igen stängs klaffar som förhindrar återflöde tills det att muskeln kontraherar igen.

Skelettmuskelpumpen och andningsrörelser ger ökat ventryck och underlättar återflödet av venöst blod till hjärtat

30
Q

Hur kan andningsrörelserna bidra till ökat venöst återflöde till hjärtat?

A
  • Vid inandning fylls lungorna med luft och vidgar sig
  • Diafragman trycks mot buken och bukorganen trycker på venerna.
  • Trycket blir lägre och det blir lättare för blodet att komma in i brösthålan (återflöde)
31
Q

Hur regleras blodflödet till olika organ? (5 st)

A

Blodflödet till olika organ regleras genom mekanismer som anpassar sig efter kroppens behov

  1. Vasokonstriktion (kärlen drar ihop sig) och Vasodilatation (vidgar sig)
  2. Autoreglering (organen självreglerar)
  3. Nervsystemet
  4. Hormonell reglering
  5. Metabolisk reglering
32
Q

Vad menas med begreppen systoliskt och diastoliskt blodtryck?

A

Systoliskt blodtryck = övertryck (kärlen vidgas och blodet trycks fram)

Diastoliskt blodtryck = undertryck

33
Q

Hur kan man mäta blodtryck?

A

Man kan sätta en blodtrycksmätare i tex hundens svans

34
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka blodtrycket.

A

CO (cardiac output / hjärtminutvolym)

TPR (total perifer resistens)

SV (slagvolym)

Blodvolym

Artärers elasticitet (äldre ffa)

Fysisk aktivitet (höjning)

Emotionell status

35
Q

Vad “byts” ut och hur sker utbytet i utbyteskärlen, dvs i kapillärerna?

A
  1. Diffusion (från högre konc till lägre konc)
  • Utbyte av enskilda ämnen som följer gradient
  • Syre och näringsämnen överförs från blodet till vävnaderna och att koldioxid och andra avfallsprodukter överförs från vävnaderna till blodet.
  1. Massflöde av substanser (vätskefasen som flyttar på sig)
    - Plasma minus proteiner
    - Stabiliserar blodvolym
36
Q

Vilka två huvudtyper av utbyte finns det mellan blod och vävnadsvätska?

A

Filtration och absorption

37
Q

Beskriv hur tryck, yta och flödeshastighet ser ut i kapillärerna för att optimera utbytet.

A

Kraftig trycksänkning - blodet fördelas på en stor yta - blodet kommer kunna gå väldigt långsamt i kapillärerna (bra eftersom utbytet måste hinnas med)

38
Q

Hur uppkommer och transporteras lymfan, vad är dess funktion och var hamnar den slutligen?

A
  • Mellan kroppens celler finns vävnadsvätska. Vätskan sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan.
  • Lymfan transporteras i lymfkärl som töms i de stora venerna

Vätsketransporten underlättas av:
Klaffar
Skelettmuskelpumpen

Bildning av lymfa gör att vätskebalansen i kroppen upprätthålls.

Tar upp och avlägsnar vätskeöverskott från vävnader
Deltar i kroppens försvar mot bl.a. bakterier och virus

39
Q

Vad är ödem?

A

Ett tillstånd där onormal stor vätskevolym samlas i blodkärlen eller vävnaden, orsakar svullnad.

40
Q

Ge exempel på hur blodflödet omfördelas mellan olika organ vid fysisk ansträngning, jämfört med vila.

A

Under Fysisk Ansträngning:
- Mer blod riktas till arbetande muskler för att öka syreleveransen och avlägsna avfallsprodukter.

  • Blodflödet till hjärtat ökar för att stödja ökad pumpaktivitet.
  • Blodtillförseln till matsmältningsorganen minskar, eftersom de inte behöver lika mycket syre under träning.
  • Blodflödet till hud ökar för att kyla ner kroppen genom svettning.

Under Vila:
- Blodtillförseln till musklerna minskar, eftersom de inte kräver lika mycket syre som under fysisk ansträngning.

  • Matsmältningsorganen får en större andel av blodflödet för att underlätta matsmältning och näringsupptag.
  • Blodflödet till hud minskar, och mer fokuseras på att upprätthålla organfunktioner.
41
Q

Vad händer med cirkulationen (hur regleras blodflödet till olika organ) vid fysisk ansträngning?

A

Mängden kapillärer kring de muskler man tränar blir fler - syresättningsförmågan blir större. Mängden röda blodkroppar blir fler.

42
Q

Vilket hormon stimulerar produktionen av röda blodkroppar och i vilket organ produceras detta hormon?

A

Produktionen av de röda blodkropparna regleras av hormonet erytropoetin (EPO), som normalt produceras i njurarna och styrs av syrehalten i blodet.

43
Q

Vilken funktion har de vita blodkropparna?

A

De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner.

44
Q
A