Föreläsning fjäderfä Flashcards

1
Q

“Window of fertilization”?

A

Kort period mellan ovulation och bildningen av
äggvita startar

Spermier redan på plats infundibulum

8-10 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bildning av äggvita?

A

Startar i infundibulum

  • Äggsnoddarna (chalazae) bildas
    när ägget roterar i äggledaren
  • Produktion av äggvita i magnum
    är kontinuerlig

2-3 h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Skalhinnor?

A
  • Två stycken; inre tunnare än
    yttre
  • Luftficka bildas efter värpning i
    äggets trubbiga del
  • Nätverk av tunna och tjockare
    proteinfibrer
  • Mamillarknoppar
    (kristal-lisationspunkter)
    bildas på den yttre skalhinnan

ca. 1,5 h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Skalkörteln

A
  • “Plumping” – äggvitan späds ut (∼12% DM),
    och skalmembranen töjs ut, ägget får sin form
  • Skalbildning - deposition av
  • skal: 96% kalciumkarbonat och 4% matrix
  • pigment: porfyrin pigment (från röda blodkroppar)
  • kutikula: glykoprotein lager (∼10 μm)

∼ 20 timmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utero-vaginala övergången?

A
  • Primära lagringsplatsen för spermier
  • 1-2% av ejakulatet lagras
  • Kontinuerlig frisättning

Vagina
* Kortvarig lagring av det färdiga
ägget fram till värpning
* Deposition av spermier

1-10 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hormonell reglering I

A

*GnRH Gonadotrophin
frisättande hormon
*LH Luteiniserande
hormon
*FSH Follikel
stimulerande hormon
*Östrogen
*Testosteron
*Progesteron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hormonell reglering III

A

Ruvning o ruggning

GnRH (sjunker)
LH (sjunker)
FSH (sjunker)
Prolaktin (ökar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Äggskalet – kalciumkarbonat?

A

Blodflödet i skalkörteln ökar 5 dubbelt
* Ett äggskal består till 97% av
kalciumkarbonat
* Varje ägg innehåller 2-2,5 g kalcium vilket är
~10% av skelettets kalcium innehåll
* Det behövs kalcium och karbonat.
Ca2+ och CO32-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur regleras kalcium koncentrationen??

A
  • PTH (parathormon) ökar
    *Ca2+ frigörs från skelettet
    *Njuren ökar produktionen av calcitriol vitamin D 3
  • Calcitriol vitamin D
  • Upptag av Ca2+ från tarm stimuleras
  • Ca2+ utsöndringen i urinsyran minskar

(leder till) Kalcium koncentrationen i plasman ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tupp

A
  • Två gonader (testiklar) –
    (Hönan en gonad)
  • Testiklarna ligger inne i
    kroppshålan
  • Spermierna utvecklas i normal
    kroppstemperatur
  • Tuppen har ingen penis el accessoriska
    könskörtlar
  • Har kontroll på sin ”spermieekonomi”

*Testiklar i bukhålan
*Inga accessoriska
könskörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur skiljer sej fåglar från däggdjur?

A

DIGESTION
RESPIRATION
REPRODUKTION

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Respirationsorganen?

A
  • Infraorbital sinus
  • Lungor
  • Coracoid
  • Craniala luftsäckar
  • Caudala luftsäckar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Näsöppningar & vaxhud

A

Choana
Glottis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

SYRINX – kvitterorganet?

A

Hela broskringar
i luftstrupen
(kalcifierad hos
vuxen Amazon
papegoja)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Lungor

A

Inga lober
”Formgjuten” mot
bröstkotor och revben”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

LUNGOR - Struktur

A

Primär bronk (PB) delar sig i
sekundära bronker (SB)

Sekundära bronker delar sig i
parabronker (tertiära bronker)

Parabronker löper parallellt mellan sekundära bronker

Luftkapillärer (slutar blint) utgår från varje parabronk

Luftkapillärer omges av blod-
kapillärer – här sker gasutbytet !

17
Q

ANDNING

A
  • Ingen diafragma
  • Inandnings- och utandningsmuskler förändrar
    kroppshålans volym – bröstbenet höjs och sänks
  • Luftsäckar fungerar som blåsbälgar
  • Kontinuerligt flöde av luft genom lungorna
  • Gasutbyte enbart i lungvävnaden ej i luftsäckarna
  • Gasutbyte vid både
    in och utadning
18
Q

SAMMANFATTNING respiration

A
  • Små oelastiska lungor
  • Kraniala och kaudala luftsäckar som fungerar som
    blåsbälgar och lagringsutrymme för luft
  • Kontinuerligt flöde av luft genom lungorna, i
    samma riktning, vid både in- och utandning
  • Gasutbyte enbart i lungorna
  • Gasutbyte vid både in- och utandning
  • Blod möter luft med högre pO 2 under hela passagen
    genom lungvävnaden
19
Q

HJÄRTA

A

Generellt större än hos
däggdjur, ca 1.5 % av
kroppsv

Kolibrier 2.5% av kroppsv

20
Q

KRÄVA

A
  • Lagring av foder
  • Viss spjälkning av
    stärkelse
  • Lagring av foder till ungar
  • Produktion av krävmjölk
    (fett och proteinrik, duvor)
  • Mikrobiell jäsning
    (Hoatzin)
  • Kräva saknas hos vissa
    arter (t ex måsfåglar, struts,
    pingviner)
21
Q

KÖRTELMAGE

A

En och samma celltyp som
bildar HCl och pepsinogen
Ytepitel bildar skyddande
slem

22
Q

MUSKELMAGE

A
  • Rivhinnan bildas av körtlar i slemhinnan
  • Två par med muskler;
    de tunna och tjocka
    paret (glatt m.)

Genom muskelkontraktioner mals frön och andra växtpartiklar sönder

Rivhinnan skydd mot mekanisk nötning och magsaft

Grus kan vara ett hjälpmedel vid bearbetningen

23
Q

TUNNTARMEN

A
  • Endast små histologiska
    skillnade mellan duodenum,
    jejunum och ileum
  • Meckels diverticulum kan
    användas för att skilja jejunum från ileum
  • Duodenum bildar en loop
    (höns) runt pancreas
  • Skillnader i tarmlängd mellan olika arter och dieter
  • Antalet tarm loopar skiljer sig mellan arter
24
Q

LEVER

A
  • Två lober
  • Färgen varierar beroende på
    diet och reproduktion (bildar
    guleproteiner)
  • Gall blåsa på den viscerala
    sidan av den högra loben
  • Struts saknar gallblåsa
  • Galla krävs för normal
    spjälkning av fett
25
Q

BUKSPOTTKÖRTEL

A
  • Endokrin och exokrin
  • 1-3 utförsgångar
  • Exokrin vävnad bildar:
    amylas
    lipase
    proteolytiska enzymer &
    bikarbonat
26
Q

ABSORPTION I TUNNTARMEN

A
  • Glukos absorberas mha sekundär aktiv transport
    kopplad till Na till levern
    Liknar däggdjur
  • Peptider och aminosyror absorberas mha sekundär
    aktiv transport kopplad till Na till levern
    Liknar däggdjur
  • Fettsyror absorberas genom diffusion, triglycerider
    återbildas och förpackas i portomikroner som tas
    upp i kapillärer till levern
    Skiljer sig från däggdjur
27
Q

BLINDTARM

A

2 blindtarmar hos fåglar som har blindtarm

Mikrobiell jäsning av strukturella kolhydrater och upptag av VFA (fria fettsyror)

28
Q

SAMMANFATTNING cirkulation och digestion

A
  • Näbb och inga tänder
  • Kräva för lagring av foder
  • Muskelmage för mekanisk söderdelning
  • Enzymatisk spjälkning i ffa tunntarmen
  • Absorption av näringsämnen liknar däggdjur, fett
    undantaget
  • Separation i colon och mikrobiell jäsning i
    blindtarmarna – VFA produktion
  • Kombination av hög passagehastighet och
    mikrobiell jäsning – struts undantaget
29
Q

Colon/rectum?

A

Separation sker

30
Q
A