Instuderingsfrågor nervsystem (CNS & PNS) Flashcards
C
1
Q
Hur delas nervsystemet in?
A
Nervsystemet består av:
- Centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen
- Perifera nervsystemet (PNS) som består av nerverna i hela kroppen
2
Q
Beskriv de inåtgående systemen CNS
A
Inåtgående (afferenta) system:
- Består av sensoriska neuron som överför information från sensoriska receptorer till CNS. Dessa receptorer registrerar stimuli från omgivningen eller kroppen och skickar signaler till hjärnan och ryggmärgen för bearbetning.
- Exempel på afferenta funktioner inkluderar känslor som smärta, beröring och temperatur.
3
Q
Beskriv de utåtgående systemen i CNS.
A
Utåtgående (efferenta) system:
- Består av motoriska neuron som överför information från CNS till effektororgan, som muskler och körtlar.
- Detta system möjliggör utförandet av reaktioner och rörelser som svar på stimuli.
- Efferenta signaler kan vara viljestyrda (som att röra en arm) eller autonoma (automatiska kroppsfunktioner som hjärtslag och andning).
4
Q
Beskriv de inåtgående systemen i PNS
A
Inåtgående (afferenta) system:
- Består av sensoriska neuron som överför information från sensoriska receptorer i kroppen till CNS. Dessa signaler ger information om den omgivande miljön och kroppens tillstånd.
5
Q
Beskriv de utåtgående systemen i PNS
A
Utåtgående (efferenta) system:
- Består av motoriska neuron som överför information från CNS till effektororgan i kroppen.
- PNS delas vidare in i delsystem med specifika funktioner (sensoriska, somatiska motoriska, autonoma och enteriska)
6
Q
Vad är en motorisk nervcell/neuron?
A
Efferenta nervceller som förmedlar information från CNS (hjärnan och ryggmärgen) till effektorceller (musklerceller och körtelceller i kroppen)
7
Q
Beskriv de olika delarna i en motorisk nervcell.
A
- CELLKROPP (cellkärnan och andra organeller)
- DENDRITER (korta grenade utskott som tar emot elektriska signaler och kemiska neurotransmittorer)
- AXON (långa utskott som överför elektriska och kemiska signaler från nervcellen till en annan nervcell eller en effektorcell (slutdestinationen))
- MYELINSKIDA (isolerande mantel runt axonet som ökar hastigheten på nervimpulserna)
- NOD RANVIER (mellan myelinskidor där nervimpulser förnyas)
8
Q
Vad är en synaps?
A
- Synapser är kontaktpunkter mellan neuroner och deras målceller (neuroner eller muskel- och körtelceller). Signaler med information i form av nervimpulser överförs från en cell till en annan.
- Varaktiga förändringar i synapser utgör grunden för minne och inlärning
9
Q
Hur går en synaps till?
A
- Vid synapserna släpps signalmolekyler, neurotransmittorer, ut i det trånga utrymmet som separerar cellerna. Sändarmolekylerna binder till receptorer på målcellerna, som sedan svarar på den mottagna signalen.
- En synaps kan vara aktiverande eller hämmande. Samma signalsubstans kan ge olika verkan i olika synapser, effekten beror på mottagaren
10
Q
Vilka två huvudsakliga synapser finns?
A
- Elektriska synapser (vanligast hos ryggradslösa djur + glatt och hjärtmuskulatur)
- Kemiska synapser (dominerar hos ryggradsdjur)
11
Q
Vad är en kemisk synaps?
A
- I kemiska synapser sker överföringen av signaler genom användning av kemiska signalsubstanser, kallade neurotransmittorer.
- När en nervimpuls når änden av en axonterminal, frisätts neurotransmittorer från vesiklar in i synapsklyftan.
- Neurotransmittorerna diffunderar över synapsklyftan och bindas till receptorer på den postsynaptiska membranet (mottagande cellen), vilket genererar en elektrisk respons i den postsynaptiska cellen.
- Exempel på neurotransmittorer i kemiska synapser inkluderar acetylkolin, serotonin och dopamin.
12
Q
Vad är en elektrisk synaps?
A
- I elektriska synapser sker överföringen av signaler genom direkt elektrisk koppling mellan de två cellerna.
- I stället för att använda neurotransmittorer, tillåter elektriska synapser att joner (elektriskt laddade partiklar) överförs direkt från en cell till en annan genom speciella proteinkanaler som kallas gap junctions.
- Denna typ av synaps möjliggör snabb och direkt överföring av elektriska signaler utan förlust av information.
- Elektriska synapser är mindre vanliga än kemiska synapser och finns oftast i specifika delar av nervsystemet där snabb överföring är viktig, som i hjärtmuskeln.
13
Q
Vad är cerebrospinalvätska (CSF)?
A
Blodplasma utan proteiner och celler, har lägre koncentration av glukos och aminosyror, annorlunda jonkoncentration
14
Q
Vilka funktioner har cerebrospinalvätska (CSF)?
A
- Fungerar som hjärn- och ryggmärgsvätska
- Ge näring åt cellerna i CNS
- Transporterar substanser
- Stötdämpare
- Volymbuffert
15
Q
Vart produceras cerebrospinalvätska (CSF)?
A
Produceras i “choroid plexus”, finns i ventriklarna, subarachnoid space, ryggmärgen
16
Q
Vad är blodhjärnbarriären?
A
Blod-hjärnbarriären (BBB) är en specialiserad barriär som finns mellan blodet och centrala nervsystemet (CNS), vilket inkluderar hjärnan och ryggmärgen. Den primära funktionen hos blod-hjärnbarriären är att skydda hjärnan och CNS från skadliga ämnen och mikroorganismer som kan finnas i blodet, samtidigt som den möjliggör nödvändig transport av näringsämnen och andra substanser.
- Barriären består av astrocyter och hjärnkapillärer
- Hjärnans kapillärer och astrocyter släpper ej igenom stora molekyler, dvs skapar en barriär som skyddar hjärnan
- Vattenlösliga substanser stoppas men fettlösliga och gaser överförs lätt
17
Q
Vad består storhjärna (cerebrum) av och funktioner har den?
A
- Cerebrum, består av frontalloben, hjässloben, nackloben, tinningloben
- 2 cerebrala hemisfärer
- Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och tvärtom
- Primära barkområden: synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk bark (mitt i hjärnan)
- Funktioner: personlighet, associationer, beslut, medvetna handlingar, behandlar sinnesintryck
18
Q
Vad består mellanhjärnan (diencephalon) av och vilka funktioner har delarna?
A
Hypotalamus (golvet):
- styr kroppens autonoma funktioner och homeostas genom:
- att koordinera aktiviteter i det autonoma nervsystemet
- kontrollera en stor del av det endokrina systemet
- övervakning av hjärntemperaturen
Thalamus (väggar):
- Thalamus fungerar som ett sensoriskt relä och sorteringscenter för sensorisk information från kroppen och sänder dessa signaler vidare till relevanta områden i hjärnan för bearbetning.
Epifysen (taket):
- Producerar melatonin, ett hormon som reglerar sömn-vakenhetsrytmen, säsongsbunden brunst.
Hypofysen (under golvet):
- Central för hormon/endokrins systemet. Utsöndrar hormoner och styr andra endokrina system.
- Indelas i fram- och baklob.
Striatum:
- Centrum för motivation och vanor. Motorisk kontroll och rörelse.
Hippocampus:
- Centrum för motivation och inlärning. Hämmar stress. Bildar nya nervceller.
- Amygdala:
Central för emotionella nätverk. Gas för stress.
19
Q
Vilka delar består hjärnstammen (truncus encephali) av och vad är dess funktioner?
A
Hjärnstammen förbinder ryggmärgen med hjärnan
- Mitthjärna (mesencephalon): sensorisk (syn, hörsel) och motorisk funktion
- Hjärnbryggan (pons): kopplingscentral storhjärna-lillhjärna, centra balans, hörsel
- Förlängda märgen (medulla oblongata): “reptilhjärnan”, kontrollerar cirkulation och respiration, digestion, sömn, vakenhet, hunger, törst
20
Q
Vad består lillhjärnan (cerebellum) av och vilka funktioner har den?
A
- Den består av två halvor, som vardera styr vardera kroppshalva (inte tvärtom som med storhjärnan).
- Den skickar ner signaler via olika typer av signalsystem som går ner mot ryggmärgen som då kan påverka aktiviteten i motorneuronen.
- Skador på cerebellum ger störd koordination, balans och motorisk inlärning.
FUNKTIONER:
- Reglerar kroppens balans och rörelser, försöker göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser så liten som möjligt (finmotorisk kontroll)
- Välutvecklad hos däggdjur och fågel
- Rörelseminne (cykla, simma, namnunderskrift)
- Styr pågående rörelser och inlärning av nya rörelser
21
Q
Vilka övergripande funktioner har mellanhjärnan (diencephalon)?
A
- Reglering av autonoma funktioner
- Sensorisk relä
- Homeostas
- Mellanhjärnans huvudfunktioner är att överföra och modulera information till hjärnbarken från andra delar av hjärnan och från sensoriska organ, och att upprätthålla homeostas (en stabil inre miljö) i kroppen genom en rad integrerade mekanismer.
22
Q
Vad är en reflex?
A
- En reflex är en mekanism som automatiskt reglerar en kroppsfunktion, kan vara somatiska eller autonoma
23
Q
Ge exempel på somatiska respektive autonoma reflexer.
A
Somatiska reflexer: sträckreflex, senreflex, withdrawal, klireflex mm
Autonoma reflexer: kardiovaskulära, gastrointestinala
24
Q
Hur går en reflexbåge till?
A
Tack vare denna drar man reflexmässigt tillbaka handen om man ex sticker sig.
- känns först av en sinnescell
- skickas signal till sensoriska nervfibrer
- den går sedan till koordinerade centrum i ryggmärgen/hjärnan
- därifrån skickas signaler via en motorisk eller autonom nerv
- de når tillsist en muskel eller körtel.
25
Vad är definitionen av sömn?
Sömn är ett snabbt reversibelt stadium innebärande sänkt beredskap att reagera på förändringar i omgivningen.
26
Hur regleras sömn och vakenhet?
Thalamus och Cerebral Cortex:
- Thalamus fungerar som en sensorisk gateway, och dess aktivitet regleras för att filtrera och reglera inkommande sensorisk information under sömn och vakenhet.
- Cerebral cortex är involverad i högre mentala processer, inklusive medvetande, kognition och tänkande, vilket påverkar vakenhetsgraden.
Hypothalamus och Orexin (Hypocretin):
- Hypothalamus är en central aktör i regleringen av sömn och vakenhet. Det producerar orexin (hypocretin), ett neurotransmitterhormon som är viktigt för att upprätthålla vakenhet och förhindra övergången till sömn.
- Orexin produceras under vakna perioder och hämmar andra områden som främjar sömn.
Retikulära formationen i Hjärnstammen (Reptilhjärnan):
- Retikulära formationen i hjärnstammen spelar en nyckelroll i regleringen av vakenhet och uppmärksamhet.
- Det frisätter neurotransmittorer som påverkar aktiveringsnivån i hjärnan.
Epifysen och Melatonin:
- Epifysen producerar melatonin, ett hormon som reglerar sömn-vakencykeln och är kopplat till cirkadiska rytmer.
- Produktionen av melatonin ökar i mörker och signalerar att det är dags att förbereda för sömn.
Adenosin och Koffein:
- Adenosin ackumuleras i hjärnan under vaket tillstånd och verkar sövande genom att påverka aktiviteten i neurotransmittorer som serotonin och noradrenalin.
- Koffein fungerar som en antagonist för adenosinreceptorer, vilket blockerar adenosins sövande effekter och ökar därmed vakenhetsgraden.
27
Vilka olika stadier av sömn finns?
Lättsömn, djupsömn och REM-sömn
- Människan 90 min cykler; lätt sömn, djup sömn, REM sömn
- Mest djupsömn i början av natten, sedan lätt sömn och REM
28
Vad är lättsömn?
- Övergångsfas från vakenhet till sömn.
- Varar vanligtvis bara några minuter.
- Musklerna är avslappnade, och det kan vara lätt att väckas.
29
Vad är djupsömn?
- Djupsömnen är viktigast, återhämtning, tillväxthormoner ökar, sortera dagens intryck, slaggprodukter därneras (det glymfatiska systemet)
- Kallas också slow-wave sleep på grund av de långsamma vågmönster som förekommer i EEG (elektroencefalogram).
- Svår att väcka upp och nödvändig för fysisk återhämtning.
- Hormonproduktion och celldelning är ökad under detta stadium
30
Vad är REM-sömn?
- Hjärnan är väldigt aktiv under REM sömnen (mycket drömmar), men inte musklerna
- REM sömn, människa-varar 5-20 min, representerar 20% av sovtiden
- REM-sömn är den fas av sömncykeln när drömmar inträffar och ögonen rör sig snabbt i olika riktningar. Kroppen är vanligtvis i ett tillstånd av tillfällig paralys för att förhindra att vi fysiskt agerar ut våra drömmar. REM-sömn är också känt som paradoxal sömn på grund av dess kombination av snabb hjärnaktivitet och muskelavslappning. REM-sömnen blir längre under varje sömncykel.
31
Förklara varför en växtätare och ett rovdjur sover olika mycket.
Växtätare (herbivorer):
- Många växtätare, som nötkreatur eller hästar, har en tendens att sova mindre totalt sett, men ofta fördelat över flera korta perioder under dygnet. Detta beror på deras behov av att ständigt söka efter mat och deras förmåga att snabbt vara i vaken tillstånd för att undvika rovdjur.
Rovdjur (karnivorer):
- Rovdjur, som lejon eller katter, sover generellt sett mer totalt sett, ofta i längre sträckor. Detta beror på deras behov av att spara energi för jakten och den högre intensiteten i deras aktiviteter när de jagar och fångar byten.
32
Hur indelas autonoma nervsystemet?
- sympatiska nervsystemet (fight, flight, fright)
- parasympatiska nervsystemet (rest and digest)
33
Hur skiljer sig det somatiska nervsystemet från det autonoma nervsystemet? (5 st skillnader)
Det somatiska nervsystemet
1. Viljestyrt
2. Motoriska nervfibrer till skelettmuskulatur.
3. En enda neuron (motorneuron) förmedlar signalen från ryggmärgen till muskeln.
4. Använder acetylkolin som huvudsaklig neurotransmittor
5. Medvetenhet om sensoriska stimuli som beröring, smärta och temperatur.
Det autonoma nervsystemet
1. Icke viljestyrt
2. Motoriska nervfibrer till glatt muskulatur, hjärtat och körtlar
3. Två neuroner (preganglionära och postganglionära neuron) är involverade i överföringen av signalen från ryggmärgen till det effektoriska organet (muskler eller körtlar).
4. Använder acetylkolin och noradrenalin som huvudsakliga neurotransmittorer
5. Omedveten respons på interna stimuli och reglering av kroppsfunktioner som hjärtslag, andning och matsmältning.
34
Vad är en transmittorsubstans? (neurotransmittorer)
- En neurotransmittorsubstans är en kemisk förening som används av nervsystemet för att överföra signaler mellan nervceller.
- Dessa ämnen möjliggör kommunikation vid synapser genom att sända signaler från en nervcell till en annan, vilket är avgörande för normal funktion av nervsystemet.
35
Vilka är transmittorsubstanserna (neurotransmittorerna) till det sympatiska och parasympatiska nervsystemet?
Sympatiska nervsystemet:
- Acetylkolin - preganglionärt
- Noradrenalin - postganglionärt
Parasympatiska nervsystemet:
- Acetylkolin - både pre och postganglionärt.
36
Vilka är sympatiska och parasympatiska nervsystemets huvudfunktioner?
SYMPATISKA NERVSYSTEMET
Aktiverande respons :
- Svarar på hot eller stressiga situationer.
- Stimulerar kroppen för fysisk aktivitet och ökad energiförbrukning.
Effekter på organ:
- Ökad hjärtfrekvens
- Ökad respiration
- Ökad blodtillförsel till muskler och hjärna.
- Inhibering av matsmältning och andra icke-akuta funktioner.
PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET
Återställande respons:
- Aktiveras under lugna och vila-liknande förhållanden.
- Främjar återhämtning och lagring av energi.
Effekter på organ:
- Minskad hjärtfrekvens
- Minskad andningsfrekvens
- Främjar matsmältning och absorberande aktiviteter i mag-tarmkanalen.
- Ökad utsöndring av saliv och stimulering av utsöndring i mag-tarmkanalen.
37
Vilka anatomiska skillnader finns mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet avseende ursprungsnivå?
Sympatiska nervsystemet:
- Ursprunget är thorakalt och lumbalt i ryggmärgen
Parasympatiska nervsystemet:
- Ursprunget är kranialt i hjärnstammen och sakralt i ryggmärgen
38
Vilka anatomiska skillnader finns mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet avseende preganglionära och postganglionära neuron?
PREGANGLIONÄRA NEURON
- Sympatiska nervsystemet: Har korta fibrer som avgår från ryggmärgen och kopplar till prevertebrala eller paravertebrala ganglier. Myeliniserade
- Parasympatiska nervsystemet: Har långa fibrer som avgår från hjärnstammen eller sakrala delen av ryggmärgen och kopplar till ganglier nära eller i närheten av målorganen. Myeliniserade
POSTGANGLIONÄRA NEURON
- Sympatiska nervsystemet: Har långa fibrer som projicerar från ganglierna till målorganen. Omyeliniserade
- Parasympatiska nervsystemet: Har korta fibrer som projicerar från ganglierna till målorganen. Omyeliniserade
39
Vilka anatomiska skillnader finns mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet avseende ganglion?
SYMPATISKA NERVSYSTEMET
- Prevertebrala ganglier: Finns nära ryggmärgen och används av vissa sympatiska nervbanor för att koppla till organ som mag-tarmkanalen och bukorganen.
- Paravertebrala ganglier: Ligger längsmed ryggraden och används för kopplingar i andra delar av kroppen.
PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET
- Terminala ganglier: Ligger nära eller i målorganen och används för kopplingar i målorganområdet.
40
Vilka anatomiska skillnader finns mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet avseende spridning?
SYMPATISKA NERVSYSTEMET
- Ger en bred, generell aktivering för "fight-or-flight"-respons, vilket involverar hela kroppen.
- Kan påverka MÅNGA organ samtidigt + binjuremärgen
PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET
- Ger en mer specifik och lokaliserad respons, vilket främst påverkar organen i närheten av dess ursprung.
- Påverkar endast 1 organ åt gången.
41
Vilka anatomiska skillnader finns mellan det parasympatiska och sympatiska nervsystemet? (ursprung och placering av ganglier)
Sympatiska = ursprung thorakalt och lumbalt (vid bröst och länd) från ryggmärgen.
Sympatiska ganglier ligger nära ryggmärgen, på båda sidor av ryggraden.
Parasympatiska = nervceller från hjärnstammen och ryggmärgen, kranialt och sakralt
Parasympatiska ganglier ligger nära eller i närheten av målorganen.
42
Vilka fysiologiska skillnader finns mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet avseende transmittor, receptorer och funktioner?
Sympatiska ns
- Transmittor : noradrenalin
- Receptor: adrenerga (a,B)
- Funktioner: pupiller vidgas, luftrör vidgas, puls ökar, matsmältning hämmas
Parasympatiska ns
- Transmittor: acetylkolin
- Receptor: kolinerga
- Funktioner: pupiller dras samman, luftrör dras samman, puls minskar, matsmältning stimuleras
43
Hur regleras autonoma nervsystemet (ANS)?
Hypotalamus! Överordnat! (Bestämmer och känner av kroppens behov)
Reglering sker t.ex. genom:
- TON (= olika koncentration) (både nerv + binjuremärg)
- Reflexer (t.ex. kardiovaskulära, gastrointestinala)
- Storhjärnan kan till viss del påverka men ej styra
44
Vilka två huvudtyper av neuroner finns i perifera nervsystemet (PNS)?
- Sensoriska neuroner, eller afferenta neuroner (afferenta = leder till CNS)
- Motoriska neuroner, eller efferenta neuroner (efferenta = leder bort från CNS)
45
Perifera nervsystemet delas in i fyra delsystem, vilka?
sensoriska systemet
somatiska motoriska systemet
autonoma systemet
enteriska systemet
46
Vad kontrollerar det sensoriska (afferenta) systemet (kortfattat)?
Ansvarigt för att överföra sensorisk information från kroppen till CNS.
47
Vad kontrollerar det somatiska motoriska (efferenta) systemet (kortfattat)?
- Kontrollerar frivilliga muskler och medvetna sensoriska upplevelser.
- Styr skelettmusklerna
48
Vad kontrollerar det autonoma systemet (kortfattat)?
Kontrollerar omedvetna kroppsprocesser såsom körtlar, hjärtat och glatta muskler, tillsammans med det endokrina systemet.
- Delas in i sympatiska och parasympatiska nervsystem.
49
Vad kontrollerar det enteriska systemet (kortfattat)?
Lokaliserat i mag-tarmkanalen. Reglerar, tillsammans med det autonoma nervsystemet och det endokrina systemet, mag-tarmfunktionen.
50
Vad är afferenta nerver?
Skickar signaler från PNS till CNS (inåtgående nerver), dessa är sensoriska och skickar signaler om känsel och andra intryck från omvärlden som ska tolkas.
51
Vad är efferenta nerver?
Är utåtgående, skickar signaler från CNS till PNS. Motoriska nerver som styr våra muskler och körtlar.
52
Vad är det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet?
- CNS består av hjärnan och ryggmärgen och fungerar som kroppens huvudkontrollcenter.
- PNS inkluderar alla nervstrukturer utanför CNS och är ansvarig för att överföra information mellan kroppen och CNS.
53
Vad är sensoriska neuron?
Ansvariga för att bära information från sensoriska receptorer till CNS.
54
Vad är motoriska neuron?
Överför signaler från CNS till effektorceller
55
Vad är en målcell?
Cellen som en signal är riktad mot eller påverkar
56
Vad är en effektorcell?
Utför den respons som initieras av nervsystemet, till exempel muskelceller eller körtelceller
57
Definiera afferenta och efferenta neuron?
- Afferenta neuron: Bär signaler från perifera vävnader till CNS (exempelvis sensoriska neuron).
- Efferenta neuron: Bär signaler från CNS till perifera vävnader (exempelvis motoriska neuron).
58
Förklara hur impulsöverföringen mellan synapserna och deras målceller sker?
- När en nervimpuls kommer till ett nervändsslut frigörs transmittorsubstans - detta diffunderar då till synapsspalten som är en springa mellan nervändslutet och målcellen.
- Transmittorsubstansens binds sedan till receptorer i mållcellens membran. Sker en kemisk signalöverföring med hjälp av transmittorsubstans
59
Beskriv vad som menas med excitatoriska och inhibitoriska synapser?
Frisättning av transmittorsubstans kan antingen stimulera eller hämma målcellen.
Excitatoriska = Stimulerande
- Frisättning av transmittorn leder till depolarisering (insidan mer positiv, oftast av Na)
- I en stimulerande synaps depolariseras målcellen, går alltså i positiv riktigt vilket gör att målcellen kommer närmare tröskelnivå, stimulerande synapspotential.
Inhibitoriska = Hämmande
- Frisättning av transmittorn leder till hyperpolarisering (insidan mer negativ, oftast Cl in, K ut)
- I en hämmande synaps hyperpolariseras målcellen, går i negativ riktning, det blir svårare för målcellen att nå tröskelnivå, hämmande synapspotential. Detta är viktigt så att vi inte ska översvämmas av nervimpulser.
60
Vad har CNS för skydd?
Skelett, hjärnhinnor, cerebrospinalvätska och blod-hjärnbarriär
61
Vad menas med kolinerga respektive adrenerga nervceller?
- Kolinerga nervceller - nervfibrer som frisätter acetylkolin.
- Adrenerga nervceller - nervfibrer som frisätter noradrenalin.
62
Vad är en motorisk ändplatta?
Den del av muskelcellens vägg som gränsar till den motoriska nervfibern
63
Vilka centra finns i hjärnans olika lober?
- I pannloben finns centra för personlighet.
- I tinningloben finns centra för hörsel och lukt.
- I nackloben finns centra för tal och syn.
- I hjässloben finns centra för orienteringsförmåga och avståndsbedömning.
64
Hur reagerar kroppens övriga organ på sympatikusaktivering?
Andningsfrekvensen ökar, luftrören vidgas, pulsfrekvensen ökar, blodtrycket ökar, muskelspänningen ökar och pupillerna vidgas.
Kärlen i huden drar ihop sig, urinproduktionen minskar, mag-tarmkanalens rörelser minskar och immunförsvaret hämmas.
65
Vilken funktion fyller myelinet?
Myelinet har en stödjande och isolerande funktion. Det gör att nervimpulsen fortleds med hög hastighet och att hela signalen går fram.
66
Beskriv hur en nervimpuls fortleds!
En nervretning startar genom att den fångas upp av dendriter och sprids genom nervcellens axon på elektrisk väg. När impulsen når fram till synapsblåsorna frisätts transmittorsubstanser vilka påverkar nästa nervcells dendriter.
67
Vilka transmittorsubstanser finns i det somatiska nervsystemet?
Transmittorsubstanserna i det somatiska nervsystemet är acetylkolin, noradrenalin, serotonin och dopamin.
68
Vilken funktion fyller hjärnhinnorna?
Hjärnhinnorna försörjer nervvävnaden med blod samt innesluter ryggmärgsvätskan liquor.
Hjärnhinnorna fungerar även som skydd och isolering för hjärnan.
69
På vilket sätt ökar myelinisering ledningshastigheten för nervimpulsen?
Uppdelat i myelinskidor. Mellan skidorna finns små mellanrum, noder. Signalen hoppar mellan noderna vilket gör att nervimpulsen leds snabbare
70
Vilken riktning har nervimpulsen i ett neuron?
Nervimpulserna avancerar som elektriska signaler inne i nervcellen (neuronen) i riktning från dendriten till axonen.
71
Vad menas med och hur aktiveras postsynaptiska receptorer?
presynaptiska (före synapsen)
postsynaptiska (efter synapsen)
Genom synapspotential kan det antingen stimulera eller hämma den elektriska impulsen till målcellen
72
Hur kan neurotransmittoreffekter på det postsynaptiska neuronet avslutas?
Genom att ett ämne binds till en viss receptor och den har samma effekt som den naturliga transmittorsubstansen, den kallas agonist. Utan att aktivera den
73
Vad menas med grå och vit substans (vävnad) i centrala nervsystemet och var ligger respektive substans i de cerebrala hemisfärerna respektive ryggmärgen?
CNS
Grå - Nervcellens cellkropp som innehåller kärnan
Vita -består av cellernas långa utskott och myelin.
Ryggmärgen
Grå - Här finns cellkropparna till de nervceller som sköter kroppens rörelser.
Vit - ligger utanför den grå och innehåller nervbanor som leder impulser från hjärnan ut till kroppen, och från kroppen till hjärnan.
74
Vilka typer av gliaceller finns det?
Astrocyter, Oligodendrocyter, Schwannska celler, Microglia
75
Beskriv schwannska celler
Finns i PNS och är myeliniserade
76
Beskriv microglia
Finns i CNS och fungerar som makrofager gör i immunsystem
77
Beskriv oligodendrocyter
Finns i CNS och är myeliniserade
78
Vad gör astrocyter?
Finns i CNS. Den ger stöd, är blodhjärnbarriär, bryter ner glukos, återupptag av transmittorer och kommunicerar med andra nervceller
79
Vad är ranviers nod viktigt för?
Det är viktigt för fortledningen av nervimpulserna
80
Beskriv en nervimpuls och dess process
En nervimpuls är en elektrisk impuls/aktionspotential.
Det sker en tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonets in och utsida. Nervcellen har normalt en negativ vilopotential men när nervimpulsen får en stimuli öppnas jonkanaler och depolarisering sker (dvs det blir en mindre negativ laddning inne i cellen). Om det når tröskelvärdet så utlöses en aktionspotential med ström av positiv laddning dvs en nervimpuls som färdas i hög hastighet längs axonet.
81
Hur sker överföringen med nervimpulsen från nervcellen till en målcell?
Nervimpulsen når nervterminalen och neurotransmittorer utsöndras från det presynaptiska cellmembranet och diffunderar över den synaptiska klyftan. Neurotransmitter binder till receptorer på det postsynaptiska membranet och det blir en effekt.
82
Neurotransmittorer kan delas upp i två olika, vilka?
Småmolekylära och neuropeptider
83
Vad är småmolekylära (neurotransmittorer)?
- Syntetiseras i nervändsluten
- Transmittorn återanvänds, transportproteiner bär tillbaka dem till nervändsluten
- Ex. Glutamat, GABA, Dopamin, adrenalin, noradrenalin, serotonin, histamin, acetylkolin, ATP
84
Vad är neuropeptider (neurotransmittorer)?
- Syntetiseras i cellkroppen
- Transmittorn bryts ner av peptidaser eller tas upp genom endocytos, ingen återanvändning
- Ex. Endorfiner, enkefaliner, vasopressin, oxytocin, TRH, CCK
85
Beskriv neuropeptider
Neuropeptider syntetiseras i cellkroppen och transporteras till nervterminaler i vesiklar. De verkar på specifika recept
86
Vad är centrala nervsystemet?
Det centrala nervsystemet är hjärnan och ryggmärgen. Det centrala nervsystemets vävnad består av grå och vit substans. Den gråa substansen består av nervcellskroppar, dendriter och synapser. Den vita substansen består av nervfibrer eller axon. De innehåller också gliaceller.
87
Vad är perifera nervsystemet?
Det perifera nervsystemet är kraniala nerver, spinalnerver dvs hjärnnerver och ryggmärgsnerver. Det perifera nervsystemet består av nervfibrer som transporterar information mellan CNS och resten av kroppen.
88
Hur ökar myelinisering ledningshastigheten för nervimpulser?
myelinisering gör att nervimpulser kan hoppa mellan axonen och därmed gå snabbare.
89
Hur transporteras en actions potential från en cell till en annan genom en elektrisk synaps?
Nervimpulsen färdas i axonet och når nervterminalen. Där kommer neurotransmittorer utsöndras från det presynaptiska cellmembranet och diffundera över den synaptiska klyftan. Neurotransmittorn binder till receptorer på det postsynaptiska membranet och det blir en effekt i målcellen.
90
Beskriv strukturen av en kemisk synaps
En synaps består av en presynaptisk del i axonets ände, den synaptiska klyftan och en postsynaptisk del i den andra nervcellen.
91
Aktionspotentialens steg
Depolariseringsfasen
Refraktärperioden
Hypolarisering
92
Vad är gliaceller?
Stödjeceller.
Bildar ett skyddande nätverk runt cellerna i CNS.
Hjälper till att hålla sammansättning av vätnadsvätskan runt nervcellerna stabil.
Bildar myelin kring axoner
Deltar i blod- och hjärnbarriärer - tätning av kapillärväggar.
Skyddar nervcellerna från blodburna skadliga substanser.
93
Beskriv anatomiska och fysiologiska skillnader mellan ett omyeliniserat och ett myeliniserat axon.
Grova axon leder ström snabbare än tunna. Aktionspotentialer leds alltså snabbare i grova, myeliniserade axon än i tunna, omyeliniserade.
94
Beskriv vad som menas med presynaptiskt respektive postsynaptiskt membran.
Den del av nervändslutets cellmembran som ligger mot synapsspalten kallas presynaptiskt membran.
Målcellens cellmembran på den andra sidan av synapsen kallas postsynaptiska membranet.
95
