Föreläsning CNS Flashcards

1
Q

Nervsystemets uppgifter?

A
  • Snabb kommunikation! Mer kortvariga effekter.
  • Överför sensorisk information (från sinnesceller till hjärna och ryggmärg)
  • Styr beteende och kroppsfunktioner
  • Lagrar information
  • Överför motorisk information (till skelettmuskler)
  • Överför autonom information (till glatt muskulatur, hjärta, körtlar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en nervcell (neuron)?

A

Neuronet - den minsta analyserade enheten i CNS, stor variation i utseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består nervvävnad av?

A

Neuroner och gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består en nervcell (neuron) av?

A
  • Cellkropp
  • Utskott (axon)
  • Nerver = samling axoner med särskilda stödjeceller och bindvävsskikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka 4 olika typer av gliaceller finns?

A

Astrocyter (flest, stöd, blodhjärnbarriär, K, Ca, Bryter ner glukos, återupptag av transmittorer, kommunicerar med andra nervceller)

Oligodendrocyter (CNS-myelin)

Schwannska celler (perifera ns-myelin)

Mikrogliaceller (CNS makrofager)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär myelinisering av axonet?

A

Oligodendrocyter och Schwannska celler bildar isolerande myelinskidor, tätt packade lipidmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Ranviers nod viktig för?

A

viktig för fortledningen av nervimpulserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en nervimpuls och vad utlöser den?

A

Nervimpuls = den snabba förändringen av spänningsskillnaden mellan axonets in- och utsida

Nervimpuls kan utlösas av sinnesceller, andra nervceller, spontana urladdningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nervimpuls i omyeliniserade axon?

A
  1. Spänningsstyrda Na-kanaler öppnas
  2. Passivt jonflöde (Na in, positivt laddad insida, negativt laddad utsida, depolarisering, ström av positiv laddning = nervimpuls)
  3. Positiv laddning läcker ut, impulsen bromsas, ABSOLUT REFRAKTÄRPERIOD
  4. 1-3 upprepas, nervimpulsen fortsätter framåt, hastigheten avgörs av axonets motstånd, snabbare i ett tjockt axon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nervimpuls i myeliniserade axon?

A
  1. Spänningsstyrda Na-kanaler öppnas
  2. Passivt jonflöde endast genom noderna (Na in, positivt laddad insida, negativt laddad utsida, depolarisering, ström av positiv laddning = nervimpuls, även svag laddning depolariserar)
  3. Positiv laddning läcker ut bara genom noderna, impulsen färdas längre, hoppar språngvis (saltatory conduction), ABSOLUT REFRAKTÄRPERIOD
  4. 1-3 upprepas, nervimpulsen fortsätter framåt, snabbare, ca 100 m/s, ryggradsdjur kan ha många snabba axon på liten yta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en synaps?

A
  • Nervcellerna kopplas ihop av synapser
  • En synaps kan vara stimulerande eller hämmande. Samma signalsubstans kan ge olika verkan i olika synapser, effekten beror på mottagaren
  • Varaktiga förändringar i synapser utgör grunden för minne och inlärning
  • Det finns elektriska (vanligast hos ryggradslösa djur + glatt och hjärtmuskulatur) och kemiska synapser (dominerar hos ryggradsdjur)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Synaptisk överföring genom kemisk synaps

A

Neurotransmittorerna diffunderar över den synaptiska klyftan till det postsynaptiska membranet

Receptorer på det postsynaptiska membranet binder neurotransmittorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en stimulerande synaps?

A

=Excitatoriska

Frisättning av transmittorn leder till depolarisering (insidan mer positiv, oftast av Na)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en hämmande synaps?

A

=Inhibitoriska

Frisättning av transmittorn leder till hyperpolarisering (insidan mer negativ, oftast Cl in, K ut)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

2 olika typer av neurotransmittorer?

A

Småmolekylära
Neuropeptider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är småmolekylära neurotransmittorer + exempel?

A
  • Syntetiseras i nervändsluten
  • Transmittorn återanvänds, transportproteiner bär tillbaka dem till nervändsluten
  • Ex. Glutamat, GABA, Dopamin, adrenalin, noradrenalin, serotonin, histamin, acetylkolin, ATP
17
Q

Vad är neuropeptider (neurotransmittorer) + exempel?

A
  • Syntetiseras i cellkroppen
  • Transmittorn bryts ner av peptidaser eller tas upp genom endocytos, ingen återanvändning
  • Ex. Endorfiner, enkefaliner, vasopressin, oxytocin, TRH, CCK
18
Q

Vilka är hjärnans olika hinnor?

A
  1. Yttre: Tjocka, hårda hjärnhinnan (dura mater)
  2. Mellersta: Tunna spindelvävshinnan (arachnoid)
  3. Innersta: Mjuka hjärnhinnan (pia mater)
19
Q

Vad är subaraknoidalrummet?

A

utrymmet mellan tunna spindelvävshinnan (arachnoid) och mjuka hjärnhinnan (pia mater), CSF

20
Q

Vad är cerebrospinalvätska (CSF)?

A

=Blodplasma utan proteiner och celler, lägra konc. av glukos och aminosyror, annorlunda jonkoncentration etc.

21
Q

Vad har cerebrospinalvätska (CSF) för funktion?

A

Funktion: Ge näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, stötdämpare, volymbuffert

22
Q

Vart produceras cerebrospinalvätska (CSF)?

A

Produceras i “choroid plexus”, finns i ventriklarna, subarachnoid space, ryggmärgen

I subaraknoidalrummet tas spinalvätskeprov, i epiduralrummet ger epiduralbedövning med lokalanestetika

23
Q

Vad är blod-hjärnbarriären (BBB) och vad besår den av?

A

Hjärnans kapillärer och astrocyter släpper ej igenom stora molekyler, barriär, skyddar hjärnan

Vattenlösliga substanser stoppas men fettlösliga och gaser överförs lätt

Barriären består av astrocyter och hjärnkapillärer

24
Q

Vad är storhjärnans (cerebrum) övergripande funktioner?

A

Övergripande funktioner, personlighet, associationer, beslut, medvetna handlingar, behandlar sinnesintryck

Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och tvärtom

25
Vad är storhjärnans (cerebrum) primära barkområden? (4 st)
Primära barkområden: synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk bark (mitt i hjärnan)
26
Vad är hjärnbalken (corpus callosum)?
Förenar de båda hjärnhalvorna Bred platta av myeliniserade fibrer
27
Funktioner hos hippocampus?
emotionellt beteende, inlärning, minne, motivation
28
Funktioner hos amygdala?
samordnar autonoma och endokrina svar med emotionella
29
Vilka delar består mellanhjärnan (diencephalon) av?
Thalamus (väggar) Hypothalamus (botten) Hypofysen (under hypothalamus) Epifysen (taket)
30
Vad är hjärnstammen (truncus encephali) och vilka tre delar består den av?
Förbinder ryggmärgen med hjärnan 1. Mitthjärna (mesencephalon): sensorisk (syn, hörsel) och motorisk funktion 2. Hjärnbryggan (pons): kopplingscentral storhjärna-lillhjärna, centra balans, hörsel 3. Förlängda märgen (medulla oblongata): “reptilhjärnan”, kontrollerar cirkulation och respiration, digestion, sömn, vakenhet, hunger, törst
31
Funktioner hos lillhjärnan (cerebellum)?
Reglerar kroppens balans och rörelser, försöker göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser så liten som möjligt Rörelseminne (cykla, simma, namnunderskrift)
32
Funktioner hos ryggmärgen (medulla spinalis)?
Förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet, omkopplingscentral för reflexer Kroppens i särklass största nerv
33
Vad består ryggmärgen (medulla spinalis) av?
- 3 axon: sensoriska, somatiska, autonoma - Överkorsning i ryggmärgen “pyramindbanekorsningen”, sensoriska dorsalt (bak), motoriska ventralt (fram) - Spinalnerver (cervicala, thoracala, lumbala, sacrala, coccygeala) och kranialnerver
34
Vad är en reflex?
Mekanism som automatiskt reglerar en kroppsfunktion, kan vara somatiska eller autonoma
35
Vad är en reflexbåge?
Reflexbåge: sinnescell, sensorisk nervfiber, koordinerande center i ryggmärg/hjärna, motorisk/autonom nerv, muskel eller körtel
36
Vilka 2 olika typer av reflexer finns?
Somatiska reflexer: sträckreflex, senreflex, withdrawal, klireflex mm Autonoma reflexer: kardiovaskulära, gastrointestinala
37