Föreläsning CNS Flashcards

1
Q

Nervsystemets uppgifter?

A
  • Snabb kommunikation! Mer kortvariga effekter.
  • Överför sensorisk information (från sinnesceller till hjärna och ryggmärg)
  • Styr beteende och kroppsfunktioner
  • Lagrar information
  • Överför motorisk information (till skelettmuskler)
  • Överför autonom information (till glatt muskulatur, hjärta, körtlar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en nervcell (neuron)?

A

Neuronet - den minsta analyserade enheten i CNS, stor variation i utseende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består nervvävnad av?

A

Neuroner och gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består en nervcell (neuron) av?

A
  • Cellkropp
  • Utskott (axon)
  • Nerver = samling axoner med särskilda stödjeceller och bindvävsskikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka 4 olika typer av gliaceller finns?

A

Astrocyter (flest, stöd, blodhjärnbarriär, K, Ca, Bryter ner glukos, återupptag av transmittorer, kommunicerar med andra nervceller)

Oligodendrocyter (CNS-myelin)

Schwannska celler (perifera ns-myelin)

Mikrogliaceller (CNS makrofager)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär myelinisering av axonet?

A

Oligodendrocyter och Schwannska celler bildar isolerande myelinskidor, tätt packade lipidmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Ranviers nod viktig för?

A

viktig för fortledningen av nervimpulserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en nervimpuls och vad utlöser den?

A

Nervimpuls = den snabba förändringen av spänningsskillnaden mellan axonets in- och utsida

Nervimpuls kan utlösas av sinnesceller, andra nervceller, spontana urladdningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nervimpuls i omyeliniserade axon?

A
  1. Spänningsstyrda Na-kanaler öppnas
  2. Passivt jonflöde (Na in, positivt laddad insida, negativt laddad utsida, depolarisering, ström av positiv laddning = nervimpuls)
  3. Positiv laddning läcker ut, impulsen bromsas, ABSOLUT REFRAKTÄRPERIOD
  4. 1-3 upprepas, nervimpulsen fortsätter framåt, hastigheten avgörs av axonets motstånd, snabbare i ett tjockt axon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nervimpuls i myeliniserade axon?

A
  1. Spänningsstyrda Na-kanaler öppnas
  2. Passivt jonflöde endast genom noderna (Na in, positivt laddad insida, negativt laddad utsida, depolarisering, ström av positiv laddning = nervimpuls, även svag laddning depolariserar)
  3. Positiv laddning läcker ut bara genom noderna, impulsen färdas längre, hoppar språngvis (saltatory conduction), ABSOLUT REFRAKTÄRPERIOD
  4. 1-3 upprepas, nervimpulsen fortsätter framåt, snabbare, ca 100 m/s, ryggradsdjur kan ha många snabba axon på liten yta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en synaps?

A
  • Nervcellerna kopplas ihop av synapser
  • En synaps kan vara stimulerande eller hämmande. Samma signalsubstans kan ge olika verkan i olika synapser, effekten beror på mottagaren
  • Varaktiga förändringar i synapser utgör grunden för minne och inlärning
  • Det finns elektriska (vanligast hos ryggradslösa djur + glatt och hjärtmuskulatur) och kemiska synapser (dominerar hos ryggradsdjur)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Synaptisk överföring genom kemisk synaps

A

Neurotransmittorerna diffunderar över den synaptiska klyftan till det postsynaptiska membranet

Receptorer på det postsynaptiska membranet binder neurotransmittorn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en stimulerande synaps?

A

=Excitatoriska

Frisättning av transmittorn leder till depolarisering (insidan mer positiv, oftast av Na)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en hämmande synaps?

A

=Inhibitoriska

Frisättning av transmittorn leder till hyperpolarisering (insidan mer negativ, oftast Cl in, K ut)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

2 olika typer av neurotransmittorer?

A

Småmolekylära
Neuropeptider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är småmolekylära neurotransmittorer + exempel?

A
  • Syntetiseras i nervändsluten
  • Transmittorn återanvänds, transportproteiner bär tillbaka dem till nervändsluten
  • Ex. Glutamat, GABA, Dopamin, adrenalin, noradrenalin, serotonin, histamin, acetylkolin, ATP
17
Q

Vad är neuropeptider (neurotransmittorer) + exempel?

A
  • Syntetiseras i cellkroppen
  • Transmittorn bryts ner av peptidaser eller tas upp genom endocytos, ingen återanvändning
  • Ex. Endorfiner, enkefaliner, vasopressin, oxytocin, TRH, CCK
18
Q

Vilka är hjärnans olika hinnor?

A
  1. Yttre: Tjocka, hårda hjärnhinnan (dura mater)
  2. Mellersta: Tunna spindelvävshinnan (arachnoid)
  3. Innersta: Mjuka hjärnhinnan (pia mater)
19
Q

Vad är subaraknoidalrummet?

A

utrymmet mellan tunna spindelvävshinnan (arachnoid) och mjuka hjärnhinnan (pia mater), CSF

20
Q

Vad är cerebrospinalvätska (CSF)?

A

=Blodplasma utan proteiner och celler, lägra konc. av glukos och aminosyror, annorlunda jonkoncentration etc.

21
Q

Vad har cerebrospinalvätska (CSF) för funktion?

A

Funktion: Ge näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, stötdämpare, volymbuffert

22
Q

Vart produceras cerebrospinalvätska (CSF)?

A

Produceras i “choroid plexus”, finns i ventriklarna, subarachnoid space, ryggmärgen

I subaraknoidalrummet tas spinalvätskeprov, i epiduralrummet ger epiduralbedövning med lokalanestetika

23
Q

Vad är blod-hjärnbarriären (BBB) och vad besår den av?

A

Hjärnans kapillärer och astrocyter släpper ej igenom stora molekyler, barriär, skyddar hjärnan

Vattenlösliga substanser stoppas men fettlösliga och gaser överförs lätt

Barriären består av astrocyter och hjärnkapillärer

24
Q

Vad är storhjärnans (cerebrum) övergripande funktioner?

A

Övergripande funktioner, personlighet, associationer, beslut, medvetna handlingar, behandlar sinnesintryck

Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och tvärtom

25
Q

Vad är storhjärnans (cerebrum) primära barkområden? (4 st)

A

Primära barkområden: synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk bark (mitt i hjärnan)

26
Q

Vad är hjärnbalken (corpus callosum)?

A

Förenar de båda hjärnhalvorna

Bred platta av myeliniserade fibrer

27
Q

Funktioner hos hippocampus?

A

emotionellt beteende, inlärning, minne, motivation

28
Q

Funktioner hos amygdala?

A

samordnar autonoma och endokrina svar med emotionella

29
Q

Vilka delar består mellanhjärnan (diencephalon) av?

A

Thalamus (väggar)
Hypothalamus (botten)
Hypofysen (under hypothalamus)
Epifysen (taket)

30
Q

Vad är hjärnstammen (truncus encephali) och vilka tre delar består den av?

A

Förbinder ryggmärgen med hjärnan

  1. Mitthjärna (mesencephalon): sensorisk (syn, hörsel) och motorisk funktion
  2. Hjärnbryggan (pons): kopplingscentral storhjärna-lillhjärna, centra balans, hörsel
  3. Förlängda märgen (medulla oblongata): “reptilhjärnan”, kontrollerar cirkulation och respiration, digestion, sömn, vakenhet, hunger, törst
31
Q

Funktioner hos lillhjärnan (cerebellum)?

A

Reglerar kroppens balans och rörelser, försöker göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser så liten som möjligt

Rörelseminne (cykla, simma, namnunderskrift)

32
Q

Funktioner hos ryggmärgen (medulla spinalis)?

A

Förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet, omkopplingscentral för reflexer

Kroppens i särklass största nerv

33
Q

Vad består ryggmärgen (medulla spinalis) av?

A
  • 3 axon: sensoriska, somatiska, autonoma
  • Överkorsning i ryggmärgen “pyramindbanekorsningen”, sensoriska dorsalt (bak), motoriska ventralt (fram)
  • Spinalnerver (cervicala, thoracala, lumbala, sacrala, coccygeala) och kranialnerver
34
Q

Vad är en reflex?

A

Mekanism som automatiskt reglerar en kroppsfunktion, kan vara somatiska eller autonoma

35
Q

Vad är en reflexbåge?

A

Reflexbåge: sinnescell, sensorisk nervfiber, koordinerande center i ryggmärg/hjärna, motorisk/autonom nerv, muskel eller körtel

36
Q

Vilka 2 olika typer av reflexer finns?

A

Somatiska reflexer: sträckreflex, senreflex, withdrawal, klireflex mm

Autonoma reflexer: kardiovaskulära, gastrointestinala

37
Q
A