Föreläsning cirkulationsfysiologi Flashcards
1
Q
Vad består hjärt- och kärlsystemet av?
A
Hjärt-kärlsystemet = ett transportsystem!
- O2 & CO2
- Byggmaterial (glukos, aminosyror, lipider)
- Avfall (t.ex. urea)
- Joner (balans mellan vätska och joner)
- Hormoner
- Antikroppar
- Värme
Om hjärtat stannar:
- Medvetslöshet 5-10 sek
- Permanenta hjärnskador 3-4 min
2
Q
Vad är hematokrit (Htk)?
A
Hematokrit (Htk) = PVC (packed cell volume)
Hematokrit = Andelen röda blodkroppar av den totala blodvolymen
3
Q
Blodets sammansättning?
A
- Erytrocyt = röd blodkropp
- Leukocyt = vit blodkropp
- Trombocyter = blodplättar
- Plasma - vätskefas (mycket vatten, lösta proteiner, joner, och andra ämnen som måste transporteras ut såsom hormoner).
4
Q
Vad är erytrocyter?
A
Röd blodkroppar
- Transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och transporterar koldioxid tillbaka till lungorna för utandning.
5
Q
Vad är leukocyter?
A
Vita blodkroppar
- Del av immunsystemet, bekämpar infektioner och sjukdomar.
6
Q
Vad är trombocyter?
A
Blodplättar
- Ansvariga för blodkoagulation och stoppar blödning genom att bilda blodproppar.
7
Q
Vad består plasma (blodplasma) av?
A
Vatten: Utgör den största delen av blodplasman och fungerar som lösningsmedel för andra ämnen.
Elektrolyter: Mineraler som natrium, kalium och kalcium som är viktiga för cellfunktioner.
Proteiner: Inkluderar albumin (reglerar blodtrycket och upprätthåller onkotiskt tryck), koagulationsfaktorer (nödvändiga för blodkoagulation) och immunoglobuliner (antikroppar som bekämpar infektioner).
8
Q
Skillnad mellan plasma (innan koagulation) och serum (efter koagulation)?
A
Vätskan - lösta koagulationsfaktorer - celler = serum
Plasma är den flytande delen av blodet före koagulation, medan serum är den flytande delen som återstår efter koagulationen.
- Serum används ofta i laboratorieanalyser eftersom det saknar koagulationsfaktorer och fibrinogen, vilket gör det lämpligt för att studera blodkomponenter utan störningar från koagulationsprocessen.
9
Q
Blodprov från samma häst vid två olika tillfällen! Hematokrit (htk): 46% respektive 66%
Vad har hänt?
A
Ökad hematokrit (andel röda blodkroppar) kan bero på:
- Dehydrering
- Blodförlust
- Polycytemi (överproduktion av röda blodkroppar, kan vara en reaktion på syrebrist eller andra medicinska tillstånd)
- Intensiv fysisk aktivitet eller träning
- Stress
Primära anledningen är att mer syre behövs till vävnaderna = mer röda blodkroppar. Reservlager av röda blodkroppar finns i mjälten, ffa hos häst, hästen behöver snabbt kunna mobilisera och fly. En stor andel röda blodkroppar skickas därför ut i vävnaden.
10
Q
Vad består den röda blodkroppen (erytrocyten) av?
A
- Hemoglobin (Hb): 35% av massan (röda färgen - stor andel hemaglobin)
- Vatten
- Liten andel: andra proteiner, lipider, elektrolyter och ioner
konkava till utseendet
11
Q
Vad består hemoglobin av och vilka funktioner har det?
A
Hemoglobin består av:
- fyra globinkedjor (två alfa och två beta)
- fyra hemgrupper, där varje heme-grupp innehåller en järnatom som är avgörande för syrebinding och -transport.
Funktion:
- Syretransport
- Koldioxidtransport
- Hemoglobin är nyckeln till syretransporten från lungorna till kroppens vävnader och transporten av koldioxid från vävnaderna tillbaka till lungorna för att andas ut.
- Spelar en central roll i att upprätthålla kroppens syrebalans och eliminera koldioxid, vilket är nödvändigt för cellernas energiproduktion och övergripande vävnadsfunktioner.
12
Q
Vart produceras röda blodkroppar (erytrocyter)?
A
- Produceras i benmärgen hos vuxna individer
- Utgår från en stamcell som byggs om i flera steg
- Regleras av hormonet erytropoetin, som frisätts av njurarna och stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen.
- Cellkärnan (nukleus) minskar allt eftersom
- Därefter färdig erytrocyt (röd blodkropp) - saknas cellkärna hos däggdjur
Hemoglobin produceras i cellen
- Produktionen av hemoglobin sker främst i de unga erytrocyterna
- När de mogna erytrocyterna släpps ut i blodomloppet, förlorar de sin cellkärna och förmågan att producera ytterligare proteiner, inklusive hemoglobin.
- Livslängd erytrocyt: ca 120 dagar.
13
Q
Reglering av erytrocytproduktionen (röda blodkroppar)?
A
Regleras av hormonet erytropoetin, som frisätts av njurarna och stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen.
Cellerna i njuren känner av syrespänning - vid låg syrespänning (på en hög höjd) kommer hormonet (erytropoietin) produceras
- Syntetiskt erytropoietin - EPO (doping) - samma effekt uppnås även fast man inte är på en hög höjd. Kan användas hos individer med njursjukdom, men ger hög nivå av röda blodkroppar vilket ökar risken för bla. proppar.
14
Q
Vad har järn för betydelse för hematokriten?
A
- Järn är avgörande för produktionen av fungerande hemoglobin och har därmed en direkt inverkan på hematokriten genom att påverka syretransportkapaciteten hos röda blodkroppar.
Järn är en nyckelkomponent i hemoglobinet, det protein som finns i röda blodkroppar och ansvarar för syretransporten.
- Järnstatus och hemoglobinnivåer är därför viktiga faktorer för att förstå och bedöma hematokriten och den övergripande hälsan hos blodet.
15
Q
Ge exempel på ett tillstånd vid järnbrist
A
- Järnbrist kan leda till anemi, vilket innebär att det finns otillräckligt med järn för att bilda tillräckligt med fungerande hemoglobin. Detta kan leda till en minskning av röda blodkroppar och därmed en minskning av hematokriten.
16
Q
Ge exempel på ett tillstånd vid överskott av järn
A
Ett överskott av järn i kroppen kan påverka blodbildningen och hematokritnivån. Detta kan inträffa vid tillstånd som hemokromatos, där järn ackumuleras i kroppen.
17
Q
Järnets betydelse för tillväxt? hos ex smågrisar
A
Aspeker av järnets betydelse för tillväxt:
- Syretransport (energiproduktionen och den generella metabolismen)
- Metabolisk funktion
- Förebyggande av Järnbristanemi
- Förbättring av Immunförsvaret
- Järnet har en betydande roll för tillväxten hos smågrisar och andra unga djur.
- Järnet är en viktig komponent i hemoglobinet, det syretransporterande proteinet i röda blodkroppar.
- Förvärvet av järn är kritiskt för att förebygga järnbristanemi och stödja den normala fysiologiska utvecklingen hos unga djur.
18
Q
Vad är anemi (blodbrist)?
A
- Nedsatt kapacitet att transportera syre
- Låg hematokrit (låg andel röda blodkroppar)
Möjliga orsaker:
- Järnbrist
- Blödning (yttre och inre)
- Njursjukdom (brist på erytropoietin)
- Benmärgsskada (ex. cancer)
- Inflammationstillstånd (järnet kan inte transporteras som det ska och produktionen av röda blodkroppar hämmas)
- Brist på olika typer av B-vitamin, ex. B12
19
Q
Nedbrytning av röda blodkroppar?
A
Nedbrytningen av röda blodkroppar (erytrocyter) sker som en normal del av deras livscykel, och processen kallas hemolys.
- De gamla eller skadade röda blodkropparna passerar genom mjälten.
- Mjälten innehåller makrofager, celler som fagocyterar (äter upp) de äldre eller defekta röda blodkropparna.
- Mjälten fagocyterar de röda blodkropparna genom att bryta ner dem och separera deras komponenter.
- Hemoglobinet bryts ner i heme och globin. Järnet från heme återanvänds, medan resten av heme omvandlas till bilirubin och utsöndras i gallan (bilirubin bryts även ned till urobilinogen som ger den gula färgen på kiss)
- Proteinet bryts ner till aminosyror som kan återanvändas
- Järn frisätts (till benmärgen, kan användas till ny produktion och lagras)
20
Q
Hur produceras vita blodkroppar (leukocyter)? (4 st)
A
- Processen börjar med stamceller i benmärgen. Dessa stamceller har potential att differentiera och utvecklas till olika celltyper, inklusive vita blodkroppar.
- Stamcellerna differentieras till förstadier till vita
- Dessa stamceller utvecklas sedan vidare till olika typer av vita blodkroppar, såsom neutrofiler, lymfocyter, monocyter, eosinofiler och basofiler.
- De färdiga vita blodkropparna frigörs från benmärgen och cirkulerar i blodet. De kan migrera till vävnader för att delta i immunförsvaret och bekämpa infektioner.
21
Q
Hur produceras blodplättar (trombocyter)? (4 st)
A
- Stamceller ger upphov till megakaryocyter, stora celler med flera cellkärnor, som finns i benmärgen.
- Megakaryocyter delar sig inte som vanliga celler. Istället genomgår de en process känd som endomitos, där de ökar antalet cellkärnor utan att dela sig fullständigt.
- Megakaryocyter skickar ut utskott, så kallade proplättar, som sedan fragmenteras och bildar färdiga blodplättar.
- De färdiga blodplättarna frisätts från megakaryocyterna och cirkulerar i blodet.
Blodplättarna är viktiga för blodkoagulationen och hemostasen, vilket förhindrar överdriven blödning vid skador.
22
Q
Vad är hemostas?
A
= mekanismer för att förhindra/minska blödning
23
Q
Hur går hemostas till? (förklara utförligt)
A
Hemostas är kroppens naturliga förmåga att stoppa blödning.
- De skadade blodkärlen drar ihop sig (kontraherar) för att minska blodflödet till skadestället och minska blodförlusten.
- Blodplättarna (trombocyterna) vidhäftar och klumpar ihop sig vid skadestället för att bilda en temporär propp och täta det skadade området.
- Koagulationskaskaden aktiveras, vilket är en serie av kemiska reaktioner som leder till bildandet av ett fibrin-nätverk. Fibrin trådar flätas samman för att förstärka blodproppen och skapa en mer långvarig tätningsmekanism.
- Samtidigt regleras koagulationen för att förhindra överdriven blodproppsbildning genom antikoagulantia (antikoagulanter) och fibrinolys, där blodproppen bryts ner när skadet läker.
24
Q
Förklara enkelt och kortfattat hur hemostas går till?
A
Hemostas:
1. Sammandragning av skadat blodkärl
2. Bildning av blodplättsplugg
3. Koagelbildning
25
Provtagning och koagulation, två olika?
Antikoagulantia: Ska förhindra koagulation
- Vill vi titta på de röda och vita blodkropparna behövs detta röret med ämnet EDTA
Serumrör: Blodet ska koagulera
- Serumrör - utan tillsats - blodet koagulerar
26
Hur fungerar hjärtat som pump?
Hjärtat fungerar som en pump genom att dra ihop sig (kontrahera) och pumpa blod ut i kroppen och lungorna.
- De två förmaken (atrium) tar emot blod, och när de drar ihop sig, pressas blodet ner i de två kamrarna.
- När kamrarna kontraherar, pumpas blodet ut: höger kammare till lungorna för syresättning och vänster kammare ut i kroppen för att försörja vävnader med syre och näringsämnen.
- Klaffar i hjärtat styr blodflödet och förhindrar bakåtflöde.
- Detta upprepade pumpande håller blodet cirkulerande i kroppens kretslopp.
27
Vad är cardiac output (CO)?
= Hjärtminutvolym
CO = Den volym blod som pumpas från en kammare per minut
28
Förklara kortfattat det stora kretsloppet?
Stora kretsloppet:
- Hjärtat pumpar syrerikt blod från vänster kammare ut i kroppen genom aortan.
- Blodet levererar syre och näringsämnen till kroppens vävnader och tar bort koldioxid.
- Därefter återvänder syrefattigt blod till höger förmak genom överkroppens och underkroppens hålven samt lungartärerna.
29
Förklara kortfattat det lilla kretsloppet?
Lilla kretsloppet:
- Höger kammare pumpar syrefattigt blod till lungorna genom lungartären.
- I lungorna sker syresättning och borttagning av koldioxid.
- Syrerikt blod återvänder till vänster förmak genom lungvenerna för att sedan pumpas ut i stora kretsloppet igen.
30
Vad är systole och diastole?
Hjärtat genomgår en regelbunden cykel av kontraktion (systole) och avslappning (diastole).
- Under systole pumpar hjärtat blod ut, medan det under diastole fylls med blod för nästa pumpning.
31
Vad är artärernas funktion för att upprätthålla blodflödet?
- Artärer är blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat till kroppens olika delar.
- Deras elastiska väggar hjälper till att upprätthålla blodflödet genom att expandera när hjärtat pumpar (systole) och dra ihop sig mellan hjärtslagen (diastole).
- Detta elastiska beteende bidrar till en jämn och kontinuerlig blodförsörjning till vävnader och organ i kroppen.
32
Vilka typer av blodkärl finns?
Artär
Arteriol
Kapillär
Ven
Venoler
33
Beskriv anatomin i artärer
Dessa är stora blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat till kroppens olika delar.
- Tjocka och elastiska väggar med mycket glatt muskulatur för att hantera trycket från det pumpande hjärtat.
34
Beskriv anatomin i arterioler
- Mindre grenar av artärer som reglerar blodflödet till specifika områden genom att justera sina diameter.
- De är viktiga för att kontrollera blodtrycket och fördela blodet till olika delar av kroppen.
- Tunn vägg med liten diameter
- Mindre andel glatt muskulatur (än artärer), men viktig för att reglera blodflödet.
35
Beskriv anatomin i kapillärer
- De tunnaste och minsta blodkärlen där syre, näringsämnen och avfallsprodukter utbyts mellan blodet och kroppens vävnader (här sker själva utbytet)
- Kapillärerna möjliggör diffusion av ämnen och är centrala för vävnadernas näringsförsörjning.
- Tunn vägg och liten diameter
- Saknar muskelvävnad.
36
Beskriv anatomin i vener
- Blodkärl som leder syrefattigt blod från kroppens vävnader tillbaka till hjärtat.
- Tunnare och mindre elastiska väggar jämfört med artärer.
- Glatt muskulatur i väggen
- Klaffar i venerna hjälper till att förhindra bakåtflöde av blod.
- Venoler som blir till vener
37
Beskriv anatomin i venoler
- Transporterar syrefattigt blod från kapillärerna till venerna
- Mindre grenar av vener. Venolerna blir vener
- Måttlig muskelvävnad.
- Både kapillärer och venoler har semipermeabla kärlväggar, som tillåter syre, koldioxid, näringsämnen och avfallsämnen passera, och sedan låta blodet föra bort dessa.
38
Blodet kan flöda på två olika sätt, vilka?
Laminärt och turbulent flöde
39
Vad är laminärt flöde?
- Blodet rör sig jämnt och i skikt längs kärlväggarna.
- Går rakt fram i kärlet
- Smidigt, ordnat och tyst.
- Det normala
Förekomst: Vanligtvis i långa och jämnt formade blodkärl vid låga flödeshastigheter.
40
Vad är turbulent flöde?
- Blodet rör sig oregelbundet och kaotiskt, skapar virvlar och turbulens.
- Kan höras virvlar i blodet
Förekomst: Kan uppstå vid förträngningar, vid höga flödeshastigheter eller i oregelbundet formade kärl.
41
Hur ser blodets fördelning ut mellan olika organ i vila? (skelett, hud, digestionskanalen, lever, hjärna, skelettmuskulaturen, hjärta och njurar)
I vila är blodets fördelning mellan olika organ i kroppen anpassad för att möta kroppens grundläggande behov.
Skelett: Mottar en liten del av blodet för syre och näringsämnen.
Hud: Tar emot en del blod för att reglera kroppstemperaturen.
Digestionskanalen: Får en måttlig mängd blod för matsmältning och näringsupptag.
Lever: Tar emot en betydande del av blodet för att reglera och bearbeta näringsämnen.
Hjärna: (prioriteras högst) Får en stor del av blodet för att upprätthålla sina metaboliska krav.
Skelettmuskulaturen: Liten andel av blodet för att stödja rörelse och aktivitet.
Hjärta: (prioriteras högst) Kräver en konstant tillförsel av blod för att upprätthålla dess funktion.
Njurar: Tar emot en betydande mängd blod för att filtrera och reglera kroppens vätskebalans.
42
Ge en enkel beskrivning av hjärtats inre anatomi
Hjärtat består av fyra huvuddelar: höger och vänster förmak (atrium) samt höger och vänster kammare. Klaffar reglerar blodflödet mellan dessa delar.
Höger förmak (atrium): Tar emot syrefattigt blod från kroppen.
Höger kammare: Pumpar syrefattigt blod till lungorna för syresättning.
Vänster förmak (atrium): Tar emot syrerikt blod från lungorna.
Vänster kammare: Pumpar syrerikt blod ut i kroppen (Muskulaturen i vänster kammarvägg är mycket tjockare än den högra, pga högre tryck)
43
Ge en enkel beskrivning av klaffarna i hjärtat
1. Trikuspidalklaffen: Mellan höger förmak och höger kammare.
- Reglerar blodflödet från höger förmak till höger kammare.
2. Mitralisklaffen (bikuspidalklaffen): Mellan vänster förmak och vänster kammare.
- Kontrollerar blodflödet från vänster förmak till vänster kammare.
3. Aortaklaffen: Från vänster kammare till aortan (kroppens stora artär).
- Öppnar sig för att låta syrerikt blod pumpas ut i kroppen.
4. Pulmonalisklaffen: Från höger kammare till lungartären.
- Öppnar sig för att skicka syrefattigt blod till lungorna för syresättning.
44
Hjärtklaffarnas rörelse?
Mekaniska rörelser som är beroende av tryckskillnader
45
Vad är perikardiet?
= Hjärtsäcken
46
Beskriv hjärtsäckens (perikardiet) funktion och struktur
Hjärtsäcken (perikardiet) är en skyddande och elastisk säck som omsluter och omger hjärtat.
Funktion:
- Hjärtsäcken skyddar hjärtat och håller det på plats i bröstkorgen.
- Den förhindrar även att hjärtat överdrivet utvidgar sig när blodet pumpas.
Struktur:
- Består av två skikt - det yttre och inre skiktet
- Det yttre skiktet ger strukturellt stöd
- Det inre skiktet producerar en vätska som smörjer och minskar friktionen när hjärtat slår.
47
Vart är hjärtat placerat i bröstkorgen?
- 3:e till 6:e interkostalrummet i bröstkorgen
- Hjärtat är placerat i mediastinum
- Hjärtat ligger något vridet till vänster om kroppens mittlinje och vilar på diafragman
- En stor del av hjärtat ligger vänster om kroppens mittlinje, och det är därför man ofta känner hjärtslaget starkare på vänster sida av bröstet.
48
Vart lyssnar man på hjärtat? (höger och vänster sida)
Vänster sida (klaffområdena)
- Pulmonalisklaffen (lungartär)
- Aortaklaffen
- Mitralis (bikuspidalis)
Höger sida:
- Tricuspidalisklaffen
49
Vad är myokardiet?
= hjärtmuskulaturen
50
Vad är myocyter?
= Hjärtmuskelceller
- Små
- Grenade
- Förenade av kanaler: för aktionspotentialen (signalen att dras samman) från cell till cell (snabb signal för sammandragning av hjärtat)
51
Det finns två typer av funktioner hos hjärtmuskelceller, vilka?
Kontraktila (sammandragande) celler:
- Specialiserade på att genomföra sammandragningar av hjärtmuskulaturen för att pumpa blod genom kroppen
- Utgör den största andelen hjärtmuskelceller (99%)
Autorytmiska celler:
- Genererar elektriska impulser spontant
- Styr hjärtfrekvensen och fungerar som hjärtats pacemaker.
- Finns i: Retledningssystemet (bestämmer rytmen/frekvensen i hjärtat) och sinusknutan
52
Vad består myokardiet (hjärtmuskulaturen) av?
- Består av hjärtmuskelceller (myocyter)
- Dessa celler bildar ett tätt nätverk som gör det möjligt för hjärtat att pumpa blod effektivt.
- Hjärtmuskulaturen innehåller även blodkärl, bindväv och andra stödstrukturer.
- Hjärtmuskulaturen arbetar för att generera kraft och kontrahera rytmiskt, vilket möjliggör blodcirkulation genom kroppen.
53
Vad är retledningssystemet?
- Ett nätverk av specialiserade celler som reglerar den elektriska aktiviteten och koordinationen av hjärtats sammandragningar.
- Bestämmer rytmen/frekvensen i hjärtat
- För att förmaken och kamrarna ska kontrahera
54
Vilka fyra delar består retledningssystemet av?
1. Sinusknutan
2. AV-knutan
3. Hisska bunten
4. Purkinjefibrer
55
Vilka funktioner har de fyra olika delarna i retledningssystemet?
1. Sinusknutan: En grupp autorytmiska celler som fungerar som hjärtats naturliga pacemaker. Den genererar elektriska impulser som startar varje hjärtslag.
- spontana signalen uppstår, bestämmer rytmen, skickas vidare, depolarisering
2. AV-knutan: Belägen mellan förmaken och ventrikeln. Fungerar som en elektrisk ledningsbana. Den fördröjer överföringen av elektriska impulser för att ge förmaken tillräckligt med tid att kontrahera innan kamrarna börjar dra ihop sig.
3. Hisska bunten: Ett bunt av specialiserade celler som överför elektriska impulser från AV-knutan till hjärtats båda kamrar.
4. Purkinjefibrer: Små trådliknande strukturer som grenar ut sig från hisska bunten och leder elektriska impulser till hjärtmuskulaturen i kamrarna.
56
Vad är elektrokardiografi?
EKG: Reflektion av den elektriska aktiviteten i hjärtat
57
Vad är EKG-registrering?
Registrering av spänningsskillnader mellan två elektroder
Elektroderna fångar upp de elektriska signalerna som uppstår när hjärtat slår och överför dem till en graf som kallas ett EKG.
Ger viktig information om hjärtats rytm, frekvens och eventuella avvikelser från det normala elektriska mönstret
58
Vilka delar inkluderas i "Retledningssystemet & EKG-registrering"?
1. P-våg: Representerar depolariseringen av förmaksmusklerna när signalen startar från sinusnoden och sprids över förmaksväggarna. P-vågen representerar förmakens sammandragning.
2. P-Q-intervall: Tiden från början av P-vågen till starten av QRS-komplexet. Det representerar tiden för elektriska signaler att färdas från sinusnoden genom förmak och AV-nod till Hisska bunten och kamrarna. Under P-Q-intervallet sker även överledningen från förmak till kamrar.
3. QRS-komplex: Representerar depolariseringen av kamrarna. Det är den kraftiga signalen när kamrarna kontraherar och pumpar blod ut i kroppen. QRS-komplexet följer P-Q-intervallet.
4. T-våg: Representerar repolariseringen av kamrarna när de återgår till sitt viloläge efter kontraktionen. T-vågen är normalt positiv och följer QRS-komplexet.
59
Aktionspotential i hjärtmuskelcell? (4 steg)
1. Vila: Negativ membranpotential intracellulärt
2. Aktionspotential från sinusknutan: Snabb depolarisering (mycket natrium strömmar in i cellen)
3. Lång depolariseringsfas: Kanaler med långsam inaktivering (kalcium inflöde)
4. Repolarisering - Negativ membranpotential intracellulärt (viloläge)
60
Aktionspotential i skelett och hjärtmuskel
Skelettmuskel:
- Aktionspotentialen kännetecknas av snabb depolarisation och repolarisation, vilket möjliggör snabba och precisa muskelkontraktioner.
- I skelettmuskler är refraktärperioden relativt kort, vilket betyder att muskeln kan stimuleras igen ganska snabbt efter en aktionspotential (Refraktärperioden är den tid under vilken en muskelcell inte kan generera en ny aktionspotential)
Hjärtmuskel:
- Lång aktionspotential
- Lång depolarisering → absolut refraktärperiod nästan lika lång som kontraktionen
- Lång latensperiod → relaxering och påfyllning av blod möjliggörs
Vill inte kontrahera hela tiden
Till skillnad från skelettmuskler är hjärtmuskler inte under viljestyrd kontroll. De kontraherar rytmiskt och oberoende av viljan för att pumpa blod genom cirkulationssystemet.
61
Muskelkontraktionen innefattar tre olika delar, vilka?
- Myofilamentens sammansättning (aktin- och myosinfilament)
- Ca2+, troponin och initiering av kontraktionen
- Kontraktionsmekanismen
62
Vad innebär och innefattar kalcium-inducerad kalciumfrisättning?
Kalcium-inducerad kalciumfrisättning (CICR) är en viktig process i muskelkontraktionen, särskilt i hjärt- och skelettmuskulatur. Denna mekanism gäller specifikt för sarkoplasmatiskt retikel (SR), ett intracellulärt membransystem som lagrar kalcium i muskelcellerna.
- Ca2+ kommer in i cellen, finns även mycket Ca2+ lagrat i cellen, koncentrationen ökar och då kan en kontraktion ske
- Viloläge - går åt ATP och Ca2+ skickas ut - i väntan på nästa signal
63
Hur går hjärtcykeln till?
- Förmak och kammare kontraheras efter varandra
→ Ger cykel av tryck- och volymförändringar
- Första hjärttonen - segelklaff stängning
- SYSTOLE = kontraktionsfas (mellan första och andra hjärttonen)
- Andra hjärttonen - fickklaff stängning
- DIASTOLE = relaxationsfas (mellan andra och första hjärttonen)
- Klaffarnas stängning ger hjärttonerna som hörs i stetoskopet
64
Vad är cardiac output (CO / hjärtminutvolym) beroende av?
Hjärtfrekvens (HR) = Antal kontraktioner per minut
Slagvolym (SV) = Volymen som pumpas vid varje kontraktion
(Påverkas av autonoma nervsystemet och adrenalin)
65
Vad är hjärtfrekvens (HR) ?
= Antal kontraktioner per minut
Hjärtfrekvensen styrs av sinusknutan
66
Vad är slagvolym (SV)?
= Volymen som pumpas vid varje kontraktion
67
Vad står formeln CO = HR x SV för?
Cardiac output (hjärtminutvolym) = Hjärtfrekvens x Slagvolym
68
Faktorer som kan påverka hjärtfrekvensen?
Djurslag
- Förhållandet mellan kroppsytan och kroppsvikten skapar variationerna i hjärtfrekvens pga ämnesomsättningen (t.ex. häst har 28-44 slag/min och möss har 450-750 slag/min)
Ålder
- Unga djur har högre ämnesomsättning, således högre hjärtfrekvens
Djurets kondition
- Vältränade djur kan ha lägre hjärtfrekvens
Aktivitetsgrad
- Ökad hjärtfrekvens
Stressnivå
- Ökad hjärtfrekvens
69
Vad innebär Starlings lag?
Samband mellan slagvolym (SV) och enddiastolisk volym (EDV)
70
Vad står formeln SV = EDV - ESV för?
Slagvolym (SV) = enddiastolisk volym (EDV) - endsystolisk volym (ESV)
- Slagvolym - Den volym som töms ur kammaren
- EDV - I slutet av diastole (viloläget)
- ESV - Det som är kvar i kammaren vid slutet av kontraktionen
71
Skelettmuskelpumpen och andningsrörelser?
Skelettmuskelpumpen och andningsrörelser är två viktiga fysiologiska processer som påverkar cirkulationssystemet och gasutbytet i kroppen.
- Båda ger ökat ventryck och underlättar återflödet av venöst blod
Skelettmuskelpumpen är en mekanism som hjälper till att öka återflödet av venöst blod till hjärtat.
- När skelettmusklerna kontraheras under fysisk aktivitet eller rörelse, pressar de på de närliggande venerna.
Den ökade tryckförändringen i venerna under kontraktionen hjälper till att driva blodet mot hjärtat och övervinna gravitationen.
Andningsrörelser spelar en central roll i gasutbytet mellan lungorna och blodet. Detta sker genom ventilationen av lungorna och diffusionen av syre från luften till blodet samt avlägsnandet av koldioxid från blodet till luften.
- Vid inandning fylls thorax med luft - diafragman trycks mot buken - bukorganen trycker på venerna - trycket blir lägre och det blir lättare för blodet att komma in i brösthålan
72
Vad är systoliskt blodtryck?
Systoliskt blodtryck = övertryck (kärlen vidgas och blodet trycks fram)
- Representerar det högsta trycket i artärerna och inträffar under den systoliska fasen av hjärtcykeln när hjärtat pumpar blod ut i artärerna.
- Under systoliskt blodtryck kontraheras vänster kammare i hjärtat och pumpar ut blod i aorta, vilket skapar ett tryckvåg som sprider sig genom artärerna.
- Systoliskt blodtryck mäts när denna tryckvåg är maximal
- Systoliska blodtrycket hörs först
73
Vad är diastoliskt blodtryck?
Diastoliskt blodtryck = undertryck
- Representerar det lägsta trycket i artärerna och inträffar under diastolfasen av hjärtcykeln när hjärtat vilar och fylls med blod från venerna.
- Under diastoliskt blodtryck slappnar vänster kammare av och fylls med blod från vena cava och lungartärerna.
- Diastoliskt blodtryck mäts när artärerna är i viloläge och uttrycks som den lägre siffran i blodtrycksavläsningen
- Diastoliska blodtrycket hörs inte men kommer efter det systoliska (när det turbulenta ljudet slutar)
74
Vad betyder formeln MAP = CO x TPR?
Medelartärtrycket = Cardiac output x totala perifera resistensen
- Höjning av cardiac output - högre tryck
75
Vad är blodtrycket beroende av?
- Hjärtminutvolym (CO)
- Totala perifera resistensen
- Blodvolymen
- Artärernas elasticitet (äldre individer ffa)
- Fysisk aktivitet (höjning)
- Emotionell status (lugn/stressad)
76
Reglering av blodtryck och hjärtfrekvens?
Tryckfall - Vasomotorisk centrum - sympatiska nervsystemet - även binjure - effekt på hjärtat (HR och SV) och artärer (BP) - Cardiac output stiger vilket påverkar blodtrycket
Ger samma effekter vid stresspåslag
77
Vad är situationsberoende hypertension = “White coat effect”?
(härstammar från läkare med vita rockar)
- Respons på stress, klinisk miljö; BP ↑ HR ↑
- Försvårar diagnosen hypertension och utvärdering av behandlingssvar
- Falsk diagnos - onödig behandling (kan skicka hem patienten med utrustning för att uppnå “bättre” resultat)
78
Vad händer i kapillärerna?
- Slutmålet för cirkulationen där utbytet ska ske
Kraftig trycksänkning - blodet fördelas på en stor yta - blodet kommer kunna gå väldigt långsamt i kapillärerna (bra eftersom utbytet måste hinnas med)
- Arteriolerna vidgas eller dras samman beroende på hur mycket blod som behövs till de olika vävnaderna
- Antal öppna kapillärer är anpassade till ämnesomsättning
Hög ämnesomsättning i hjärta, skelettmuskel och körtlar
- tätare kapillärnätverk
79
Vad innebär diffusion och massflöde i kapillärerna?
Diffusion (från högre konc till lägre konc)
- Utbyte av enskilda ämnen
- Ex. Na+, Cl-, glukos
- Gradient mellan kapillär och interstitium
Massflöde av substanser (vätskefasen som flyttar på sig)
- Plasma minus proteiner
- Stabiliserar blodvolym
- Interstitiell vätska: volymbuffert
80
Hur sker vätsketransport mellan kapillärer och vävnad?
- Filtration och absorption
- Överskott: lymfa
- Arterioler - kapillärer (visst tryck) - vävnaden utanför (inget tryck)
- Vätska som buffet (flödet står dock inte helt stilla) - överskottet tas upp i lymfsystemet
81
Vad är lymfatiska systemet?
- Tar upp och avlägsnar vätskeöverskott från vävnader
- Deltar i kroppens försvar mot bl.a. bakterier och virus
- Lymfan transporteras i lymfkärl som töms i de stora venerna
Vätsketransporten underlättas av:
- Klaffar
- Skelettmuskelpumpen
- Stillastående - risk för ödem (obalans i vätskeflödet som leder till svullnad)
82
Hur anpassar sig kroppen till arbete (vad påverkas)?
- Sympatikus stimuleras
- Parasympatikus; minskad aktivitet
- HR ↑ SV ↑ CO
- Ökad skelettmuskelpump
- Ökad andningspump
- Omfördelning av blodflöde
83
Omfördelning av blodflöde vid fysiskt arbete (ökning/minskning jämfört med vila)? I skelettmuskulatur, njurar, mag-tarmkanal, hud, hjärta och hjärna
Skelettmuskulatur ↑
- Ökar 10 ggr
Njurar ↓
- Minskar ca hälften
- Mindre blodtillförsel men effektiviseras
Magtarmkanal ↓
- Minskar ca hälften
Hud ↑
- Ökar ca dubbelt
Hjärta ↑
- Ökar ca 3 ggr
Hjärna ↔
- Lika stor volym - oförändrat
84
Fostrets cirkulation: Vad fungerar moderkakan som?
Moderkakan (fungerar som):
- njurar
- lungor (“kollapsade”)
- magtarmkanal
85
Fostrets cirkulation: Syrerikt blod - navelsträngen?
Syrerikt blod - navelsträngen:
- Bakre hålvenen (vena cava) → HF → foramen ovale → VF → VK → aorta
- Foramen ovale - specifik i fosterstadiet (behövs för cirkulation)
86
Fostrets cirkulation: Syrefattigt blod - huvud, framben?
Syrefattigt blod - huvud, framben:
- Främre hålvenen (vena cava) → HF → HK → lungartären → ductus arteriosus → aorta
- Ductus arteriosus - specifik i fosterstadiet (behövs för cirkulation)
87
Vilka två specifika delar i fostrets cirkulation transporterar blod?
Foramen ovale (syrerikt blod)
Ductus arteriosus (syrefattigt blod)
88
Vilka förändringar sker i kroppen vid födsel?
- Moderkakans (placentas) cirkulation upphör
- Lungorna expanderar
→ Stängning av:
- foramen ovale
- ductus arteriosus
(bildas bindväv vid båda i de allra flesta fall - annars kan medfött hjärtfel/hålrum uppstå)
- Stora och lilla kretsloppet
