Föreläsning vätskebalans och temperaturreglering Flashcards by Ida Mattsson

Vatten i kroppen?

⅔ intracellulärt (ICV)

⅓ extracellulärt (ECV)
- interstitiell vätska (ISV)
- blodplasma
- lymfa
- trancellulär vätska
(mag-tarmkanalen)

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Kroppens innehåll av Na+ och K+ ?

Natrium
45% i ECV
10% i ICV
45% i skelettet
Gräsätares foder innehåller lite Na+

Kalium
90% i ICV
Rikligt i de flesta fodermedel
Njuren reglerar överskott av K+ väl

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Natriumbalans?

Högra sidan på vågen: Foder och saltkälla

Vänstra sidan på vågen: Urin, träck, svett och mjölk

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vattenbalans?

På ena sidan: Foder, dricksvatten och metaboliskt vatten (bildas vid oxidationen)

På andra sidan: Urin, träck, evaporation & svett och mjölk

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vad är törst?

Törstcenter i hypotalamus
- Osmoreceptorer i hypotalamus skickar signaler till törstcenter
- När osmolariteten går upp 3% - törstsignaler

När har man druckit tillräckligt?
- Temporär hämning/inhibering (oklar mekanism)
- “Permanent” törsthämning

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vattenbrist hos mjölkkor - Den högmjölkande kons dilemma?

Kor kan inte spara på vattnet i mjölken
- Mjölken är alltid isoton med blodplasman
Mjölkproduktionen bibehålls de första 24h

Plasmavolymen minskar och osmolaliteten ökar, kon blir uttorkad
Kon slutar äta
Blodflödet till juvret minskar
Mjölkmängden minskar och fett- och laktoshalt ökar

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Storleken på det frivilliga vattenintaget påverkas av?

Foderintag
- Vatteninnehåll
- Energiomsättning/HIF
- Kaliumintaget
- Proteinintag

Laktation

Omgivningstemperatur

Fysisk aktivitet

Störande faktorer
Vattnets temperatur?
Vattningsmetod

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Hormonell reglering av salt och vattenbalans?

VATTENSPARANDE
Antidiuretiskt hormon, ADH (vasopressin)

BLODTRYCKSHÖJANDE
Angiotensin II

SALTSPARANDE
Aldosteron

BLODTRYCKSSÄNKANDE (SALTUTSÖNDRANDE)
Atrial Natriuretic Peptide ANP

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vad inkluderar Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS)?

Angiotensin II (blodtryckshöjande)

Aldosteron (saltsparande)

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vart bildas antidiuretiskt hormon (ADH)-vasopressin?

Bildas:
I hypotalamus av endokrina celler, lagras i hypofysens baklob

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Hur frisätts antidiuretiskt hormon (ADH)-vasopressin?

Frisättning:
- Ökad plasmaosmolalitet (N+) registreras av osmoreceptorer i hypotalamus, signalerar till de endokrina och sekretoriska cellerna
- Hypovolemi → stretchreceptorer in
- blodkärl → törstcentrum

Frisätts i hypofysens baklob

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vad verkar antidiuretiskt hormon (ADH)-vasopressin på?

Verkar:
Ökar permeabiliteten i distala tubuli och samlingsrören - mindre vatten utsöndras (urinen koncentreras), blodtryckshöjande

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vart bildas angiotensin II?

Bildas:
Renin frisätts från den juxtaglomerulära apparaten, omvandlar angiotensinogen till angiotensin I som med hjälp av ett “converting enzyme” bildar angiotensin II

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Hur frisätts angiotensin II?

Frisättning:
Hypovolemi/hyponatremi
Neurogen påverkan (𝛃-receptorer, sympatikus)

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Hur verkar angiotensin II?

Verkar:
Höjer blodtrycket, stimulerar törst och frisättning av ADH, frisätter aldosteron från binjurebarken

How well did you know this?

Not at all

Perfectly

Vart bildas aldosteron?

Binjurebarken

Hur frisätts aldosteron?

Frisättning:
- Hyperkalemi
- Angiotensin II (sänkt blodtryck)
- Hypovolemi/Hyponatremi
- ACTH

Hur verkar aldosteron?

Natriumsparande i distala tubuli och samlingsrör, grovtarmen (saliv- och svettkörtlar).

Kaliumutsöndrande

Vad är hypovolemi?

Hypovolemi är ett medicinskt tillstånd som karakteriseras av en otillräcklig mängd cirkulerande blodvolym i kroppen. Det innebär helt enkelt brist på blod eller vätska i blodbanan

Neuroreglering av blodvolymen?

Ökat sympatikuspåslag gör att RAAS aktiveras
- Sträckreceptorer i hjärtats förmak och blodkärl (ffa venerna) registrerar förändringar i blodvolymen.
Om volymen minskar, minskar sträckreceptorernas signalering och vi får ett sympatikuspåslag.

Atrial natriuretic peptide (ANP) (bildas, frisättning, verkar)?

Bildas:
- Hjärtats förmak

Frisättning:
- Hypovolemi (sträckreceptorer)

Verkar:
- Blodtryckssänkande, ökad Na-utsöndring med urinen

Finns det markörer för uttorkning och natriumbrist?

Markör för vattenbrist
- Osmolalitet i plasma eller mjölk

Markör för vätskeförändringar i plasman
- Totala mängden plasmaproteiner (TPP)

Markör för saltbrist (häst)
- Träckprov: Kvoten K/Na > 10 = Na-underskott

Vad är värmeproduktion?

Den energi som inte används vid kemiska reaktioner blir värme.

Metabolisk hastighet (metabolic rate)
- Kroppens frisatta värmeenergi per tidsenhet

Storleken har betydelse för värmebalansen?

Små djur har en större yta i förhållande till sin massa och förlorar därför förhållandevis mycket värme till omgivningen.
Små djur har högre metabolisk hastighet och därmed högre värmeproduktion vilket kompenserar för värmeförlusten.
Det innebär dock att de måste äta mycket!

Temperaturreglering?

Temperaturcentrum Köld- och värmereceptorer

Reglering av kroppstemperatur?

Aktiviteten hos köld- och värmereceptorer jämförs med en referensnivå, vanligen djurets normala inre temperatur Inre temperatur - Däggdjur 36,5-39,5 C - Fåglar 38-42 C Sensorisk input Värme och köldsensorer i: - Hud - Inre organ - Hypotalamus Motorisk output Värmestress: - Beteende - Ökat blodflöde i hud - Svettningar - Flåsande Köldstress - Beteende - Minskat blodflöde i hud - Skakningar - Aktivering av brun fettväv - Hormonutsöndring Vid infektion eller skada kan referensvärdet höjas och då stiger kroppstemperaturen - feber

Vad händer om värmen kommer inifrån (och tvärtom)?

Blodflödet styrs av sympatikussystemet. - Om kroppens inre temperatur stiger, sjunker impulsfrekvensen hos sympatikusnerverna i hudens blodkärl och de slappnar av. - Kärlen vidgar sig och mer värme kan avges till huden.

Värmestress och köldstress?

Heat stress - När hudtemperaturen närmar sig den inre temperaturen pga yttre värmebelastning, leds det venösa blodet tillbaka längs huden (superficial). “Lämnar” av värmen till omgivningen. Det kylda blodet kyler sedan ner det arteriella blodet. Cold stress - Vid kyla leds blodet tillbaka i vener nära artären. Det kyler artärblodet innan det når huden och värmer venblodet när det går in i kroppen.

Termoneutral zon?

Justeringar av blodflödet till huden räcker för att hålla normal kroppstemperatur. Ingen extra energi (foder) går åt för att hålla kroppsvärmen.

Fysikaliska faktorer - Värmetransport?

Temperaturgradient - Strålning - Ledning (conduction) - Konvektion - Avdunstning (evaporation) Aktiv avdunstning (Svettning / Hässjning)

Frysskakning (shivering)?

När köldreceptorer i huden registrerar en tillräckligt stor sänkning av temperaturen skickas signaler till temperaturreglerings-centrum som aktiverar motorenheter - frysskakning. Ökar värmeproduktionen 2-5 ggr på några sekunder. Allt blir värme! Frysskakning förekommer hos köldanpassade djur utan uppenbart obehag (normalt beteende).

Non-shivering thermogenesis?

Djur kan öka sin metaboliska hastighet utan att aktivera muskler: Sympatikuspåslag (kortsiktigt) - Frisättning av adrenalin och noradrenalin - Ökar metaboliska hastigheten - Bäst effekt hos djur med brun fettväv Tyroidhormoner (långsiktigt) - Ökar långsamt cellernas metaboliska hastighet

Törsthämning hos svettande hästar?

Eftersom hästens svett är hyperton dvs innehåller mer natrium än blodet kan hästens natriumhalt i blodet sjunka eller vara oförändrad. Ingen ökning av osmolariteten. Då kommer hästen inte att uppleva törst och därmed inte dricka. Dricker när ECV-minskningen är tillräckligt stor eller när evaporationen (avdunstningen) har stått för en stor andel av värmeavgivningen.