Normal psykomotorisk utveckling Flashcards

1
Q

När sitter barn själva? När står de med assistans? När kryper de? När går de med assistans? När står de själva? När går de själva?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Ryggläge:
    o Armar börjar kunna lyftas från underlaget
    o Öppna händer
    o Medrörelser i bålen
  • Magläge:
    o Kortvarigt lyft av huvudet
  • Onormalt:
    o Hårt knutna händer, inslagna tummar
    o Asymmetriska rörelser

När gör barnet ovan?

A

Upp till cirka 2 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Stabil bål i liggande
  • Kan föra ihop händerna i mitten, börjar gripa och kan ofta hålla kvar en leksak som man satt i handen på dem
  • Lyfter huvudet i magläge och kan då vrida huvudet åt båda hållen
  • Sträcker ut hela ryggen i magläge
  • Kan ta stöd på underarmarna i magläge
  • Brukar börja vända från rygg till mage
  • Kan ofta hålla uppe huvudet och vissa barn lär sig sitta redan så här tidigt!

När gör barnet ovan?

A

4 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Rullar mage-rygg-mage
  • Neonatalreflexerna försvunna (ex Mori-reflexen)
  • Sittbalansen börjar komma, de flesta lär sig sitta i ungefär den här åldern
  • Samordnad öga-huvud-armmotorik
  • Griper aktivt och medvetet
  • Flyttar saker mellan händerna
  • Jollrar
  • Urskiljer föräldrarna från andra

När gör barnet ovan?

A

6 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Sätter sig upp och sitter stadigt. SKA kunna sitta!
  • Kryper, kravlar eller hasar
  • Stöder på ben och fötter
  • Har fallskydds och armskyddsreflexer
  • Har oppositionsgrepp mot två fingrar
  • Manipulerar med båda händerna tillsammans
    o CP-skada ev på sidan som inte används
  • Ska inte ha valt hand ännu
  • Förstår enkla ord
  • Kommunicerar aktivt
  • Härmar, leker tittut, vinkar adjö

När gör barnet ovan?

A

9-10 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Börjar kunna stå och gå
  • De flesta kan åtminstone gå med enhandsstöd eller längs med möbler
  • Många barn i den här åldern kan klättra upp på låga möbler eller i en trappa; måste passas!! Mer rörliga än förmåga att förstå faror
  • Man kan rulla boll med barnet
  • Dricker ur mugg
  • Säger enstaka ord (mamma, pappa, titta..)
  • Plockar russin/pärlor med pincettgrepp bägge händer
  • Tycker om tittut-lek, att plocka saker i och ur burkar, vinkar och klappar händer. Bredvid-lek med andra barn
  • Pekar

När gör barnet ovan?

A

12 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Går obehindrat, även bakåt o trappsteg
  • Pincettgrepp
  • Tvärhandsgrepp kring krita
  • Talar 8-10 ord
  • Kan peka ut näsa, öga, mun
  • Tar av sig strumpor
  • Kan hämta välkända föremål på uppmaning
  • Kan använda sked
  • Kan bygga torn med 3-4 klossar

När gör barnet ovan?

A

18 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  • Kan sparka på boll
  • Kan stå 1 sekund på 1 ben
  • Hoppar (på båda fötterna)
  • Kan gå uppför i trappor
  • Brukar kunna springa
  • Kombinerar 2 ord
  • Tvättar händer
  • Kan klä på sig något klädesplagg

När gör barnet ovan?

A

2 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Springer med fart
  • Klarar start och stopp och snabba ändringar av tempo och riktning
  • Väjer undan för hinder
  • Går i trappa
  • Kan stå 5 sekunder på 1 ben
  • Hoppar jämfota
  • Kan ofta cykla på trehjuling
  • Kan kasta och fånga stor boll
  • Pratar korta meningar, ordförrådet brukar explodera!
  • Kan förstå korta instruktioner
  • Pusslar 3-4 bitar, och kan ofta räkna till 3. Bygger torn med 6 klossar
  • Börjar leka fantasilekar

När gör barnet ovan?

A

3 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • ”Pratkvarn”, frågar ofta mycket, väldigt nyfiken
  • Kan prata hela meningar och svara på enkla frågor. Det mesta ska vara begripligt även för någon som inte känner dem.
  • Kan följa instruktion i flera steg
  • Brukar kunna färgerna, känna igen en del siffror och bokstäver, räkna lite
  • Ritar huvudfoting
  • Mycket fantasi
  • Kan hoppa, klättra, stå på ett ben, gå baklänges
  • Försöker trösta någon som är ledsen
  • Vill gärna hjälpa till
  • Börjar bli mer försiktig och förstå faror

När gör barnet ovan?

A

4 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Går och springer på ett välkoordinerat sätt
  • Kan springa uppför och nerför trappa
  • Kan hoppa jämfota och hoppa på ett ben
  • Kan stå på ett ben minst 10 sekunder bilateralt
  • Kan cykla
  • Äter med kniv och gaffel
  • Kan klippa med sax
  • Kan studsa och kasta och fånga både små och stora bollar
  • Ordförråd på ungefär 2000 ord, pratar i 5-ordsmeningar
  • Brukar kunna rita en gubbe med många detaljer

När gör barnet ovan?

A

5 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Anamnesen är otroligt viktig gällande barnets utveckling

  • Varför söker familjen? Vad är de oroliga över? Lyssna på föräldrarna!
  • Noggrann beskrivning av symptomen, tidsförlopp
  • Hur mår barnet just nu?
  • Utveckling hittills, vad kan barnet? Vad tycker barnet om att göra? Vad kan jämnåriga som inte barnet kan?
  • När uppnådde barnet olika milstolpar?
    o Svarsleende, greppa, sitta stadigt, krypa/stjärthasa, jollra, stå, gå, enstaka ord, hela meningar, sluta med blöja dag/natt
  • Beteende?
  • Pre-peri-postnatalt:
    o Ev sjukdomar/läkemedel/alkohol under graviditeten
    o Fosterrörelser
    o Förlossning, Apgar, inläggning på neo
    o Födelsevikt/längd/huvudomfång
    o Amning o sömn hos spädbarnet
  • Socialt, hur funkar kontakten med andra barn? Förskola/skola:
    o Skolform, hur går det/betyg?, förmåga att koncentrera sig, behov av extra stöd, trivs?, kompisar och raster, deltar i gymnastiken?
  • Läkemedel, naturmedel, vitaminer
  • Allmänt: syn, hörsel, mat, kiss och bajs, sömn, pubertet

När är det mer bråttom att utreda?
Vad kan vara viktigt att fråga om i relation till föräldrar?

A
  • Avstannande utveckling? Tappat funktioner?!
    o Mer bråttom att utreda!
  • Ärftlighet!
    o Är föräldrarna släkt?
    o Finns syskon, och hur mår de?
    o Tidigare missfall
    o Hur har andra i släkten utvecklats och vilka sjukdomar finns i släkten (fråga speciellt om epilepsi, utvecklingsstörning, neuropsykiatri och motoriska svårigheter)?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad ska du aldrig glömma att titta på (innan du ens träffar barnet)?

A

Tillväxtkurvan!!

  • Längd
    o Kortvuxenhet? Gh-brist?
    o Syndrom?
    o Långvuxenhet? Obs föräldrars längd, tillväxtspurt, pubertet, syndrom, ex marfan, homocystinuri
  • Vikt
    o Undervikt, ätsvårigheter?
    o Annan somatisk sjukdom?
    o Övervikt, nutritionellt betingat? Prader Willi?
  • En ”stor skalle” kan innehålla
    o En hjärna med vidgade ventriklar
    o En hjärna med växande hjärntumör
    o En normal hjärna (Sotos syndrom, vissa familjer..)
    o Kolla tillväxtkurvan! Plötsliga ”hopp”??
    o Har föräldrarna också stora/små huvuden? Mät hattmåttet på dem! Normalt för vuxna kvinnor högst 56 och män 58 cm.
  • Ett litet huvud
    o Mikrocefali = huvudomfång <3SD, ofta men inte alltid associerat med utvecklingsstörning!
    o Genetiskt
    o Hjärnskada (ex svår asfyxi)
    o Syndrom!
    o För tidig suturslutning är faktiskt ovanligt, men kan utredas med lågdos CT (vanligt med remiss för detta till habb men är ganska ovanligt, kan exempelvis också bero på att hjärnan inte växer som den ska)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur undersöka barnet gällande psykomotorisk utveckling?

A
  • Iakttagelse av barnets spontana aktivitet
  • Utvärdering av barnets sätt att utföra vissa standardiserade aktiviteter
  • Genomförande av ett begränsat konventionellt neurologstatus (absolut sist)
  • Undersökningsverktyg: leksaker (som finns framplockat innan familjen kommer in)
    o Låt barnet leka eller rita under samtalet med föräldrarna och passa på att observera vad barnet gör.
    o Avklädningsproceduren skall helst klaras av i god tid före själva undersökningen, under tiden anamnesen tas (be ex föräldrarna ta av ytterkkläder)
  • Undersök hela barnet
    o Ibland får man ta litet i taget….Kanske ta av tröjan först för att lyssna/titta, sedan ta på den igen innan man tar av långbyxorna t ex och ibland får man vänta ett tag, eller göra ett nytt försök en annan dag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Neurologisk undersökning barn, hur göra?

A
  • Gärna gymnastikmatta på golvet för de mindre barnen
  • Ta fram lämpliga saker (på olika ställen i rummet) men rör inte barnet i början, placera sakerna så att barnet ska behöva försöka flytta sig
  • Improvisera undersökningarna fritt men systematisera dina noteringar. Använd ett schema (i ditt eget huvud..) och gå igenom från topp till tå enligt ett väl genomtänkt mönster
  • Spela gärna in på video och/eller tag foton – speciella utseenden, gångmönster mm
  • Ha aldrig bråttom!! Varma händer
  • Titta på den spontana motoriken
    o Hur rör sig barnet? Finns hälta eller andra sidoskillnader? Gå, springa, klättra upp på brits/stol, resa sig från golvet
    o Ataxi? Svårt med koordinationen?
    o Ofrivilliga rörelser? Tremor?
    o Tar barnet efter saker? Båda händerna? Hur ser greppet ut? Hur håller barnet tummen?
    o Höger eller vänsterhänt (1,5-2 år)?
  • Pigg och vaken? Förstår/följer instruktioner?
  • Bedöm kvalitet i kontakten: Medverkan? Distanslös?
  • Samarbete och koncentrationsförmåga
  • Leka ”följa John”/”cirkus” (förskolebarn):
    o Tå- och hälgång
    o Fogs prov (ska gå på utsidan av fötterna, vi noterar då medrörelser)
    o Gå på linje
    o Stå och hoppa på ett ben bilat
    o Sätta sig ner och resa sig upp från golvet, sitta på huk
    o Springa i korridoren, eventuellt gå i trappor
  • Boll eller bil kan hjälpa för att kolla grovmotorik
  • För de små barnen gör vi en strukturerad undersökning, HINE (Hammersmith infant neurological examination). Standardiserad neurologisk undersökning för spädbarn anpassad ålder 2 till 24 månader. HINE utvärderar nervfunktion, rörelser, reflexer och reaktioner, hållning och tonus. Kan jämföra gång till gång, bra för att upptäcka CP
  • De lite större barnen…
    o Finger-näs (eller testa att peka på något annat, tex pappas näsa eller på iPAD..).
    o Fingeropposition, diadochokinesis
    o Rita en gubbe och skriva sitt namn och ålder på teckningen (förskole- och skolbarn)
    o Eventuellt räkna, läsa, skriva, klockan, vägning (känna igen siffrorna på vågen?)
  • Alla…
    o Se arg ut/göra fula miner! Blunda så hårt du kan!skratta, räcka ut tungan, vissla/slängpuss
    o Ögonrörelser, pupillreaktion, nystagmus? Ficklampa eller leksak är rolig att titta på. Syn? Ibland remiss till ögonklinik
    o Hör barnet även om du viskar?

Spädbarn: ”varvet runt”
* Ryggläge
o Sedan ta tag i armar och dra upp (kolla efter headlagg) (traktionstest)
* Sittande (med/utan stöd)
o Notera hur sitter, rätar de upp ryggen
* Håll upp i stående/axelhäng (notera tonus under axlar)
* Lägg på mage
o Lyfter de huvud, vänder på sig, hjälper de till, korsar ben etc?
* Titta på huvudkontroll, bålkontroll, hjälper till?, korsar benen?, vänder runt?, lyfter huvudet?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Kan bero på spasticitet (som vid CP)
    o Gastrocnemius, soleus ex
  • Kan bero på svaghet i tibialis anterior (som vid muskeldystrofi)
  • Men barn med smärta i höften, tex pga artrit, gör ibland detta för att det kan minska smärtan
  • Autistiska barn går ganska ofta på tå
  • Vissa helt normala barn går på tå en period, men slutar när de blir lite större o tyngre.

Vad handlar ovan om?

A

Tågång

17
Q

Gowers tecken

När ses detta? Vad kan man mer se kliniskt?

A
  • Duschenes muskeldystrofi
    o Kraftiga vader (fibros i muskler), ländlordos
18
Q
  • Central orsak
    o Påverkat medvetande
    o Ofta mer påverkan på bålmuskulatur
    o Asfyxi, syndrom, missbildningar?
  • Perifer orsak
    o Normalt medvetande (pigg blick)
    o Ofta mer påverkan på distala muskler
    o Extremitetsreflexer sänkta
    o Tungfascikulationer
    o Muskelsvaghet påverkar andning och ätande
    o Oftast inte andra missbildningar
    o Ofta muskelsjukdom som orsak

Vad handlar ovan om?

A

Hypotoni

19
Q

Tonus och atrofi hos barn

Hur undersöker du detta?

A
  • Tonus i armar och ben; finns spasticitet? (hastighetsberoende svar på sträckning av muskeln)
    o Olika rörelseomfång om man tar ut rörelsen långsamt eller snabbt. Kan ex hugga till om man tar ut rörelsen snabbt (muskeln blir spänd)
  • Finns atrofier (mät)
    o Barn med CP-hemiplegi har ofta atrofiska muskler på skadad sida (ex smalare ben)
20
Q

Reflexer
* Extremitetsreflexer (liksidiga? livliga? större område än normalt? klonus?)
* Babinski (skall ej vara positiv efter 18 månaders ålder)

Viktiga nyföddhetsreflexer?

A

o Gripreflexer i händer och fötter (försvinner senast vid 10 månaders ålder i fötterna), Håll inte på andra sidan samtidigt (tvärtomreflex)
o Moro (brukar försvinna senast vid 5-6 månaders ålder)
o ATNR (vrider huvudet åt ena hållet och då följer den sidans extremiteter med och sträcks ut samtidigt som andra sidans extremiteter böjs), försvinner vid 3-4 mån

21
Q

Moro

  • Nyfött barn utan Moro är gravt patologiskt (oftast att de är hypotona)

Vad kan ensidig moro tyda på? Hyperaktiv moro?

A
  • Ensidig Moro; tänk på plexusskada och frakturer
  • Hyperaktiv Moro ses vid CNS-infektioner (inkl tetanus)
22
Q
  • Överdriven senreflex (akillesreflex ger flapping liksom)
  • Kan ses vid uttröttade muskler men är oftast patologiskt
  • CP vanligaste orsaken
  • Hjärnstamstumör?
    o O det plötsligt dykt upp
  • Hyperthyreos, hypocalcemi (ovanligt)

Vad handlar ovan om?

A

Klonus

23
Q
  • Normalt upp till ca 18 månaders ålder
    o Positiv definitivt patologisk efter 2,5 års ålder
  • Tecken på skada i pyramidbanorna
  • Vanligt vid CP-skada

Vad handlar ovan om?

A

Babinski

24
Q
  • Om du håller upp barnet
    o Extension i benen, saxning, korsning
    o Extension i armarna
  • Plantarflektion i fotlederna
  • Hårt knutna händer med inslag na tummar
  • Ökande avvikelser om barnet försöker göra en målinriktad rörelse

Vad tyder ovan på?

A

CP

25
Q

Händernas utveckling gällande förmåga?

A
  • Oftast knutna de första 3 månaderna
    o Ej hårt öppna med tummen inne
  • Vid 6 månaders ålder börjar de flesta kunna ta saker med en hand
  • Vid 7 månaders ålder brukar de kunna flytta saken mellan händerna
  • Vid 9-10 månaders ålder utvecklas pincettgrepp
    o Saknas pincett vid 1 år = patologiskt
26
Q

Utseende barn

  • Jämför med föräldrar och eventuella syskon

Vad kan vara viktigt att titta efter?

A
  • Jämför med föräldrar och eventuella syskon
  • Skallform och huvudomfång, suturer, fontanell (sluten vid 1 års ålder)
  • Spänd fontanell och suturer som är över 0,5 cm breda bör utredas skyndsamt
    o Eventuellt ökat intrakraniellt tryck
  • Pigmentförändringar
  • Gom, tänder, philtrum
  • Epikantusveck (hudveck på övre ögonlocket vid inre ögonvrån), strabism, hypertelorism (ögon långt isär), hypotelorism
  • Ytteröronens läge och storlek
  • Syndaktyli (sammanväxningar), klinodaktyli (böjda fingrar)
27
Q
  • Bilder
    o Neurofibromatos (överst vänster)
    o Kärlmissbildbildning i huden (Sturge-Webers syndrom), kan också ha kärlmissbildningar intrakraniellt, som kan ge epilepsi (upper höger)

Vad ses nere på de två bilderna?

A

o Tuberös skleros (sista två bilder), depigmenterade områden och hudförändringar näsa/kinder

28
Q

Diagnostiska fällor gällande barn?

A
  • Är barnet hungrigt?
  • Är barnet ovanligt trött eller har någon infektion som försämrar allmäntillståndet och därmed påverkar resultatet av undersökningen?
  • Det finns stora normalvariationer!
  • Tecken på emotionell deprivation? (Reversibelt vid miljöombyte..)
  • Sensoriska defekter (syn, hörsel)?
    o Därför som de har svårt