Akut pediatrik Flashcards
Vad kan okänt sjuka innebära? Vad innebär BBB snabbtitt på barnet?
Okänt sjuka
- Exempelvis okänt hjärtfel eller T1D
BBB (”snabbtitt”), barn är transparenta! Klinisk blick!
- B - behaviour
- B - breathing
- B – bodycolor
Fall
- Natt på barnakuten. Plötsligt, bankandes på dörren, har vi Olles pappa som har Olle med sig i en barnvagn. Det första pappa säger (smått hysteriskt) när dörren öppnas är att ”Olle kan inte andas!”
Vad gör vi?
- BBB –> Vi tittar på Olle i barnvagnen och gör en BBB (”snabbtitt”)
o Om han tillsynes inte andas –> stimulera –> öppna luftväg och utvärdera –> ev HLR algoritm
o Om han verkar väldigt påverkad i BBB –> akut handläggning enligt ABCDE - MEN vi ser en vaken, förkyld och ledsen pojke. Lätt ökat andningsarbete, rosig i ansiktet.
Nu då?
- Triage, anamnes och status
o Anamnes: 2-årig frisk pojke, inga allergier. Född fullgången, normal tillväxt. Enda barnet i familjen, går på förskola. Lätt snuva under dagen men i stort mått väl. Lagt sig i vanlig tid men efter ca 2 timmar vaknat med en intensiv hostattack (”han lät som en säl”), ångest och andnöd
o Parametrar och status: AT: trött och ledsen, ffa när du undersöker. Hörbara vilostridor ut i rummet. AF 40 Sat 95 % Lungor: stridor men i övrigt rent. Hjärta: takykard, inga blåsljud. Temp: 38,1. Mer status kan ej göras då gossen blir upprörd och hans andningssymtom förvärras då.
Vilken diagnos har Olle sannolikt?
Viral krupp (pseudokrupp, falsk krupp)
- Virus (oftast parainfluensa) som infekterar övre luftväg och sprider sig distalt → ödem i larynx och trakea.
- Ålder: ffa 3 mån-3 år. Vanlig sjukdom. 1 barn (tonåring) avlidit sista 25 åren.
- Symtom: Initialt mild snuva och lätt feber, ibland inga försymtom. Oftast nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med:
o Andnöd, ibland med stridor
o Skällhosta (som en hund/säl)
o Ångest och gråt
Vad beskrivs?
Viral krupp (pseudokrupp, falsk krupp)
Viral krupp (pseudokrupp, falsk krupp)
- Status: stridor, heshet, skällhosta, indragningar, takypne, saturationspåverkan och ångest
o Mild, måttlig (vilostridor) eller svår (medvetandepåverkade)
Behandling? Viktiga diffdiagnoser?
- Behandling
o Mild: egenvård (upprätt+lugn) samt vid behov (vid måttlig) peroralt kortison (Dexametason 0,15 mg/kg) och inhalation av adrenalin (kortvarig effekt). Mer sällan behov av syrgas (vid svår)
o Viktigt bryta ångesten, blir ofta bättre - Diffdiagnoser: främmande kropp (!), bakteriell trakeit, epiglottit
Feber
- Normal kroppstemperatur varierar!
o ”Jag brukar ligga lågt” - Definition: ≥ 38° C
o En del av immunförsvarets reaktion mot en infektion. - Men det vanliga är det vanliga (virus!), rimlig utredning! Mer frikostig ju yngre de är
o Bedömning kan ofta räcka
Det viktiga är inte siffran utan? Behandling?
**Barnets allmäntillstånd ** (febern är ett försvar från kroppen), visst om det är >42 så är det ju högt
- Behandling
o Paracetamol 15-(20) mg/kg x 4
o Ibuprofen 7-(8-10) mg/kg x 3 (från 3 mån ålder)
Ålder och feber
- Ju yngre barnet är desto mer hänsyn behöver man ta till febern.
Så hur ska vi tänka avseende ovan gällande bedömning? Vad är det större risk för hos de yngsta barnen?
Alla barn < 3 månader bör bedömas samma dag, barn < 1 månad SKA bedömas samma dag.
- Större risk för allvarlig bakteriesjukdom vid feber hos de minsta.
Om vi ska gå efter RETTS-P triagering gällande feber på barn, hur ser gränserna ut för gult hos 0-2 månader, grönt för spädbarn (3-6 månader), grönt hos barn > 6 månader? OBS för?
o Spädbarn 0-2 mån GUL 36-38, ORANGE <36° >38°
o Spädbarn 3-6 mån GRÖN 36-39, ORANGE <36° >39°
o Barn > 6 mån ORANGE <35° >41° övriga GRÖNA
o OBS små barn med temp >38.5-39° i > 3 dagar + barn med allmänpåverkan.
o OBS Febern i sig är inte farlig utan orsaken till febern kan vara farlig. Viktigt med brett diffdiagnostiskt tänkande!
Röda flaggor – feber
- Allmänpåverkan
o Små barn med ingen eller dålig ögonkontakt. Större barn som är slappt, likgiltigt eller mycket irriterat
o Gråter otröstligt/skriker ständigt eller skriker svagt
o Är svårt att väcka eller somnar omgående om igen när det väcks
Vad kan det mer vara som ska få oss att reagera (10), säg iaf 5?
- Nackstelhet (gäller äldre barn), buktande fontanell (spädbarn)
- Blekt, cyanotisk, grått eller ikterisk,
- Krampar för första gången
- > 41 graders feber
- Petekier eller pustler i huden.
- Låg AF/hög AF, förhöjt andningsarbete
- Har pipig andning eller gruntar
- Inte vill dricka/äta alls eller har förlorat stor mängd vätska till följd av kräkningar eller diarréer.
- Immunhämmande läkemedel eller immunbristsjukdom
o Deras bakgrund! - ”Gut feeling” och erfarenhet. ”något är fel” läkare/vårdpersonal Eller ”så här sjuk har hon aldrig varit förr” förälder
- Övre luftvägsinfektion = viros.
- Drabbar alla barn men oftast spädbarnen som vi ser på akuten. De uppvisar ofta lätta andningssymtom då de är ”obligata näsandare” och har anatomiskt mer trånga förhållanden -> svårigheter vid matintag och uttröttade.
Vad beskrivs? Behandling?
Förkylning
- Symtomatisk behandling:
o Näsrengöring på små barn (NaCl, nässug, ev näsdroppar (Nezeril))
o Paracetamol o/e Ibuprofen för feber o/e smärta/obehag
o Ingen tydlig evidens för hostmedicin!
- 15-20% av 1-2 åringar, växer ofta bort innan 3-4 år
o Orsak: inte helt klarlagd men bl.a. trängre luftvägar + tillfällig slemhinnesvullnad men ingen tydlig inflammatorisk komponent som vid vanlig astma, p.g.a. detta är det inte lika viktigt (vid lindriga besvär) med inflammationsdämpande läkemedel. - Symtom/status: I samband med förkylning får barnet pipande väsande andning, ökat andningsarbete med ffa förlängt expirium, interkostala indragningar och bukandning. Mycket hosta ffa nattetid. Ökad AF, ibland desaturering (sällan).
Vad beskrivs? När kan vi ge istället sätta diagnosen infektionsastma (obstruktiv bronkit)?
Förkylningsastma
o 3:e obstruktiva episod om <3år.
o 1:a obstruktiva episod om <3år och andra tecken på allergisksjukdom (eksem, födoämnesallergi)
o 1:a obstruktiva episoden > 3år
Behandling vid ”förkylningsastma” och obstruktiv bronkit (infektionsastma)?
- Salbutamol (Airomir)
- Flutikasonproprionat (Flutide (kortison)). Ges i spacer
- Om mer påverkad patient ges inhalationen (ex salbutamol) med nebulisator
- Akut virusinfektion som drabbar de nedre luftvägarna
- 0-2 år (oftast <6 mån), 1 dödsfall vart 3:e år i Sverige (alla under 1 år)
- Vid 2 års ålder har nästan alla barn partiell immunitet
- Hos oss ffa vinterhalvåret
Vad beskrivs? Vilket virus är det vi oroar oss för?
Bronkiolit (det föräldrar oroar sig för är RS som också ingår i detta)
- RSV i ca 80 % av fallen (i övrig exv Humant rhinovirus, metapneumovirus, bocavirus)
- Subtyp A och B. Sjukare när A typen dominerar
- Dropp- och kontaktsmitta. Inkubationstid 3-5 dagar
- Symtom: Snuva, hosta, tachypne, indragningar, rhonki, krepitationer hela lungfälten. Hos de minsta slem, jobbigt andningsarbete, slöhet, orkar inte amma/äta, irritabla, apnéer.
- Symtom duration 1 vecka till 1 mån, oftast som sjukast dygn 4-5
o Viktigt veta om föräldrar kommer in dag 2, det kommer liksom ev bli värre, kämpa på!
o Dag 8 kan vi säga att det kommer gå bra - Kliniken/symtomen oftast värre ju yngre patient. Extra OBS prematurer.
Vad beskrivs? Vilket symtom är viktigt att ha koll på i förhållande till prematurer?
RS-virus (som kan ge bronkiolit)
o Apnéer, förekommer särskilt vid RSV-infektioner hos prematura barn och kommer ofta oväntat utan andra symtom. Apnéerna är inte obstruktiva, utan CNS-utlösta. De går oftast över på några dagar.
Bronkiolit (där RS ingår)
- Diagnos klinisk!
o Virustest? Blodprover? inte om lindrig infektion. Vid behov ff.a.
o Na (SIADH) och pCO2 (retention)
o Lungrtg, bara om atypiskt
Behandling?
- Behandling
o Näsvård!
o Mat ev via sond
o Syrgas, mål > 90-92% i sat (högflödesgrimma)
o Vikt 1-2 ggr per dag - Vid ansträngd andning trots detta:
o Prova HFG 2 L/kg första 10 kg + 0,5 L/Kg för varje kg över.
o Inhalationer kan testas, ffa isoton NaCl om problem med segt slem. OBS ingen tydlig evidens, utvärdera!
o CPAP ev BiPAP, respirator (mycket sällan), vid andningsstöd viktigt ha koll på syra/bas med elektrolyter så de inte retinerar CO2 eller Na+- vid SIADH
Vaccin och profylax RS-virus?
- Profylax (antikroppar) används till 3 specifika grupper av patienter
o Kronisk lungsjukdom (tex BPD (bronkopulmonell dysplasi) med syrgasbehov) <1(-2)år
o Extremt underburet barn <26 veckor och <6 mån vid RSV säsongstart
o Allvarlig hjärtsjukdom <1år
o Ges under säsong, oftast nov-mars, en gång i månaden - VACCIN – just godkänt! Grav. vecka 32-36, im inj, 2st RSV antigen
o Inte i fullt bruk ännu
- Orsak:
o 1 mån – 5 år: Virus (80-90%) vanligast ffa HMPV (humant metapneumovirus) och RS virus
o Av bakterier är Pneumokocker vanligast (-30% efter vaccinationsstart), staf aureus, hemofilus influenzae
o 5 - 15 år ökad frekvens av bakteriell orsak, ff.a. pneumokocker, mykoplasma, chlamydia. Virus fortfarande vanligt. - Symtom:
o Feber + snuva + hosta + andningssvårigheter – ofta ytlig snabb, ev stånkig/gruntig andning
o Indragningar – ff.a. hos små barn
o Krepitationer - kan vara antingen slem eller infiltrat
o Ibland smärta (pleuritretning eller basal pneumoni)
o Svarar ofta dåligt på inhalationsbehandling (ej luftrör som är problemet)
Vad beskrivs? Diagnostik? Behandling?
Pneumoni
- Diagnostik
o Diagnosen är ffa klinisk! Vanligen ses ett ansträngt andningsarbete och en viss desaturering
o Lungröntgen, (ultraljud), CRP, elektrolyter, blodstatus, blododling, syrabas oc
o NPH prover endast pusselbitar och inte obligatoriskt men viktigt vid allvarlig pneumoni.
o Ha en tanke med vad du ska ha svaret till!
o Ingen/lite utredning på mild pneumoni. Full utredning vid svår pneumoni - Behandling
o Syrgas vb
o Andningsstöd vb (HFG, CPAP)
o Antibiotika vb
o Mat/vätskestöd vb
o Febernedsättande/smärtlindring vb - Antibiotikaval
o Per oralt ab i första hand (även inläggningar): kåvepenin (fenoxymetylpencillin), amoxicillin, erytromycin
o Vid kräkningar eller svårare pneumoni: bensylpc (förstahand), cefotaxim
Karaktäristiska vid barnpneumonier?