NHoI 5 embryologi Flashcards
1
Q
Koordinerar och tolkar sensorisk aktivitet och styr de
motoriska delarna
A
Regulativa/associationssystemet
2
Q
Bildar CNS
A
Neuralplattan, neuralröret
3
Q
Bildar PNS
A
Neurallisten, Plakoder
4
Q
Kvarvarande epiblast celler ger
A
Ektodermet
5
Q
aktiverar LEF1
A
Wnt
6
Q
bildar epidermis
A
yt-ektoderm
7
Q
ger upphov till celler i hjärnan hypofysen, luktbulben, närthinnan och ryggmärgen
A
neuralplattan sen neuralröret
8
Q
Ger upphov till spinal ganglia, autonoma ganglia, kranialganglia
A
neurallisten och ektodermala plakoder
9
Q
ger upphov till sensoriska celler typ luktepitel, hårceller i innerörat.
A
ektodermala plakoder
10
Q
sköter inhibition av epidermialiserande signaler, inducerar bildandet av neuroektoderm.
A
bmp-2 och -4
11
Q
produceras i noden
A
chordin (inhibitor)
12
Q
bildningen av neuralröret
A
Neurulationen
13
Q
När neuralröret inte sluts rostralt
A
Encephalocele
14
Q
När neuralröret inte sluts kaudalt
A
Spina bifida
15
Q
tre olika varianter av defekt neuralrör
A
Spina bifida occulta(vanligast), Myelomeningocele och meningocele
16
Q
viktigt att få i sig vid graviditet
A
folsyra
17
Q
3 första hjärnblåsorna
A
prosencephalon, mesencephalon och rhombencephalon
18
Q
5 senare hjärnblåsorna
A
telencephalon, diencephalon, mesencephalon, metencephalon, myelencephalon
19
Q
ger framhjärnan inklusive barken
A
Expansion av telencephalon
20
Q
Vad bildar
ryggmärgen
A
Kaudala neuralröret
21
Q
vid denna krökning bildas cerebellum
A
pontinkrökningen
22
Q
dorsala delen av ryggmärgen kommer från:
A
alarplattan
23
Q
ventrala delen av ryggmärgen kommer från
A
basalplattan
24
Q
de som får mest BMP i ryggmärgen blir?
A
sensoriska
25
de som får mest shh i ryggmärgen blir?
motoriska
26
vad expanderar och bildar cerebellum vid den pontina krökningen
laterala alar-plattan i rostrala metencephalon
27
kordan sträcker sig tom?
mesencephalon
28
saknar en uttalad basalplatta
Telencephalon och diencephalon
29
bildar thalamus och hypothalamus samt
| ögats näthinna (optiska blåsan).
Alarplattan i Diencephalon
30
Vanligaste framhjärnemissbildningen
Holoprosencephali
31
retinan kommer från
neuroepitel och pigmentepitel
32
loberna i hypofysen bildas av
divertikel i botten av diencephalon under hypothalamus infundibulum. och rathkes ficka som är en divertikel i taket på munhålan, stomodeum som är av ektodermalt ursprung.
33
ger PNS
Laterala/periphera neuralplattan
34
Neuralistcellerna ger upphov till olika celler och strukturer beroende på
sin rostrokaudala ursprungsposition.
35
Kranial- / hud-plakoderna ger upphov till
sensoriska kranialganglienervceller, luktepitelet, linserna och innerörats celler.
36
Innerörat (inkl. sensoriska hårceller) bildas från
otiska/öron-plakoden
37
```
omogna celler (neuro/glioblaster) som är
determinerade
```
Progenitorer
38
celler som inte delar sig är?
postmitotiska celler:
39
yttre faktorer som reglerar induktion determinering och differentiering.
morfogener och cams med mera
40
inre faktorer som reglerar induktion determinering och differentiering.
transkriptionsfaktorer som reglerar gener och deras aktivitet.
41
viktiga intrinsic factors
BMP, wnt, fgf, shh, retinylsyra. notch delta
42
celler som spänner sig över hela tjockleken
radiella gliaceller
43
hur byggs lagren i cortex upp?
byggs inifrån och ut.
44
felaktig lageruppbyggnad i cortex sjukdom.
Lissencephalier
45
var kan det ske nybildning av vuxna nervceller
olfaktoriska bulben (vandrar men överlever ej) och hippocampus från stamceller i gyrus dentatus
46
Spetsen på en utväxande axon/neurit kallas
Tillväxtkon
47
vilka 4 sätt interagerar tillväxtkonen med omgivande ytor?
kontaktattraktion, kontraktrepulsion, kemoattraktion och kemorepulsion.
48
guidar” konerna till den plats
| där summan av repulsionen är minst.
Gradienter av
| repellerande Ephriner på tektumcellernas yta i målområdet
49
så stor del av nervcellerna dör.
omkring hälften främst genom apoptos.
50
Sensoriska nervceller behöver desssa för
| att överleva
Neurotrophiner
51
Faktorer som kan motverka nervcellsdöd
neurotrofa faktorer som ngf, bdnf nt4 har trk receptorer
52
två faser av nervsystemets utveckling
tidig fas som är aktivitetsoberoende och sen fas som är aktivitetsberoende
53
vad innebär en kritisk period?
Perioder under utvecklingen med hög
| neuronal plasticitet
54
orsaker till störd aktivitet från ögonen
skelning, kongenital katarakt, monokulär refraktionsstörning. skador i cornea eller konjunktiva.
55
Hur går gastrulationen till?
Epiblastceller bryter sig loss (EMT)
och tränger undan hypoblasten i mittlinjen och ger
upphov till Endoderm
Fortsatt invandring via primitivstrimman av
epiblastceller ovanpå endodermet ger Mesodermet.
Kvarvarande epiblast celler ger Ektodermet
56
Hur går neuralinduktionen till?
Inhibition av epidermialiserande signaler (BMP-2 BMP-4)
Inhibitionen inducerar bildandet av neuroektoderrm
inhibitorer (chordin) produceras i noden.
Inhibition av BMP-2 som då slutar att inhibera proneurala regulatorer leder till både stimulering av proneurala gener och inhibering av proepidermala gener
57
Bildningen / anläggningen av NS
* Gastrulationen
* Bildningen av 3 groddblad
* mesoderminduktionen
* Neuralinduktionen:
* bildningen av neuroektoderm
* bildningen av neuralplattan
* Regional specialisering av Neuralplattan
* Rostro-kaudala organisationen
* Medio-laterala organisationen
* Neurulationen:
* bildningen av neuralröret
* slutningen av neuralröret
* Regional specialisering av neuralröret
* Rostro-kaudala organisationen
* Dorso-ventrala organisationen
58
när börjar neuralröret slutas?
efter 22 dagar
59
bildas vid sidan om slutningen av neuralröret
somiter
60
Telencephalon Bildar?
```
Olfaktoriska bulben
Cerebral cortex
Hippocampus
Basala ganglierna
Basala framhjärnan
```
61
Diencephalon Bildar?
Thalamus
Hypothalamus
Näthinnan/retina
62
Mesencephalon Bildar?
Tectum och Tegmentum
63
Metencephalon Bildar?
Cerebellum
| Pons
64
Myelencephalon Bildar?
Medulla oblongata
65
bildar thalamus och hypothalamus samt
| ögats näthinna (optiska blåsan).
Alarplattan i Diencephalon
66
vanligaste framhjärnemissbildningen? mellan vilka veckors mönsterbildning sker det occh vad kan det ge?. vad sker och vilken signalväg är ofta störss?
Holoprosencephali, v-2-4 kan ge cyclopi. separationerna av hemisfärerna blir påverkad, shh signalvägen
67
Uppdelning av det centrala ögonanlaget eyefield
och delar av prosencephalon sker sekundärt med
bla.?
Sonic hedghog (Shh) från PCP (Precordal plate) mm. nervceller till näthinnan, delas upp i två och förtjockas och bildar ögonblåsorna.
68
Optiska blåsan bildas hur?
evagination från diencephalon, invagineras och sluts genom att optiska fissuren går ihop.
69
linsen kommer ifrån?
Precordal plate
70
Olfaktoriska systemet har celler från två olika ställen vilka?
```
CNS
• Olfaktoriska bulben (telencephalon)
PNS
• Olfaktoriskt sensoriskt epitel
– från olfaktoriska/nasal plakoden
```
71
Cellerna i PNS kommer från olika tillfälliga embryonala strukturer:
* Neurallisten
| * Kranialplakoder
72
Neurallistcellerna migrerar ut och bildar?
nervceller i PNS - perifera ganglier
73
Nervceller i kranialganglierna kommer både
| från?
neurallisten och från neurogena
| plakoder
74
vad är plakoder?
förtjockningar i ektodermet
75
innerörat bildas från?
otiska palkoden, vandar inte på samma sätt, bildaar båggångarna och snäckan
76
Sjukdomar som kommer från
| störning i neurallistutvecklingen
Neurocristopatier:
77
Störningar av bildningen och/eller
vandring av neurallistens och plakodernas
celler ger sjukdom i PNS. vilka?
perifera neuropatier, kongenital dövhet och Hischsprungs sjukdom.
78
Processen som styr att celler determineras olika
| beroende på position och vilka morfogener som cellen exponeras för
mönsterbildning
79
vad bildas efter nervcellerna och hur länge håller det på?
Gliacellerna det fortsätter postnatalt
80
ena cellen bildar en förstadiecell som
differentierar
Kombinerat med migration
assymetrisk delning
81
steget före neuronala och glia progenitorer
Neuroepitheliala
stam- / progenitor
celler
82
"regulerar switchen"
SHH
83
Neurala progenitorerna migrerar iväg från ventrikulära zonen med?
radiell migration tangentiell migration
84
vid störd utveckling och missbildningar i cortex cerebri: abnorm celldelning och eller cellddöd?
Microencephalier - minskad celldelning / ökad celldöd
Megalencephalier - ökad celldelning / minskad celldöd
Fokal cortikal dysplasi - lokal påverkan celldelning
85
• Abnormal cellmigrering: sjukdomar
Lissencephalier
| Cortikala heterotopier, kan leda till störd mental utveckling och epilepsi (läkemedelsresistent)
86
rörelsemaskineriet i tillväxtkonen
cytoskelettet. Framförallt aktin-systemet (mikrofilment)
87
Viktigaste attraherande (+) och
repellerande (–) signalerna för
tillväxtkonen
```
Extracellulärmatrix (+/-) Integriner (+)
CAMs - Cell Adhesion Molecules (+)
Cadheriner (+)
Netriner DCC/Unc5 (+/-)
Slit Robo (-)
Semaforiner Sem-R (+/-)
Ephriner Eph-receptorer (-)
(Påverkar cytoskelettet - främst Aktin direkt eller indirekt genom att reglera bla
monomeriska G-protein (Rho-GTPaser) eller [Ca2+]ic)
```
88
Olika tillväxtkoner har olika
uppsättningar och mängd receptorer
och svarar därmed olika på
omgivningens signaler
individuell guidning
89
vad innebär retinotopisk organisation?
Retinala ganglionceller som ligger bredvid varandra i
retina projicerar axoner till målceller/områden som
ligger bredvid varandra
90
Hur hittar axoner från de retinala ganglioncellerna i
näthinnan till sin retinotopa adress i något av de
centrala syncentra (målområdena)?
Retinala ganglioncell-axoners tillväxtkoner leds bl av kontaktrepulsion. Gradienter av
repellerande Ephriner på tektumcellernas yta i målområdet ”guidar” konerna till den plats
där summan av repulsionen är minst.
Beroende på läget i näthinnan av ganglioncellaxonerna har de olika uppsättning av Ephreceptorer
och svarar därmed olika på repulsionen och de ”guidas” därmed individuellt.
91
Kongenital oförmåga att känna smärta, mutation i vilken gen?
NGF genen
92
vad behöver sensoriska nervceller för att överleva?
Neurotrophiner
93
faktorer som kan motverka nervcellsdöd?
NGF, BDNF, NT4 NT3, PDGF, CNTF
94
vad är det mest för receptortyp i neurotropiska nervcellssvar?
Receptor Tyrosine Kinases
95
antiapoptos via?
via PI3Kinas och Akt/PKB
och intrinsic apoptotic regulatory pathway (Bcl2/Bax
Apaf1 - Caspaser)
96
Hur jobbar tillväxtkonen när det bildas synapser?
• Kontakt mellan tillväxtkonen och målceller
• Förgrening sker; ”diffust” nätverk bildas
• Kontakten påbörjar förändringar i pre- och
post-synaptiska strukturer
• Omogna uppkopplingar/synapser bildas
• Neuronal elektrisk aktivitet kan därefter börja
flöda i systemet
97
De omogna uppkopplingarna trimmas
| och omlagras, hur?
• Mindre utskott ”spines, spinules” bildas eller
tillbakabildas
• Nya synapser bildas eller existerande elimineras
• Synapser stärks eller försvagas
• Systemets kapacitet till förändring
98
två olika typer av neuronal plasticitet?
```
Synaptisk plasticitet (synapsstyrka)
Strukturell plasticitet (antalet synapser, utskott)
```
99
vilka molekylära mediatorer finns vid plasticitet?
Neurotrofiska faktorer, Ca2+ modulerade-kinaser (CaMkinaser)
| Synapstransmissionssystemet
100
olika kritiska perioder? och när?
```
Synsystemet (0-9år)
Somatosensoriska systemet
Hörseln
Olfaktoriska systemet
Språk (1-12 år)
```
