Neurotransmittorer Flashcards
[Kan du ge exempel på neurotransmittorer som är associerade med specifika beteenden och psykiska sjukdomar/tillstånd?]
Adrenalin / noradrenalin:
en del av fight or flight (ökad svettproduktion, ökad uppmärksamhet av ens omgivning, ökad energi, ökad hjärtfrekvens och blodflöde). Låga nivåer av noradrenalin kan vara en del av depression och ADHD, höga nivåer kan istället kopplas ihop med mani (ex. Vid bipolär sjukdom).
Dopamin:
en viktig del i vår motivation. Viktig i belöningsbaserad inlärning (klassisk betingning), dvs positiv förstärkning efter ett beteende leder till att vi vill göra det mer. Dopamin är även en del av rörelsekontroll som kan ses vid Parkinsons sjukdom (nigrostriatal), där man har för hög nivå av dopamin. Det har också en stor påverkan vid beroende. Höga nivåer av dopamin är kopplat till schizofreni (mesolimbic), låga nivåer är kopplat till ADD (mesolimbic).
Serotonin:
kopplat till humör (t.ex. Glädje och belåtenhet), viktig för sociala situationer (en anledning till att vi mår så bra av många psykedeliska droger som LSD, MDMA etc). Förändringar av serotoninnivåerna är kopplat till OCD, tics och schizofreni. Låga nivåer av serotonin är kopplat till depression. Andra problem med serotonin är till exempel kopplat till sömnapne.
Gaba:
lugnande och en del av epilepsi (om man har låga nivåer). Låga nivåer är även kopplat till depression och ångest. Höga nivåer är kopplat till sömnapne. Har man låga nivåer av gaba kan man ha svårt att komma ner i varv efter en stressande situation.
Glutamat:
kopplat till minnet, kognition och humörreglering. Glutamat hjälper minnet på det sättet att det ökar de synapser som är kopplade till specifika minnen om det är något som ofta används (till exempel hur man kokar te eller?) – tvärtom effekt när det gäller sådant som vi sällan är med om. För mycket glutamat kan döda neuroner, vilket i sin tur kan leda till Alzheimers.
Acetylkolin:
kopplat till minne. En av de neurotransmittorer som främst är kopplad till Alzheimers.
Endorfiner:
kopplat till eufori.
Mycket få psykologiska tillstånd beror på en signalsubstans, det är vanligtvis en kombination.
[Vilken roll spelar det noradrenerga systemet när det gäller kroppens stress-respons och regleringen av emotioner?]
Noradrenalin: excitatorisk neurotransmittor som svarar på stressande situationer, en del av fight or flight-responsen genom att NT ökad hjärtfrekvens, uppmärksamhet, svettningar, vaksamhet, upphetsning osv. Noradrenalin frigörs alltså i stressfulla situationer.
Noradrenalin är också aktivt i att reglera emotioner. Beteenden samt sjukdomar som är kopplade till det noradrenerga systemet berör vanligtvis emotioner. Exempelvis kan en minskad aktivitet i noradrenerga neuroner vara relaterat till djup depression. Ökad aktivitet i samma neuroner kan istället vara relaterat till mani.
Låga nivåer av noradrenalin kopplas till: minskat fokus, minskad energi och motivation. Även decreased mood (pga brist på upphetsning/arousal).
Höga nivåer kopplas till: stress, ångest, hyperaktivitet, huvudvärk, ökat blodtryck, ilska, viktökning (pga mkt energi förbrukas vid ökad noradrenalin som leder till större hunger). Liknar generellt fight/flight responsen.
[Vilken påverkan har det kolinerga systemet på kognitiva processer såsom inlärning och minne?]
Det kolinerga systemet (kopplat till acetylcholin?) involverat i kognitiva funktioner såsom inlärning och minne där man exempelvis sett att patienter med Alzheimers sjukdom har förlorat/minskat kolinerga neuroner som kan förklara påverkan på minnet vid Alzheimers (dock är det inte bara förlusten av kolinerga neuroner som förklarar sjukdomen).
Acetylcholine: learning NT
Låga nivåer av acetylcholin leder till villfarelse, förvirring, minnesproblem/minnesskada (memory impairment) och svårigheter för inlärning (pga svårigheter att minnas, fokusera).
Höga nivåer av acetylcholin leder till huvudvärk, sömnlöshet, förvirring, dåsighet, sluddrigt tal (i svåra fall till kramp, koma)
[Hur påverkar det dopaminerga systemet motivation och belönings-uppsökande beteende?]
Dopamin: the pleasure NT
Det dopaminerga systemet är involverat i motorisk kontroll och inlärning (vid Parkinsons sjukdom dör neuroner som vanligtvis producerar dopamin, vilket leder till karaktäristiska skakningar, en viss hållning och långsamma rörelser/gång).
Utöver detta ger dopamin en känsla av belöning och njutning, vilket leder till motivation för beteenden som frigör dopamin. Dopamin tros vara den NT som främst påverkar beroende & missbruk.
Låga nivåer av dopamin: muskelspasmer/darrningar/svårt att hålla balansen (Parkinson). Svårt med fokus/koncentration (pga minskad motivation), låg energi, minskad motivation, fatigue, low mood (pga att du inte känner njutning, belöning)
Höga nivåer: Tvångsmässighet/tics, psychos (ex vid schizofreni), hypersexualitet, gambling, impulsiva beteenden, aggressiva tendenser, illamående
Ökad aktivitet i systemet kan vara relaterat till Schizofreni (även för höga nivåer av serotonin är involverade i schizofreni, serotonin är i detta sammanhang den viktigaste NT).
Minskad aktivitet i systemet kan vara relaterat till koncentrationssvårigheter
Medicin för Parkison: förbättrar motoriska färdigheter men vanligt bieffekt är gambling/beroende (pga ökad känsla av belöning och njutning)
[Hur skiljer sig påverkan från serotonin respektive dopamin åt?]
Serotonin beskrivs istället som “the happiness NT”, främjar tillfredsställelse
Stor skillnad är att serotonin minskar impulsiva beteenden tsk från dopamin (impulsivitet behövs inte pga att man är tillfreds)
Låga nivåer: minnesförlust, dåligt minne, ångest, sömnsvårigheter, impulsivitet (pga känsla att något saknas en i livet), cravar sött/kolhydrater (pga kortvarig frisättning av serotonin), huvudvärk, utmattning, undviker sociala sammanhang. Minskad aktivitet är relaterat till depression.
Höga nivåer: darrningar, hög kroppstemperatur (hypotermi), svettningar, förvirring, hallucinationer. Tros vara relaterat till schizofreni. Relaterat till OCD
Adrenalin / Noradrenalin
Adrenalin:
Effekter på beteenden: Adrenalin är känt som “fight-or-flight” hormonet och frigörs som svar på stress eller hot. Det ökar hjärtfrekvensen, ökar blodtrycket och vidgar luftrören. Adrenalin förbereder kroppen för snabb fysisk aktivitet och kan öka alertness och reaktionsförmåga. Beteendemässigt kan adrenalin leda till ökad vakenhet, nervositet och ibland rastlöshet.
Koppling till psykiska sjukdomar/tillstånd: Höga och långvariga nivåer av adrenalin kan vara kopplade till ångestrelaterade störningar. Personer med generaliserad ångestsyndrom (GAD) kan uppleva kronisk oro och rastlöshet, vilket kan relateras till ökade nivåer av adrenalin. Adrenalinrelaterad stress kan också förvärra symtom på andra psykiska sjukdomar, som panikstörningar.
Noradrenalin:
Effekter på beteenden: Noradrenalin är en neurotransmittor som är involverad i regleringen av uppmärksamhet, fokus och vakenhet. Det spelar en roll i att reglera känslor och kan påverka vårt humör. Ökade nivåer av noradrenalin kan öka alertness och koncentration.
Koppling till psykiska sjukdomar/tillstånd: Noradrenalin har en koppling till flera psykiska sjukdomar:
Depression: Minskade nivåer av noradrenalin har kopplats till depression. Vissa antidepressiva mediciner, såsom tricykliska antidepressiva och norepinefrinåterupptagshämmare (NRI), är utformade för att öka nivåerna av noradrenalin i hjärnan som en del av deras verkningsmekanism.
Ångeststörningar: Noradrenalinrelaterade dysfunktioner i hjärnan kan vara kopplade till ångeststörningar, inklusive panikångest och generaliserat ångestsyndrom. Mediciner som påverkar noradrenalin kan användas för att behandla dessa störningar.
Sammanfattningsvis är adrenalin och noradrenalin viktiga signalsubstanser som påverkar våra fysiologiska reaktioner på stress och hot. Dessa hormoner är också kopplade till olika beteenden och har en roll i flera psykiska sjukdomar och tillstånd, inklusive ångest och depression. Reglering av deras nivåer och aktivitet kan vara en del av behandlingen för vissa psykiska hälsoproblem.
Dopamin
Dopamin är en neurotransmittor, en signalsubstans i hjärnan, som spelar en viktig roll i flera beteenden och har kopplingar till olika psykiska sjukdomar och tillstånd. Här är en översikt över dopaminets koppling till specifika beteenden och sjukdomar:
- Belöning och motivation:
Dopamin är välkänt för sin roll i belöningssystemet i hjärnan. Det frigörs när vi upplever något som är positivt eller givande. Detta kan inkludera belöningar som mat, sex, socialt umgänge, och även substanser som alkohol och droger.
Dopamin ökar vår motivation och förstärker beteenden som leder till belöningar. Minskade nivåer av dopamin kan leda till en förlust av motivation och glädje, vilket är en vanlig egenskap hos depression.
- Motorik och rörelsekontroll:
Dopamin är också viktigt för kontrollen av rörelse och motorik. Det spelar en nyckelroll i det basala ganglierna, en hjärnstruktur som reglerar våra rörelser.
Minskade nivåer av dopamin i det basala ganglierna är kopplade till motoriska problem, såsom de som ses vid Parkinsons sjukdom, där patienter upplever tremor, stelhet och svårigheter att koordinera rörelser.
- Psykiska sjukdomar och tillstånd:
Schizofreni: Överaktivitet av dopamin i vissa delar av hjärnan har kopplats till schizofreni. Antipsykotiska läkemedel används för att minska dopaminaktiviteten och behandla symtomen på schizofreni.
Depression: Dopamin är också involverat i depression, särskilt i upplevelsen av nöje och motivation. Minskade nivåer av dopaminaktivitet har kopplats till depression, och antidepressiva mediciner, som selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SSRI och SNRI), kan påverka dopaminsystemet indirekt.
Missbruk: Dopamin är inblandat i beroende och missbruk av substanser som alkohol och droger. Dessa ämnen kan öka dopaminnivåerna och skapa känslor av eufori, vilket kan leda till beroende.
Det är viktigt att förstå att dopamin är en komplex neurotransmittor med många funktioner i hjärnan. Störningar i dopaminsystemet kan ha olika effekter på olika människor och kan vara kopplade till olika psykiska sjukdomar och tillstånd. Behandlingar som riktar sig mot dopaminsystemet kan vara effektiva för att hantera vissa psykiska hälsoproblem.
Serotonin
Serotonin är en neurotransmittor, en signalsubstans i hjärnan, som är kopplad till flera beteenden och har betydelse för olika psykiska sjukdomar och tillstånd. Här är en översikt över serotoninets koppling till specifika beteenden och sjukdomar:
- Reglering av humör:
Serotonin är välkänt för sin roll i regleringen av humör. Det påverkar vår förmåga att känna glädje och skapa positiva känslor.
Låga nivåer av serotonin har kopplats till depression och ångest. Mediciner som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) används för att öka tillgängligheten av serotonin i hjärnan och förbättra symtomen hos personer med depression och vissa ångeststörningar.
- Sömnreglering:
Serotonin är också involverat i regleringen av sömn. Det omvandlas i kroppen till melatonin, ett hormon som reglerar vår dygnsrytm och sömncykler.
Obalanser i serotonin kan påverka sömnmönstret och leda till sömnrubbningar som insomnia (svårigheter att somna eller stanna i sömnen) eller hypersomni (överskottssömn).
- Aptit och matbeteende:
Serotonin påverkar aptiten och matbeteendet. Det kan reglera vår känsla av mättnad och kontrollera hur mycket mat vi äter.
Minskade nivåer av serotonin kan vara kopplade till ätstörningar som anorexi och bulimi, liksom till övervikt och fetma, eftersom det kan påverka kontrollen över matintaget.
- Aggressivitet och impulsivitet:
Serotonin är även förknippat med kontrollen av aggressivt och impulsivt beteende. Låga nivåer av serotonin har kopplats till ökad impulsivitet och aggression.
Vissa aggressions- och impulsstörningar kan relateras till störningar i serotoninaktiviteten.
Det är viktigt att notera att serotonin är en del av ett komplext nätverk av signalsubstanser i hjärnan, och dess roll är inte isolerad till ett enda beteende eller en enda sjukdom. Det är en del av den komplexa ekvationen som reglerar vår mental och emotionell hälsa. Läkemedel som påverkar serotoninbalansen används framgångsrikt i behandlingen av flera psykiska sjukdomar och tillstånd, inklusive depression och ångest.
GABA
Gamma-aminosmörsyra, eller GABA, är en viktig neurotransmittor i hjärnan som har flera kopplingar till beteenden och psykiska sjukdomar och tillstånd:
- Reglering av ångest och stress:
GABA har en lugnande och ångestdämpande effekt på hjärnan. Det verkar genom att minska överaktivering av nervceller i hjärnan och hjälper till att reglera känslor av oro och stress.
Låga nivåer av GABA eller bristfällig GABA-funktion har kopplats till ångeststörningar som generaliserat ångestsyndrom (GAD) och panikstörningar.
- Reglering av sömn:
GABA är också kopplat till reglering av sömn. Det är en viktig komponent i många sömnmedel och lugnande medel på grund av sin förmåga att minska hjärnaktiviteten och främja avslappning.
GABA-agonister, som används i vissa sömntabletter och läkemedel mot sömnproblem, kan öka sömnkvaliteten och minska sömnstörningar.
- Kontroll av kramper och epileptiska anfall:
GABA har en inhiberande (hämmande) effekt på hjärnaktivitet och kan förhindra överaktivering av nervceller. Denna funktion gör GABA viktig för att kontrollera kramper och epileptiska anfall.
Vissa antiepileptiska läkemedel, såsom benzodiazepiner och andra GABA-agonister, används för att behandla epilepsi genom att öka GABA-aktiviteten i hjärnan.
- Beroendeframkallande substanser och beroende:
GABA-systemet är kopplat till beroendeframkallande substanser, särskilt alkohol och bensodiazepiner. Dessa substanser kan öka GABA-aktiviteten och ge en känsla av avkoppling och eufori.
Missbruk och beroende av dessa substanser kan leda till dysreglering av GABA-systemet och toleranceutveckling, vilket kan skapa komplexa beroendemekanismer.
Sammanfattningsvis är GABA en viktig neurotransmittor som är inblandad i flera aspekter av mental hälsa och funktion. Dysreglering av GABA-systemet kan vara kopplad till olika psykiska sjukdomar och tillstånd, inklusive ångest, sömnstörningar och epilepsi. Läkemedel som påverkar GABA-aktiviteten används i behandlingen av vissa av dessa tillstånd.
Glutamat
Glutamat är den mest förekommande excitatoriska neurotransmittorn i hjärnan och spelar en central roll i flera beteenden och psykiska sjukdomar och tillstånd:
- Kognitiv funktion:
Glutamat är nödvändigt för många aspekter av kognitiv funktion, inklusive inlärning och minne. Det är involverat i synapsplasticitet, som är förmågan att anpassa och förstärka kommunikationen mellan nervceller.
När glutamatfrisättningen är störd kan det påverka kognitiva funktioner och leda till minnesproblem och nedsatt inlärningsförmåga.
- Excitation och neuronal aktivitet:
Glutamat är en excitatorisk neurotransmittor, vilket innebär att det ökar den elektriska aktiviteten i målneuroner och signalöverföringen mellan nervceller. Det är avgörande för att förmedla snabba och exakta nervsignaler.
Vid överstimulering kan för mycket glutamat leda till excitotoxicitet, där nervceller skadas och dör. Detta är en process som tros vara kopplad till olika neurologiska sjukdomar och skador, inklusive stroke och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer’s och Parkinson’s.
- Psykiska sjukdomar och tillstånd:
Schizofreni: Det finns teorier om att avvikelser i glutamatsystemet kan spela en roll i schizofreni. Ökad glutamaterg aktivitet i vissa hjärnregioner kan kopplas till symptom som hallucinationer och tankestörningar.
Ångest och depression: Störningar i glutamatsystemet kan också vara kopplade till ångest och depression. Vissa läkemedel som verkar genom att reglera glutamatfunktionen, som ketamin, har visat lovande resultat i behandlingen av depression.
OCD (tvångssyndrom): Forskning har föreslagit att obalanser i glutamatsystemet kan vara en faktor i OCD, och läkemedel som påverkar glutamatfunktionen används i behandlingen.
- Beroendeframkallande substanser och beroende:
Glutamat är involverat i belönings- och beroendekretsar i hjärnan. Substanser som alkohol och vissa droger kan öka glutamatfrisättningen och skapa känslor av eufori och beroende.
Denna ökade glutamataktivitet kan vara kopplad till utvecklingen av beroende och missbruk.
Sammanfattningsvis är glutamat en viktig neurotransmittor som är involverad i många aspekter av hjärnfunktion, inklusive kognitiv funktion, excitation och neuronal aktivitet. Obalanser i glutamatsystemet kan vara kopplade till flera psykiska sjukdomar och tillstånd och har blivit ett område av intensiv forskning för att förstå och behandla dessa tillstånd.
Acetylkolin
Acetylkolin är en viktig neurotransmittor i centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet, och det spelar flera betydande roller i beteenden och psykiska sjukdomar och tillstånd:
- Kognitiva funktioner:
Acetylkolin är kopplat till flera kognitiva funktioner, inklusive inlärning, minne och uppmärksamhet. Det är särskilt viktigt för minnesprocesser och kognitiv flexibilitet.
Minskade nivåer av acetylkolin eller försämrad acetylkolinfunktion kan kopplas till kognitiv försämring och minnesproblem, som ses vid Alzheimers sjukdom.
- Motorisk kontroll:
I det perifera nervsystemet är acetylkolin den neurotransmittor som överför signaler från motoriska nervceller till muskler. Det är avgörande för att kontrollera muskelrörelser och motorisk koordination.
Myasthenia gravis är en autoimmun sjukdom som stör acetylkolinfunktionen vid neuromuskulära övergångar, vilket leder till muskelsvaghet och trötthet.
- Uppmärksamhet och vakenhet:
Acetylkolin är också involverat i regleringen av vakenhet och uppmärksamhet. Det är känt att påverka hjärnans retikulära aktiveringssystem (RAS), som styr vår vakenhetsnivå.
Mediciner som ökar acetylkolinnivåerna, som kolinesterashämmare, används ibland för att förbättra uppmärksamhet och kognitiva funktioner vid vissa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom.
- Psykiska sjukdomar och tillstånd:
Schizofreni: Det finns några teorier som kopplar störningar i acetylkolinsystemet till schizofreni. Ökad acetylkolinfunktion i vissa hjärnregioner kan vara kopplad till kognitiva och perceptuella symtom vid schizofreni.
Depression: Vissa antidepressiva läkemedel, som tricykliska antidepressiva, påverkar acetylkolinnivåerna och dess receptorer i hjärnan. Denna påverkan kan bidra till att lindra symtomen på depression.
Sammanfattningsvis är acetylkolin en mångsidig neurotransmittor som spelar en betydande roll i kognitiva, motoriska och emotionella funktioner. Dysreglering av acetylkolinsystemet kan vara kopplad till flera psykiska sjukdomar och neurologiska tillstånd, inklusive Alzheimers sjukdom och schizofreni. Det är viktigt att förstå dessa kopplingar för att utveckla behandlingar för olika tillstånd.
Endorfiner
Endorfiner är en grupp av neurotransmittorliknande ämnen som produceras naturligt i kroppen och fungerar som smärtlindrare och stämningshöjare. De har flera kopplingar till beteenden och psykiska sjukdomar/tillstånd:
- Smärtlindring och välmående:
Endorfiner är kroppens naturliga smärtstillande ämnen. De binder till opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen och minskar smärtupplevelsen.
När endorfinnivåerna ökar kan det leda till en känsla av välmående och eufori, ibland kallad “endorfinrus.” Detta kan upplevas efter träning (känd som löparns hög), under vissa sociala aktiviteter eller till och med vid konsumtion av vissa livsmedel.
- Stresshantering:
Endorfiner kan fungera som en form av stresshantering. När kroppen utsätts för stress, som fysisk aktivitet eller en smärtsam situation, kan produktionen av endorfiner öka för att hjälpa till att minska stress och öka vår tolerans för smärta.
- Psykiska sjukdomar och tillstånd:
Depression och ångest:
Endorfiner kan vara kopplade till depression och ångest. Minskade nivåer av endorfinaktivitet kan bidra till humörsymtom, och vissa antidepressiva läkemedel, som serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), kan indirekt påverka endorfinaktiviteten.
Missbruk: Missbruksproblem kan kopplas till en dysreglering av det belönings- och motivationssystem som involverar endorfiner. Opioidmissbruk innebär ofta en överaktivering av opioidreceptorer, vilket kan störa den naturliga produktionen och känslan av välmående.
Det är viktigt att förstå att endorfiner inte är en specifik behandling för psykiska sjukdomar och att deras roll i dessa tillstånd är komplex. Endorfiner är en del av det naturliga systemet för smärtlindring och välmående i kroppen. När det gäller psykiska sjukdomar är det ofta en kombination av flera neurotransmittorer och hjärnprocesser som spelar en roll i symtom och behandling.
Likhet och skillnader: Dopamin & Serotonin
Dopamin:
- beroendeframkallande
- Kortvarig effekt (tex en bt tårta
- Lack of motivation, nothing gives you a feeling of satisfaction.
- Man vill ha mer
- Upplevs ofta ensam / effekterna uppmanar inte en delad upplevelse
- Hjärnan tänker: detta är bra, jag vill ha mer
Serotonin:
- inte beroendeframkallande
Långsiktiga effekter (tex commitment)
- Uppmuntrar generositet / dela med sig
- Delad upplevelse / kollektiv känsla
- Hjärnan tänker: detta är bra, och det räcker
- För lite leder till depression
- You feel like you lack something, there’s something missing
Dopamin och serotonin är två olika neurotransmittorer som finns i hjärnan och som har likheter och skillnader när det gäller deras funktioner och påverkan på beteenden och mentala tillstånd:
Likheter:
Beteendepåverkan: Både dopamin och serotonin påverkar beteenden och känslor. De är involverade i regleringen av humör, motivation, och känslor av belöning och nöje.
Reglering av humör: Både dopamin och serotonin är kopplade till regleringen av humör. Obalanser i dessa neurotransmittorer kan vara kopplade till psykiska sjukdomar som depression och ångest.
Neurologiska störningar: Dysfunktion i dopamin- och serotoninbanor har kopplats till olika neurologiska sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom (dopamin) och vissa former av huvudvärk (serotonin).
Skillnader:
Funktion:
Dopamin är ofta förknippat med belöningssystemet i hjärnan och är involverat i att skapa känslor av nöje och motivation. Det är också kopplat till motorisk kontroll.
Serotonin är mer inriktat på reglering av humör, sömn, och aptit. Det påverkar också känslor av lugn och välbefinnande.
Effekter på beteenden:
Dopamin är mer förknippat med motivation, belöningssökande och motoriska funktioner. Ökad dopaminaktivitet kan skapa känslor av eufori och stimulans.
Serotonin påverkar mer känslor av lugn, sömnighet och aptitreglering. Låga serotonin-nivåer har kopplats till oro och depression.
Mediciner och behandlingar:
Mediciner som används för att påverka dopaminsystemet används ofta i behandlingen av psykiska sjukdomar som schizofreni och Parkinsons sjukdom. De kan också användas som stimulantia vid uppmärksamhetsstörningar som ADHD.
Serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är en vanlig typ av antidepressiva läkemedel som används för att öka serotoninaktiviteten i hjärnan och behandla depression, ångest och andra störningar.
Sammanfattningsvis är både dopamin och serotonin viktiga för hjärnans funktion och påverkar vårt beteende och vårt mentala välbefinnande. De har olika funktioner och inverkar på olika aspekter av vårt psykologiska och fysiologiska system. Deras balans och aktivitet är avgörande för vår övergripande mentala hälsa och välbefinnande.
