Hormoner & hjärnan

Question 1

31. Vad kännetecknar ett hormon?

Answer 1

Hormonsystemet liknar systemet för neurotransmittorer, men transporteras via blodet istället för via nervimpulser. Diffus signalering & Långsam kommunikation (i jämförelse med neurotransmission) - Hormon har en långsammare effekt än neurotransmission, kan ta dagar för att få effekt.

Analoga signaler - graderade i styrka, ju mer av ett hormon som frisätts, desto större effekt.

Vi kan inte kontrollera kroppens svar på ett hormon (vi kan inte påverka utsöndringen av hormon)

Olika typer:
Hormonklasser baserat på egenskaper
- Peptid- och proteinhormoner
- Steroidhormoner
- Aminhormoner

Hormongrupper baserat på funktion
- Homeostatiska hormoner
- Könshormoner
- Glukokortikosteroider

Extra:
Hormoner är kemiska budbärare som produceras av endokrina körtlar och transporteras genom blodet till olika målorgan eller vävnader i kroppen. De reglerar och koordinerar olika biologiska processer och har långsamma och långvariga effekter på målorgan eller celler. Hormoner spelar en central roll i att kontrollera kroppens fysiologiska funktioner och upprätthålla homeostas.

Question 2

Hormonklasser baserat på egenskaper

Answer 2

Peptid- och proteinhormoner:
- Är vattenlösliga och utgör den största hormongruppen.
- Exempel: tillväxthormon (GH), tyreoideastimulerande hormon (TSH), adrenokortikotropt hormon (ACTH), luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH).

Steroidhormoner
- Är fettlösliga och bildas genom stegvis omvandling av kolesterol.
- Exempel: könshormoner (östrogen, progesteron, testosteron), binjurebarkhormoner.

Aminhormoner
- Omfattar i första hand hormoner som bildas av aminosyran tyrosin.
- Hormonerna från sköldkörteln och binjuremärgen bildas från tyrosin.

Question 3

Hormongrupper baserat på funktion

Answer 3

Homeostatiska hormoner
- är hormoner som syftar till att hålla en inre metabolisk balans och reglera fysiologiska system. Exempelvis insulin.

Könshormoner
- är en grupp hormoner vilka bildas framför allt i könskörtlarna. Könshormonerna är antingen steroidhormoner eller peptidhormoner.

Glukokortikosteroider
- är en grupp av steroidhormoner som bildas i binjuren, varav kortisol är den viktigaste för människan.

Question 4

Hormonklasser baserat på egenskaper
Peptid- och proteinhormoner

Answer 4

• Består av korta (peptidhormoner) eller längre (proteinhormoner) kedjor av aminosyror.
• Produceras i endokrina körtlar som bukspottkörteln, hypofysen och paratyreoidea.
• Transporteras i blodet till målceller och utlöser signaler genom att binda till receptorer på cellernas ytor.
• Exempel inkluderar insulin, oxytocin och tillväxthormon.
• Är vattenlösliga och utgör den största hormongruppen.
• Exempel: tillväxthormon (GH), tyreoideastimulerande hormon (TSH), adrenokortikotropt hormon (ACTH), luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH).

Question 5

Hormonklasser baserat på egenskaper: Steroidhormoner

Answer 5

• Består av fettlösliga molekyler som är derivat av kolesterol.
• Produceras i körtlar som binjurarna, äggstockarna och testiklarna.
• Tränger genom cellmembranet och binder till receptorer i cellens kärna, där de påverkar genuttrycket.
• Är fettlösliga och bildas genom stegvis omvandling av kolesterol.
• Exempel: könshormoner (östrogen, progesteron, testosteron), binjurebarkhormoner.

Question 6

Hormonklasser baserat på egenskaper: Aminhormoner

Answer 6

• Består av aminer, inklusive aminosyror och derivat av aminosyror.
• Produceras i endokrina celler i olika vävnader, som sköldkörteln och binjurarna.
• Kan vara vattenlösliga eller fettlösliga och påverkar målceller genom att binda till specifika receptorer.
• Exempel inkluderar sköldkörtelhormoner (tyroxin och trijodtyronin) och katekolaminer (adrenalin och noradrenalin).
• Omfattar i första hand hormoner som bildas av aminosyran tyrosin.
• Hormonerna från sköldkörteln och binjuremärgen bildas från tyrosin.

Question 7

Hormongrupper baserat på funktion:
Homeostatiska hormoner

Answer 7

• Homeostatiska hormoner är hormoner som reglerar och upprätthåller kroppens inre balans eller homeostas.
• Deras funktion är att stabilisera och kontrollera viktiga fysiologiska parametrar som kroppstemperatur, blodsockernivå, blodtryck och elektrolytbalans.
• Exempel inkluderar insulin (sänker blodsockernivån), glukagon (höjer blodsockernivån) och antidiuretiskt hormon (ADH, reglerar vätskebalansen).
• är hormoner som syftar till att hålla en inre metabolisk balans och reglera fysiologiska system. Exempelvis insulin.

Question 8

Hormongrupper baserat på funktion:
Könshormoner

Answer 8

• Könshormoner är hormoner som är involverade i utvecklingen och regleringen av könsorgan och sekundära könskarakteristika.
• De inkluderar östrogen, progesteron och testosteron.
• Dessa hormoner styr reproduktionsfunktioner, menstruationscykeln, pubertetens utveckling och könsrelaterade fysiologiska och beteendemässiga egenskaper.
• är en grupp hormoner vilka bildas framför allt i könskörtlarna. Könshormonerna är antingen steroidhormoner eller peptidhormoner.

Question 9

Hormongrupper baserat på funktion: Glukokortikosteroider

Answer 9

• Glukokortikosteroider är en typ av steroidhormon som produceras av binjurebarken.
• Deras huvudsakliga funktion är att reglera ämnesomsättningen och hjälpa kroppen att anpassa sig till stress och inflammation.
• Ett av de mest kända glukokortikosteroiderna är kortisol, som hjälper till att öka blodsockernivån och undertrycka inflammation under stress.
• är en grupp av steroidhormoner som bildas i binjuren, varav kortisol är den viktigaste för människan.

Question 10

32. Hur bildas och elimineras hormoner?

Answer 10

Hormon bildas genom att:

1) Hypothalamus skickar signaler (i form av en typ av hormoner, sk releasing factors) om att producera hormon

2) Signalen skickas till hypofysen som producerar hypofyshormon som skickas vidare till våra endokrina körtlar (ex binjuren)

3) De endokrina körtlarna producerar det slutgiltiga hormonet som skickas mot ett målorgan mha blodet. Körtlarna skickar även signaler tillbaka till hypothalamus för att reglera produktionen av hormon (typ “nu har kortisol producerats, nu räcker det”)

Hormon elimineras (bryts ned) huvudsakligen i levern och i njurarna. Vattenlösliga hormoner bryts ned snabbare än fettlösliga.

Question 11

Körtlar som bildar hormoner

Answer 11

Tallkottkörteln: här bildas melatonin,

Sköldkörteln: viktig för ämnesomsättning

Binjurarna: bildar kortisol, könshormoner vid klimakteriet, viktigt för omsättning av salt och socker, viktig komponent vid stressreaktioner, adrenalin och noradrenalin

Bukspottkörteln: här bildas vårt insulin

Äggstockar/testiklar: Här bildas våra könshormoner

Question 12

Exokrina körtlar:

Answer 12

utsöndrar ämnen ut från kroppen (expv svettkörtlar, tårkörtlar, spottkörtlar)

Question 13

Endokrina körtlar:

Answer 13

hålls inne i kroppen i blodet. Utsöndrar sina produkter in och ut ur sina endokrina körtlar

Question 14

Hypotalamus & hypofysen

Answer 14

Hypotalamus har den överordnade kontrollen för både det autonoma nervsystemet och viktiga delar av endokrina systemet.

Styrningen av endokrina systemet sker med hjälp av hypofysen, som är fäst vid hypotalamus.

Hypofysen består av en framlob och en baklob.

Hypothalamus och hypofysen är två viktiga komponenter i det endokrina systemet som finns i hjärnan. De ligger nära varandra och är belägna i närheten av mitten av hjärnan, i området som kallas för diencephalon.

Hypothalamus:
- Hypothalamus är en region som ligger direkt under thalamus och utgör en viktig del av hjärnans limbiska system. Den spelar en central roll i regleringen av många kroppsfunktioner och hormonella processer.
- Hypothalamus fungerar som ett kontrollcenter genom att övervaka och reglera kroppens inre miljö och säkerställa homeostas.

Hypofysen (eller hypofysen):
- Hypofysen är en liten körtel som är fäst vid hypothalamus via en struktur som kallas hypofysstjälken. Den består av två huvuddelar: framloben (anterior hypofys) och bakloben (posterior hypofys).
- Hypofysen är kroppens “mästarkörtel” eftersom den reglerar och styr aktiviteten hos andra endokrina körtlar i kroppen genom att producera och frisätta olika hormoner.

Question 15

Vad innebär homeostas samt positiv och negativ återkopplingskontroll?

Answer 15

Homeostas: kroppens förmåga att behålla ett visst tillstånd i kroppen, hålla sig stabil (både när yttre och inre förändringar sker). Hypotalamus reglerar denna stabiliteten

Negativ feedback/återkopplingskontroll: att man kommunicerar till hypothalamus när hormonproduktionen behöver stoppas, när man är “klar”.

Positiv feedback: Att kommunicera ökad produktion av hormon

Question 16

Homeostas

Answer 16

• kroppens förmåga att behålla ett visst tillstånd i kroppen, hålla sig stabil (både när yttre och inre förändringar sker).
• Hypotalamus reglerar denna stabiliteten

Homeostas är ett viktigt begrepp inom biologi och fysiologi som beskriver kroppens förmåga att upprätthålla en stabil och konstant inre miljö trots yttre förändringar. Målet med homeostas är att säkerställa att olika fysiologiska parametrar, såsom kroppstemperatur, blodtryck, blodsockernivå och pH-värde, hålls inom ett snävt och optimalt intervall för att stödja kroppens normala funktion.

Det finns två grundläggande typer av återkopplingskontroller som reglerar homeostas: positiv återkoppling och negativ återkoppling.

Question 17

Negativ feedback/återkopplingskontroll:

Answer 17

• att man kommunicerar till hypothalamus när hormonproduktionen behöver stoppas, när man är “klar”.
• Negativ återkoppling är den vanligaste typen av återkoppling i homeostasen.
• I en negativ återkopplingskontrollmekanism, om en parameter (till exempel blodsockernivån) avviker från sitt normala intervall, initierar kroppen en respons för att motverka avvikelsen och återgå till det normala intervallet.
• Ett exempel är regleringen av blodsockernivån: Om blodsockernivån ökar, frisätter bukspottkörteln hormonet insulin, vilket sänker blodsockernivån. Om blodsockernivån sjunker, frisätter bukspottkörteln hormonet glukagon, vilket höjer blodsockernivån.
• Målet med negativ återkoppling är att återställa och upprätthålla homeostas genom att minska avvikelsen från det normala intervallet.

Question 18

Positiv feedback:

Answer 18

• Att kommunicera ökad produktion av hormon
• Positiv återkoppling är mindre vanlig i homeostasen och används för att förstärka en viss process snarare än att återställa homeostasen.
• I en positiv återkopplingskontrollmekanism förstärks en initial avvikelse från det normala intervallet istället för att minska den.
• Ett exempel är koagulationsprocessen: När en blodkärlsskada inträffar, initieras en positiv återkoppling som leder till ökad koagulation för att stoppa blödningen. Processen fortsätter tills skadan är reparad.
• Målet med positiv återkoppling är att driva en specifik process mot slutförande snarare än att upprätthålla en konstant inre miljö.

Question 19

Beskriv det neurohormonella stressystemet (som involverar HPA-axeln och sympatiska nervsystemet)?

Answer 19

Stress i biologisk mening definieras som ett tillstånd då organismens dynamiska jämvikt eller homeostas hotas av yttre/inre påverkan. Vårt system har inte hunnit anpassa sig till dagens samhälle där stress inte är kortvarig på det sätt som det varit tidigare (t.ex. ser ett hotfullt djur och tar sig därifrån). Numera har vi vanligtvis mer långvarig stress och då bildas det för mycket kortisol i kroppen.

Det neurohormonella stressystemet fungerar som så att hypothalamus skickar hormon till hypofysen som i sin tur skickar hormon till binjurebarken som frisätter kortisol. Binjurebarken återsignalerar till hypothalamus och hypofysen när kortisolnivåerna är tillräckliga (negativ feedback) men skickar även signaler till hippocampus, amygdala och prefrontal cortex för att kontrollera produktionen av kortisol.

Extra:
Det neurohormonella stressystemet är en komplex regleringsmekanism som aktiveras i kroppen som svar på stress och hotfulla situationer. Det involverar flera viktiga komponenter, inklusive hypothalamus-hypofys-binjure (HPA)-axeln och det sympatiska nervsystemet. Här är en översikt över hur dessa komponenter samverkar:

Hypothalamus-hypofys-binjure (HPA)-axeln:
- Hypothalamus: Stressresponsen inleds i hypothalamus, en del av hjärnan. När kroppen uppfattar stress, frigörs ett signalsubstans kallat corticotropin-releasing hormone (CRH) från hypothalamus.

Hypofysen:
- CRH signalerar hypofysen, en körtel vid basen av hjärnan, att frigöra adrenokortikotropt hormon (ACTH) i blodomloppet.

Binjurarna:
- ACTH når binjurarna, små körtlar som sitter ovanpå njurarna. I svar på ACTH frigör binjurarna stresshormoner som kortisol i blodomloppet. Kortisol är ett kraftfullt hormon som har många effekter på kroppen, inklusive att öka blodsockret, dämpa inflammation och stödja kroppens beredskap för stress.

Det sympatiska nervsystemet:
- Samtidigt med aktiveringen av HPA-axeln aktiveras det sympatiska nervsystemet som en del av den akuta stressresponsen, känd som “fight-or-flight”-responsen.

-Det sympatiska nervsystemet ökar hjärtfrekvensen, vidgar luftrören, ökar blodtrycket och skickar blodflödet till musklerna, vilket förbereder kroppen för snabb fysisk aktivitet i svar på en stressig situation.

Samverkan mellan HPA-axeln och det sympatiska nervsystemet gör det möjligt för kroppen att mobilisera energi, öka alertness och reagera på hot. När hotet är över, inleds en återhämtningsfas där kroppen försöker återställa balansen och återgå till sitt normala tillstånd.
Problematiska långvariga stressnivåer kan leda till en mängd fysiska och psykiska hälsoproblem, inklusive ångest, depression, och hjärt-kärlsjukdomar. Det är viktigt att hantera och reglera stressresponsen för att upprätthålla en god hälsa.

Question 20

Trauma och stressystemet

Answer 20

HPA-axeln är involverad patofysiologin för både depression och PTSD. Ärftlig sårbarhetsfaktor eller epigenetisk förändring som följd av trauma.

Tidigare trauman kan leda till obalanserad HPA-axel även i vuxenålder.

Personer som utsatts för misshandel i barndomen fick högre aktivitet i HPA-axeln (ökad utsöndring av ACTH och kortisol) när de genomförde stress-test i ett labb jämfört med kontroller (alltså att det kan vara svårare att befinna sig i stressfulla situationer senare i livet, utsöndringen av kortisol är mer känslig).

PTSD – initialt ökade kortisolnivåer och gradvis övergång till för låga kortisolnivåer (för att kroppen inte orkar producera de höga nivåerna av kortisol).

Question 20

Ge exempel på hur hormoner (exempelvis kortisol, sköldkörtelhormoner (tyroxin), androgener, östrogen, progesteron) är viktiga i förståelsen av psykisk hälsa och beteenden?

Answer 20

(exempelvis kortisol, sköldkörtelhormoner (tyroxin), androgener, östrogen, progesteron)

Question 21

Kortisol
och psykisk hälsa och beteenden

Answer 21

Kortisol är ett stresshormon som frisätts som svar på stressiga situationer.

Kroniskt förhöjda nivåer av kortisol kan vara kopplade till ångest, depression och andra psykiska hälsoproblem.

Studier har visat att dysreglerad kortisolnivå kan påverka hippocampus, en hjärnstruktur som är involverad i minne och känslomässig reglering. Detta kan bidra till försämrad kognitiv funktion och emotionell hälsa.

Kortisol som utsöndras vid stress har en påverkan på minne, känslor, troligen immunsystemet etc.
- Vid PTSD finns en dysfunktion i HPA-axeln, där man reagerar starkare på stress, förhöjd produktion av kortisol men sedan gradvis övergång till för låga kortisolnivåer (för att kroppen inte orkar producera de höga nivåerna av kortisol).
- Personer som utsatts för misshandel i barndomen fick högre aktivitet i HPA-axeln (ökad utsöndring av bl.a. kortisol) när de genomförde stress-test i ett labb jämfört med kontroller (alltså att det kan vara svårare att befinna sig i stressfulla situationer senare i livet, utsöndringen av kortisol är mer känslig).
- HPA-axeln är även involverad i patofysiologin för depression
- Tidigare trauman kan leda till obalanserad HPA-axel även i vuxenålder.

Question 22

Sköldkörtelhormon (tyroxin och trijodtyronin) och psykisk hälsa och beteenden

Answer 22

Sköldkörtelhormoner är avgörande för regleringen av ämnesomsättningen.
Obalanser i sköldkörtelfunktionen kan påverka energinivåer och kognitiv funktion.

Låga nivåer av sköldkörtelhormoner kan orsaka symtom som trötthet, depression och minnesproblem, medan för höga nivåer kan leda till ångest och irritabilitet.

Tyroxin (T4) och trijodotyronin (T3) - Detta är hormon som är viktiga för sköldkörteln

Hormonen verkar ha en inverkan på olika kognitiva funktioner såsom minnet.

Vid underskott av sköldkörtelhormon kan man få symptom liknande depression, såsom nedstämdhet, trötthet, förlorad sexlust, koncentrationssvårigheter. Tillståndet kallas hypotyreos. Ett överskott på sköldkörtelhormon är mindre vanligt förekommande och kallas hypertyeros.

Question 23

SÖMNHORMONET MELATONIN
och psykisk hälsa och beteenden

Answer 23

• Utsöndras från tallkottkörteln
• Beroende av synsystemet, syntes och frisättning hämmas av ljus.
• Reglerar sömn och vakenhet
• Behandla sömnbesvär med melatonin – hos äldre, i samband med adhd.

Melatonin är ett hormon som produceras naturligt av tallkottkörteln (epifysen) i hjärnan och är känd för sin roll i regleringen av sömncykler och dygnsrytmer. Det spelar en viktig roll i att signalera när det är dags att sova och när det är dags att vara vaken. Melatoninproduktionen ökar vanligtvis på kvällen när det blir mörkt och minskar på morgonen när det blir ljust.

När det gäller psykisk hälsa har melatonin flera kopplingar och påverkar olika aspekter:

Sömnstörningar: Melatonin används som en naturlig behandling för sömnstörningar, inklusive insomnia. För personer som har svårt att somna eller upplever sömnsvårigheter på grund av jetlag eller skiftarbete, kan melatonin tillskott hjälpa till att reglera sömncykler och förbättra sömnen. Bättre sömn kan i sig ha positiva effekter på psykisk hälsa genom att minska risken för depression och ångest.

Depression: Det finns några indikationer på att melatonin kan ha en roll i att behandla vissa typer av depression, särskilt säsongsbunden depression (säsongsbunden affektiv störning) som kan vara relaterad till förändringar i ljusnivåer under året. Vissa studier har undersökt melatonin som ett komplement till behandling för depression.

Ångest: Melatonin kan också ha en mild ångestdämpande effekt och används ibland för att lindra symtom på ångest och stress. Detta kan vara särskilt relevant för personer som upplever ångest i samband med sömnproblem.

Det är viktigt att notera att effekterna av melatonin på psykisk hälsa är komplexa, och dess användning som ett komplement eller behandling bör diskuteras med en läkare eller mentalvårdspersonal. Melatonin är vanligtvis säkert att använda för kortvariga sömnproblem, men det kan interagera med andra läkemedel och ha olika effekter på olika individer.

Question 24

OXYTOCIN
och psykisk hälsa och beteenden

Answer 24

• Utsöndras från hypofysens baklob
• Receptorer i livmodern, bröstkörtlar, hjärnan.
• Frisätts bland annat av taktil beröring och varm temperatur.
• Kopplat till sociala beteenden, anknytning, aggression, ångest, rädsla, tillit….

Sociala band och relationer: Oxytocin är känd som “kärlekshormonet” eller “kopplingshormonet” eftersom det är involverat i att skapa och stärka sociala band och relationer. När det utsöndras i kroppen, särskilt vid fysisk kontakt som kramar eller beröring, kan det öka känslor av förtroende, empati och nära samhörighet med andra människor.

Stressreducerande effekter: Oxytocin har visat sig minska stressnivåer i kroppen genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, som är ansvarigt för kamp-eller-flyktresponsen. Det kan hjälpa till att motverka de negativa effekterna av stress och ångest.

Moderskap och föräldraskap: Oxytocin är också kopplat till föräldraskap och vårdgivande beteenden. Det utsöndras i höga mängder under graviditet och amning och bidrar till att stärka bindningen mellan föräldrar och barn.

Sociala ångestsyndrom och autism: Forskning har pekat på en koppling mellan oxytocin och behandling av sociala ångestsyndrom (social fobi) samt autism. Vissa studier har undersökt oxytocin som ett komplement i behandlingen av dessa tillstånd, även om resultaten är varierande och fortsatt forskning krävs.

Question 25

Androgener (testosteron, manligt hormon)
och psykisk hälsa och beteenden

Answer 25

Bildas främst i testiklarna hos män och i äggstockarna hos kvinnor
När man kommer in i tonåren börjar testosteron produceras, är sedan relativt stabilt i nivå
Stor påverkan på både fysiskt (ex skäggväxt) och psykiskt välmående.

Höga testosteronnivåer:
Mycket ovanligt (oftast isf kopplat till sjukdom)
Koppling till förmågan att bygga muskler
Inte kopplat till högre aggressivitet eller tävlingsinstinkt

Låga testosteronnivåer:
Kan generera flera symtom (hos både kvinnor och män): trötthet, ledsenhet, irritation, ångest, sömnsvårigheter, försämrad kognition…
Personer med depression har ofta lägre testosteronnivåer
Främst kopplat till sjukdom eller övervikt.
Andropaus – Ovanligt. Kopplat till sjukdom eller att man opererar bort testiklar. Då får män liknande symtom som kvinnor i menopaus, t ex flusher (värme) svettningar etc.

Androgener, inklusive testosteron, är könsrelaterade hormoner som finns i både män och kvinnor. Testosteron kan påverka beteenden som aggressivitet, självförtroende och sexuell lust.

Obalanser i androgener kan påverka humör och beteende. Låga testosteronnivåer hos män har samband med depression och minskad sexuell lust, medan förhöjda nivåer kan kopplas till aggressivitet.

Question 26

Gemensamma symtom för depression och hypotyreos

Answer 26

Nedstämdhet

Trötthet

Viktuppgång

Förlorad sexlust

Koncentrationssvårigheter

Question 27

Troligare hypotyreos (överskott av sköldkörtelhormon)

Answer 27

Frusenhet

Förstoppning

Låg puls

Torr hud och torrt hår

Ont i leder och muskler

Question 28

Mer typiskt för depression
(än hyperteros)

Answer 28

Sömnproblem

Ångest, irritation, ilska

Låg självkänsla

Känsla av hopplöshet

Självmordstankar

Question 29

Östrogen
& Progesteron och psykisk hälsa

Answer 29

Östrogen
- Finns i flera olika former (östradiol, östron och östriol)
- Bildas främst i äggstockarna (hos mannen testiklarna, men i lägre grad)
- Påverkar kroppens former, förhindrar benskörhet, hjärtsjukdomar
Kopplat till positiva effekter – humör och kognition
- Varierar i samklang med serotonin (stiger östrogen stiger serotonin)
- Låga nivåer kan ge nedstämdhet, svettningar, vallningar
- Östrogennivåerna ökar under ägglossning

Progesteron
- Gestagen – syntetisk form
- Bildas främst i äggstockarna
- Komplex interaktion med GABA-systemet
- Möjliggör graviditet, förhindrar ägglossning
- Kopplat till negativa effekter på humöret
- Premenstruella besvär är främst under lutealfasen (här höga nivåer av progesteron)

Östrogen och progesteron är kvinnliga könshormoner som reglerar menstruationscykeln och påverkar humöret och beteendet under olika faser av cykeln.
Kvinnor kan uppleva emotionella förändringar, såsom irritabilitet eller nedstämdhet, som är kopplade till fluktuationer i östrogen och progesteron under menstruationscykeln och klimakteriet.

Question 30

REPRODUCTIVE MOOD DISORDERS

Answer 30

Samlingsbegrepp för att beskriva de kvinnor som påverkas av sina hormoner (ex svåra premenstruella besvär)

Normala hormonnivåer

Handlar om förhöjd känslighet i hjärnan för hormonella förändringar (inte att man har högre hormonnivåer än andra och att detta påverkar ens mående)

Starkare reaktion på hormonella behandlingar
man kan se de hormonella förändringarna och hur man upplever dessa utifrån en normalfördelningskurva

Affektiva symtom vid PMDS
- Nedstämdhet, hopplöshetskänslor, självnedvärderande tankar
- Affektlabilitet (t ex plötslig ledsenhet, ökad känslighet för att bli avvisad)
- Irritabilitet, argsinthet, ökad konfliktbenägenhet
- Höjd ångestnivå, anspändhet, och/eller känsla av att vara upskruvad eller på helspänn

Beteende- och kognitiva symtom vid PMDS
- Minskat intresse för vardagliga aktiviteter
- Subjektiv känsla av koncentrationssvårigheter
- Känner sig apatisk, uttröttbar, energilös
- Aptitförändring, äter för mycket, specifika sug
- Sömnstörning
- Känna sig överväldigad, tappa kontrollen
- Kroppsliga symtom