Farmakologi & beroende Flashcards
Hur definieras ‘psykoaktiva substanser’? Ge tre exempel på typer/klasser av psykoaktiva substanser.]
Definition psykoaktiva droger:
En drog eller annan substans som påverkar hur hjärnan fungerar och orsakar förändringar i humör, medvetenhet, tankar, känslor eller beteende. För att kunna agera på hjärnan måste de passera blod-hjärnbarriären.
De fungerar på två sätt:
Agonister: härmar effekten av neurotransmittorer. De kan göra detta genom att binda sig till receptorer och aktiverar dem.
Antagonister: har motsatt effekt som neurotransmittorerna har, de sätter sig på receptorerna som neurotransmittoren skulle sitta på och hämmar effekten.
De kan motverka lagring av neurotransmittorer och dess effekt, men de kan också jobba genom att blockera enzymer som vanligtvis skulle bryta ner neurotransmittorerna, vilket leder till att de kan vara aktiva längre.
Psykoaktiva substanser kan påverka olika delar på samma gång (exempelvis påverka flera olika enzymer samtidigt.
Det finns 5 klasser:
Grupp 1: Ångestdämpande medel och lugnande hypnotika
Grupp 2: Antipsykotiska
Grupp 3: Antidepressiva och humörstabiliserande (mood)
Grupp 4: Opioida smärtstillande
Grupp 5 Psykotropika
Hur definieras ‘psykoaktiva substanser’?
En drog eller annan substans som påverkar hur hjärnan fungerar och orsakar förändringar i humör, medvetenhet, tankar, känslor eller beteende. För att kunna agera på hjärnan måste de passera blod-hjärnbarriären.
5 klasser av psykoaktiva droger:
Grupp 1: Ångestdämpande medel och lugnande hypnotika
Grupp 2: Antipsykotiska
Grupp 3: Antidepressiva och humörstabiliserande (mood)
Grupp 4: Opioida smärtstillande
Grupp 5 Psykotropika
Grupp 1: Ångestdämpande medel
Ångestdämpande:
- Används vanligtvis för ångestrelaterade sjukdomar samt sjukdomar som gränsar till det. Exempelvis benzodiazepine.
- Vanligtvis så liknar dessa inte drogberoende, men om man slutar ta dem abrupt kan man få abstinens.
- Effekten av ångestdämpande beror på dosering och de är mindre farliga än lugnande hypnotika då det är svårare att få för hög dos.
- Ovanligt med tolerans, missbruk eller abstinens (men kan förekomma missbruk i kombination med annat missbruk, samt viss abstinens vid abrupt slut).
Grupp 1: lugnande hypnotika
Lugnande hypnotika:
- Framkallar / påverkar vår tolerans samt cross-tolerans eftersom drogen agerar på GABA (kan alltså även påverka toleranser för andra droger). Därav kan man behöva justera dosen under tiden som man tar dem.
-Effekten beror också på dosering och det finns även en risk för beroende i kontrast till ångestdämpande.
- Används vid bland annat ångestproblematik och insomnia. Anses vara “sista utvägen”, om inte ångestdämpande fungerar.
- De kan även påverka doseringen av ångestdämpande om båda läkemedlen påverkar samma ämnen (exempelvis GABA).
Grupp 2: Antipsykotiska
Används vid psykotisk sjukdom (sjukdom som påverkar hjärnans funktion genom att ändra tankar, uppfattningar, övertygelser), ex Schizofreni. Blockerar vanligtvis dopaminreceptorer (D2) → minskar dopamin, men kan i vissa fall även minska serotoninnivåerna. Dessa läkemedel är alltså antagonister. Har många jobbiga bieffekter !
Det finns två typer: typiska och atypiska. De typiska påverkar dopamin i mesolimbiska vägar, men även andra vägar påverkas som en sidoeffekt. De atypiska påverkar också dopaminet men också serotonin, därför kan deras terapeutiska effekt vara starkare.
Grupp 3: Antidepressiva
Antidepressiva:
- Förbättrar kemisk neurotransmission vid serotonin, noradrenalin, histamin och acetylkolin synapser (agonister?).
- Antidepressiva kan ha en snabb effekt på synapser, men åtgärderna / den positiva effekten tar veckor att utvecklas.
- Under de första 10 dagarna kan du få en förhöjd / hög risk för självmord eftersom personen som tar drogen har mer energi men humöret fortfarande är dåligt. 20% påverkas inte av effekten av antidepressiva.
- Används vid till exempel depression, ångest, OCD, panic disorder, fobier, social ångest, bulimi etc.
Grupp 3: humörstabiliserande (mood)
Humörstabiliserande :
- Används främst vid bipolär sjukdom då det påverkar humörsvängningar som mani, hypomani och depression, även vid migrän och schizoaktiva sjukdomar.
- En vanligt förekommande humörstabiliserande är litium, som tycks påverka neuro-plasticiteten men också har en påverkan på många neutrotransmittorer (serotonin, dopamin, GABA och glutamat). Litium ökar bland annat serotoninnivåerna och reglerar dopaminnivåerna etc.
- Litium har lite dåligt rykte då det är viktigt att noggrant och regelbundet hålla koll på nivåerna i blodet under behandling så att man inte får stora sidoeffekter (litet spann = lätt att överdosera).
- Däremot så får man effekt av litium snabbt så det kan vara bra att sätta in det först och sen byta till en annan humörstabiliserande.
Grupp 4: Opioida smärtstillande
Opioider:
- Används vanligtvis som smärtstillande, de är naturligt förekommande i kroppen då de produceras i hjärnan. - Opioider har en påverkan på både tolerans och sensibilisering/ökad känslighet (en opioid kan ge effekt på båda, vilket kan leda till att man behöver justera dosen under behandlingstiden).
- Opioider är väldigt beroendeframkallande då effekten av att sluta ta dem känns starkt och leder till att man vill fortsätta ta dem.
- De svåra abstinensbesvären gör att man känner sig sjuk, Därav är det viktigt att sänka dosen försiktigt och successivt när man ska sluta. Opioider leder både till dependence (att kroppen vänjer sig vid substansen och vill fortsätta använda den) och addiction (beroende inkluderar beteendet – att söka upp drogen och ta den).
Grupp 5 Psykotropika
En blandning av droger som påverkar ens humör; kokain, amfetamin/metamfetamin, cannabis, psykedeliska, alkohol, nikotin. De kan vara olika beroendeframkallande och har olika effekter.
De flesta psykedeliska är inte lagliga men forskas mycket på numera då de tycks ha en bra effekt utan att vara beroendeframkallande.
Via vilka mekanismer påverkar psykoaktiva substanser hjärnan, och var sker denna påverkan?
Psykoaktiva substanser måste först och främst passera blod-hjärnbarriären.
Substansen kan sedan påverka alla delar av neurotransmissionen (och även flera delar av neurotransmissionen samtidigt, många platser parallellt), alltså kan ha en inverkan på alla sju steg i bilden. Det kan t.ex. handla om att förlänga tiden neurotransmittorn befinner sig i synapsklyftan genom att substansen binder till upptagningskanaler (reuptake) i presynapsens membran, binda till receptorer på postsynapsens membran etc.
Agonister: substanser som ökar effektiviteten av en Neurotransmittor, ex SSRI. Substans, som binder till en receptor och stimulerar receptorns aktivitet.
Antagonister: substanser som minskar effekten av en Neurotransmittor, ex antipsykotiska läkemedel som minskar dopamin (och ibland serotonin) nivåer. Hämmar / stoppar aktivering av en receptor.
Kan förhindra lagring, kan förhindra signalsubstansen, blockera enzymerna som vanligtvis bryter ner signalsubstansen så att den är aktiv längre.
Ett psykoaktivt läkemedel kan verka på olika handlingar samtidigt (till exempel verka på olika enzymer samtidigt).
Agonister:
Härmar effekten av neurotransmittorer. De kan göra detta genom att binda sig till receptorer och aktiverar dem.
Antagonister:
Har motsatt effekt som neurotransmittorerna har, de sätter sig på receptorerna som neurotransmittoren skulle sitta på och hämmar effekten.
Vad är skillnaden mellan tolerans och sensitisering när det gäller psykoaktiva substanser, och hur påverkar dessa fenomen kroppens svar på substanser över tid?
Tolerans:
Drogens effekt minskar med upprepad användning, detta kräver högre doser för samma effekt
Sorters tolerans:
1) Medfödd tolerans:
Genetiskt betingad bristande känslighet för ett läkemedel (man ser det direkt när man börjar ge läkemedlet, detta är genetiskt bestämt). Man påverkas inte av läkemedlet.
2) Farmakokinetisk tolerans:
Förändringar i distributionen eller metabolismen av ett läkemedel så att en given dos ger en lägre blodkoncentration (t.ex. alkohol).
3) Farmakodynamisk tolerans:
Förändringar inom system som påverkas av läkemedlet så att svaret på en given koncentration av läkemedlet reduceras (t.ex. förändringar i receptordensitet)
4) Inlärd tolerans:
Minskad effekt av ett läkemedel på grund av kompensatoriska mekanismer som förvärvats av tidigare erfarenheter (t.ex. alkohol)
- ex: Studie där deltagarna fick inta alkohol varje dag, med tiden togs alkohol inte upp i blodet lika väl (koncentrationen alkohol i blodet minskade över tid), man lärde sig också “leva” med ruset bättre. De såg alltså att den allmänna effekten av alkohol förändrades genom regelbunden konsumtion. Se bild:
Sensibilisering (ökad känslighet):
Drogens effekt ökar med upprepad användning, lägre doser krävs över tid. Detta beror på ökad mängd receptorer alt strukturell plasticitet i det neurala systemet (tex ökade antal synapser, informationsflödet mellan neuroner underlättas, ökat antal neurotransmittorer)
Tolerans och de olika sorterna
Olika sorter
- Medfödd
- farmakokintisk
- farmakodynamisk
- inlärd
Drogens effekt minskar med upprepad användning, detta kräver högre doser för samma effekt
Tolerans är när kroppen anpassar sig till en psykoaktiv substans och kräver högre doser för att uppnå samma effekt som tidigare.
Detta innebär att med tiden blir effekten av substansen mindre märkbar eller mindre kraftfull, och användaren kan behöva öka sin konsumtion för att uppnå samma önskade effekt.
Tolerans utvecklas vanligtvis som ett resultat av kroppens försök att kompensera för substansens påverkan genom att ändra receptorer, enzymer eller andra biokemiska processer.
Tolerans kan leda till ökad risk för beroende eftersom användare kan försöka öka dosen för att uppleva samma effekt, vilket kan leda till ökad risk för negativa hälsoeffekter och överdos.
