Hjärnans plasticitet Flashcards
- Hur kan man definiera termen hjärnplasticitet?
Hjärnans plasticitet innebär att hjärnan är formbar. Exempelvis om vi får ett slag mot huvudet så kan hjärnan anpassa sig till skadan (en reaktiv förändring). Hjärnan är inte bara plastisk vid skada, utan även vid inlärning etc.
Ett annat exempel på hjärnans plasticitet är om det är en missmatch mellan utbud och efterfrågan. Exempelvis om vi ska lösa en svår matteuppgift; miljön ställer krav på kapaciteten / att vår intelligens bör bli högre.
Exempel på plasticitet: Maguire et al. Taxichaufförerna i London hade större hippocampus än busschaufförerna. På den tiden fanns det inga GPSer, så chaufförerna lärde sig hela Londons karta och vägar utantill. Ett exempel på hjärnans plasticitet.
(Hjärnplasticitet kan delas in i två huvudtyper:
Strukturell plasticitet: Denna typ av plasticitet handlar om fysiska förändringar i hjärnans struktur. Det inkluderar bildandet av nya nervceller (neurogenes) och ändringar i antalet och styrkan hos synapser (nervkopplingar) mellan nervceller. Strukturell plasticitet är särskilt viktig under tidig utveckling och i inlärningsprocesser.
Funktionell plasticitet: Denna typ av plasticitet innebär ändringar i hur hjärnans befintliga nervceller och synapser används för att utföra olika uppgifter. Det kan innebära att områden i hjärnan tar över funktioner som tidigare utförts av andra områden som skadats eller inte används.
Hjärnplasticitet är en central komponent i inlärnings- och minnesprocesser och är också av stor betydelse för rehabilitering efter hjärnskador eller stroke)
- Vilka olika former av hjärnplasticitet finns det?
”Experience-expectant” och ”experience-dependent”.
Förväntad: den tidiga utvecklingen i barndomen av våra grundläggande färdigheter. Tex syn, väldigt genetiskt programmerad men bygger på ett förväntat kretslopp av att barnet öppnar ögonen och tar in synintryck. Skulle inte denna erfarenhet komma så påverkar det utvecklingen.
Beroende: färdigheter som utvecklas om man utsätts för en viss miljö. Tex fins det ingen förväntan på att man ska lära sig att spela piano, men vi har vissa motoriska färdigheter som vi kan dra nytta av för att lära oss detta än då, men de är alltså beroende av den yttre omgivningen.
Förmågor och färdigheter
Strukturell och funktionell (multipel realiserbarhet av funktion)
- Kompensation vs. återuppbyggnad. (Får man en hjärnskada kan man bygga upp hjärnan igen eller låta en annan del kompensera för den förlorade funktionen, den tar över förmågan eller väger upp för den.
Strukturell: anatomiska förändringar i hjärnan. (tex det bildas nya synapser etc).
Funktionell: något system / hjärnområde gör en annan funktion än vad den gjorde innan inlärningen / skadan.
Macro (tillväxt av nya celler)
Micro (e.g., synaptisk plasticitet, nya kopplingar mellan nervceller).
Strukturell hjärnplasticitet
Anatomiska förändringar i hjärnan. (tex det bildas nya synapser etc).
Funktionell hjärnplasticitet
något system / hjärnområde gör en annan funktion än vad den gjorde innan inlärningen / skadan.
”Experience-expectant” hjärnplasticitet
Förväntad:
den tidiga utvecklingen i barndomen av våra grundläggande färdigheter. Tex syn, väldigt genetiskt programmerad men bygger på ett förväntat kretslopp av att barnet öppnar ögonen och tar in synintryck. Skulle inte denna erfarenhet komma så påverkar det utvecklingen.
”experience-dependent”.
Beroende: färdigheter som utvecklas om man utsätts för en viss miljö. Tex fins det ingen förväntan på att man ska lära sig att spela piano, men vi har vissa motoriska färdigheter som vi kan dra nytta av för att lära oss detta än då, men de är alltså beroende av den yttre omgivningen.
- Vilka faktorer begränsar hjärnans plasticitet?
Plasticitet är begränsad. Faktorer som kan bestämma hur plastisk hjärnan är:
Ålder (mer plastisk när man är yngre)
Hjärnregion (t.ex. subcortala hjärnregioner som är mer eller mindre plastiska jämfört med andra, hippocampus mer plastiskt etc)
Omfattningen av en skada (liten skada = lättare att kompensera för och tvärtom. Skulle kunna begränsa kapaciteten, exempelvis att man får en stroke och delar av hjärnan skadas)
Genetik
Vilka förändringar sker i hjärnan när vi lär oss något nytt?
Hebbs lag:
Hebbs lag är en grundläggande princip inom neurovetenskapen som säger att “celler som eldats tillsammans, trådar tillsammans.” Detta innebär att när två neuroner aktivt är involverade i en inlärningsupplevelse och eldar samtidigt, stärker de kopplingen mellan sig själva.
Hebbs lag är en mekanism som bidrar till att förstärka synaptiska kopplingar mellan neuroner som är aktiva samtidigt under inlärning. Detta underlättar informationsöverföring mellan neuroner som är relevanta för den inlärda uppgiften.
Learning-related synaptogenesis:
Learning-related synaptogenesis innebär att nya synapser, de kopplingar mellan neuroner där kommunikation sker, bildas under inlärningsprocessen.
När vi lär oss något nytt, speciellt under utvecklingsperioder som barndom och ungdom, skapas nya synapser och förbindelser mellan neuroner. Detta ökar hjärnans kapacitet att lagra och bearbeta information.
Myelinisering:
Myelin är en isolerande substans som omger axonen, långa trådar på neuroner som leder elektriska signaler. Myelin hjälper till att snabba upp signalöverföringen mellan neuroner.
Under inlärning och repetition av nya färdigheter eller kunskap, kan myeliniseringen öka längs de neurala banorna som är involverade. Detta resulterar i snabbare och effektivare signalöverföring och förbättrar förmågan att utföra den inlärda uppgiften smidigt.
Dessa förändringar i hjärnan är adaptiva och syftar till att förbättra vår förmåga att hantera och använda ny information. Genom att stärka synaptiska kopplingar, skapa nya synapser och öka myeliniseringen kan vår hjärna anpassa sig och förbättra våra kognitiva färdigheter och minne när vi lär oss något nytt. Detta är en del av det neuroplastiska naturen i hjärnan, som gör det möjligt för oss att kontinuerligt anpassa oss och förvärva nya färdigheter och kunskap genom livet.
Hebb’s law
Hebbs lag är en grundläggande princip inom neurovetenskapen som säger att “celler som eldats tillsammans, trådar tillsammans.” Detta innebär att när två neuroner aktivt är involverade i en inlärningsupplevelse och eldar samtidigt, stärker de kopplingen mellan sig själva.
Hebbs lag är en mekanism som bidrar till att förstärka synaptiska kopplingar mellan neuroner som är aktiva samtidigt under inlärning. Detta underlättar informationsöverföring mellan neuroner som är relevanta för den inlärda uppgiften.
“Neurons that fire together, wire together”
- Det gör dem genom förändringar i styrkan i själva synapsen. Det handlar om känsligheten i synapsen för att motta olika signaler.
- Grundläggande förändringar i synapsens styrka
Väldigt snabba (seconds) förändringar i synaptisk styrka (större EPSP)
- Episodisk minne
- Konsolidering associerad med strukturell synaptisk plasticitet
Learning-related synaptogenesis:
Learning-related synaptogenesis innebär att nya synapser, de kopplingar mellan neuroner där kommunikation sker, bildas under inlärningsprocessen.
När vi lär oss något nytt, speciellt under utvecklingsperioder som barndom och ungdom, skapas nya synapser och förbindelser mellan neuroner. Detta ökar hjärnans kapacitet att lagra och bearbeta information.
Myelinisering
Myelin är en isolerande substans som omger axonen, långa trådar på neuroner som leder elektriska signaler. Myelin hjälper till att snabba upp signalöverföringen mellan neuroner.
Under inlärning och repetition av nya färdigheter eller kunskap, kan myeliniseringen öka längs de neurala banorna som är involverade. Detta resulterar i snabbare och effektivare signalöverföring och förbättrar förmågan att utföra den inlärda uppgiften smidigt.
