Nervystemets grovanatomi Flashcards
- Lär dig vad följande termer betyder (i kontexten centrala nervsystemet): dorsal, ventral, lateral, kontralateral, anterior, posterior, medial, afferent, efferent, gyrus, sulcus.
Dorsal:
- Övre delen av hjärnan
Ventral:
- Nedre delen av hjärnan
Lateral:
På sidan (också att se hjärnan utifrån på sidan)
Kontralateral:
- På olika sidor (av hjärnan), t.ex. vänster hjärnhalva kontrollerar höger arm.
Bilateral:
- På båda sidor
Ipsilateral:
- På samma sida
Anterior:
- Främre delen
Posterior:
- Bakre delen
Sub:
- Under
Medial:
- Det som är mer centralt beläget i hjärnan / inne i mitten av hjärnan
Afferent:
- Information som går till hjärnan (ex. sinnesintryck)/sensoriska. Något har en effekt på oss.
Efferent:
- Information som går från hjärnan (ex. att vi ska gå)/Motoriska. Vi har en effekt på något.
Gyrus:
- Upphöjningen i cortex
- Sulcus:
Nedre vecken i cortex
- Vilka är det centrala respektive perifera nervsystemets delar och delsystem, inkl funktioner?
Det centrala nervsystemet:
- Det centrala nervsystemt (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen. CNS är kopplat till resten av kroppen genom nervfibrer (PNS). Vissa fibrer bär information bort från CNS; andra tar med sig information.
- Förlorad vävnad i
CNS går inte att läka. Olika segment av ryggmärgen är kopplade till specifika kroppsfunktioner. Därav får en specifik skada på ryggraden en specifik effekt.
- Till och från ryggmärgen löper såväl sensoriska (afferenta) som motoriska (efferenta) nerver.
Det perifera nervsystemet:
- Det perifera nervsystemet (PNS) är nerverna i resten av kroppen.
- Förlorad vävnad i PNS kan återskapas vid skada.
- PNS delas upp i två subsystem: det somatiska och det autonoma nervsystemet.
- Det somatiska nervsystemet är den yttre kroppsmiljön (soma = kropp) och innehåller nervkopplingar mellan sinnesorganen, muskler, leder och hud och ger och får information från CNS, det består av både sensoriska och motoriska nerver. Består också av kranialnerver (nerver till ansikte och inre organ, exempelvis lukt eller ansiktsmuskulatur) och spinalnerver.
- Det autonoma nervsystemet är den inre kroppsmiljön och innehåller nervkopplingar till kroppens inre organ. Det består av det sympatiska nervsystemet (förbereder oss på kamp/flykt) och det parasympatiska nervsystemet (som möjliggör vila och återhämtning).
- Det sympatiska nervsystemet:
omfördelar blodet till muskler och bort från huden, blodsockret stiger, ökad puls och pupiller vidgas - Det parasympatiska gör tvärtom. D.v.s. lägre puls, stresshormoner minskar, matsmältningen kommer igång, pupillerna minskar och vi sparar energi.
- Det sympatiska nervsystemet förbereder kamp/flykt genom:
- Omfördelar blodet (ingen tid för matsmältning nu!)
- Blodet försvinner från huden (du kallsvettas)
- Blodsockret stiger (energi till dina muskler och till hjärnan)
- Ökar puls och hjärtfrekvens (mer syre till musklerna)
- Pupillerna vidgas (du ser bättre)
Det parasympatiska nervsystemet möjliggör vila/återhämtning genom:
- Minskar hjärtverksamheten
- Stresshormoner sjunker
- Matsmältningen kommer igång
- Pupillerna minskas
Du sparar energi i vila/återhämtning tills nästa gång du blir stressad. Systemen hjälps åt att hitta en balans då vi inte hade klarat av att vara i det sympatiska nervsystemet under för lång till, därav måste de varva varandra.
- Hjärnan skyddas framför allt av fyra olika strukturer/mekanismer. Vilka?
1) Ben/skalle
- CNS skyddas av ben medan PNS inte skyddas av ben= Lättare att få skador på PNS men dessa nervceller kan reparera sig= inte lika farligt att skada dem
2) De tre hjärnhinnorna (meningier):
- Hjärnan och ryggraden skyddas av tre lager membran/hjärnhinnor och som bland annat har cerebrospinalvätska mellan sig.
- De olika lagren kallas Dura mater (hårda hjärnhinnan och är det tjockaste lagret och är ytterst, Arachnoid-membran (spindelvävshinnan) som är ett tunt lager som liknar ett spindelnät och som följer hjärnas konturer samt Pia mater (mjuk hjärnhinnan) som är mjuk och är närmast hjärnan och ryggmärgen
3) Cerebrospinalvätska
- Mellan hinnorna ligger Cerebrospinalvätska som skyddar CNS från trygg och slag med mera. Finns framförallt mellan spindelvävshinnan och mjuka hjärnhinnan. Skyddar hjärnan mot stötar och transporterar bort ämnen och skyddar mot infektioner. - Cerebrospinalvätska finns runt hjärnan (gör att hjärnan kan flyta omkring) samt i ventriklarna (d.v.s. hålrum i hjärnans inre).
4) Blod-hjärn-barriären
- Blod-hjärn-barriären som består av kapillärväggar vilket skyddar hjärnan genom att den gör att vissa ämnen, kemikalier och infektioner som kan finnas i blodet inte når till CNS. - Mycket ämnen passerar dock naturligtvis denna barriär och påverkar hjärnan (ex. koffein, narkotika, nikotin, alkohol och olika typer av medicin)
- Utifrån bilderna i föreläsningsmaterialet, lär dig lokalisera följande av hjärnans strukturer, samt vilka funktioner de framför allt kopplas till: hjärnstammen, thalamus, hypothalamus, hypofysen, cerebellum, basala ganglierna, cortex, frontalloben, temporalloben, parietalloben, occipitalloben, insulära cortex, limbiska systemet, amygdala, hippocampus.
Se bild i annteckningar.
Hjärnstammen:
- kopplar samman hjärnan med ryggmärgen och övriga kroppen (ser lite ut som en stjälk som går vidare ner till ryggmärgen).
- Centrala funktioner för andning, vakenhet, blodtryck, matsmältning (funktioner som är nödvändiga för att vi ska överleva).
Thalamus:
- hjärnstammen. Fungerar som omkopplingsstation för information mellan sinnena och cortex (något kommer in via våra sinnen, via nerverna, in i thalamus och kopplas om till information som går vidare till rätt ställe).
- Också viktig för vår uppmärksamhet, vårt medvetande, och sömn.
Hypothalamus:
- hjärnstammen. Hypo = under. Hypothalamus och hypofysen (pituitary gland på engelska) är två viktiga strukturer i hjärnans hormonsystem = det endokrina systemet.
- Hypothalamus kontrollerar beteende inklusive rörelse, matning, sexuell aktivitet, sömn, känslomässiga uttryck, temperaturreglering och endokrin reglering – detta på ett sätt som gör att kroppen håller sig i en intern balans. Detta gör den via att styra många hormonella utsöndringar med hjälp av hypofysen. Bland annat så skapar hypothalamus dopamin.
Hypofysen:
- hjärnstammen. En del av det endokrina systemet, det är en endokrin körtel som anatomiskt sträcker ut sig från hypotalamus via en stjälk.
- Hypofysen är den överordnade körteln som kontrollerar de andra körtlarna i det endokrina systemet.
Cerebellum:
- hjärnstammen. Även kallad lillhjärnan. Har påverkan på motorisk koordination, motorisk inlärning, integrering av motorisk funktion med mentala processer (exempelvis att vi håller balansen när vi står). Annorlunda utseende jämfört med övriga hjärnytan – nervcellerna här är mindre och tätare packade.
Corpus callosum:
- hjärnbalken – kopplar ihop de två hjärnhalvorna genom mer än 200 miljoner myeliniserade nervfibrer.
Storhjärnan:
- består av tre centrala delar: cortex/hjärnbarken, basala ganglierna och limbiska systemet.
Basala ganglierna:
- storhjärnan. Reglerar våra rörelser så att de blir jämna och koordinerade. Gör detta genom att koppla samman sensorik och motorik (automatiskt).
- Påverkat vid Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom. En del av de basala ganglierna är substantia nigra som har hand om dopaminutsöndring och motorisk rörelse (som man sett koppling till Parkinsons).
Cortex:
- storhjärnan. Även kallad hjärnbarken. Sköter bearbetning av information från sinnesorgan, högre kognitiva funktioner och minneslagring.
- I cortex finns alltså vårt tänkande. Cortex är också indelad i hur information stegvis ”tas in” och ”skickas ut” (primära, sekundära och teritära områden).
Loberna
Frontalloben:
- bl.a. exekutiva funktioner (planering, organisering, kontroll), motorik, språk, omdöme.
- Vår personlighet “sitter” här, om frontalloben skadas har man sett att människors personlighet även förändras. (Sitter längst fram).
Temporalloben:
- inlärning, hörselintryck, språk. (Sitter långt ner, under parietal, mellan frontal- och occipitalloben).
Parietalloben:
- bl.a. perception, sammanfoga sinnesintryck, visuospatiala funktioner. (Sitter högt upp mellan frontal- och occipitalloben).
Occipitalloben:
- bl.a. Synintryck. (Sitter längst bak).
Insulära cortex:
- den dolda femte loben. Involverad i bl.a.: Att känna törst, hunger och smärta.
- Empati – känna med andra. Interoception (information från kroppens inre organ – t.ex. att känna sitt hjärta slå).
- Upplevelsen av att min kropp är en del av mig (t.ex. titta på sin arm och känna att den är en del av en själv)
Limbiska systemet:
- storhjärnan. Det limbiska systemet spelar en roll i självreglerande beteenden inklusive känslor, personliga minnen, spatialt beteende och socialt beteende.
Består av Amygdala (emotioner), Hippocampus (inlärning, minne, spatial navigation) och Cingulate cortex (bl.a. sexualitet, social interaktion, beslutsfattande) (lat. gyrus cinguli, sv. gördelvindlingen). Mycket grundad i äldre forskning och förr kallades det för reptilhjärnan.
Amygdala:
- emotioner.
Hippocampus:
- inlärning, minne, spatial navigation
Dorsal, Ventral, Lateral, Kontralateral, Bilateral, Ipsilateral
Dorsal:
- Övre delen av hjärnan
Ventral:
- Nedre delen av hjärnan
Lateral:
- På sidan (också att se hjärnan utifrån på sidan)
Kontralateral:
- På olika sidor (av hjärnan), t.ex. vänster hjärnhalva kontrollerar höger arm.
Bilateral:
- På båda sidor
Ipsilateral:
- På samma sida
Anterior, Posterior, Sub, Medial, Rostral, Caudal, Vetral:
Anterior:
- Främre deelenn
Posterior:
- Bakre delen
Sub:
- Under
Medial:
- Det som är mer centralt beläget i hjärnan / inne i mitten av hjärnan
Rostral:
Betyder mot ansiktet till (tekniskt sätt mot näbben till, utgår från hjärnan).
Caudal:
Betyder bort från ansiktet till
Vetral:
Betyder nedre delen av ansiktet (under näbben ish)
Afferent, Efferent, Gryus, Sulcus
Afferent:
- Information som går till hjärnan (ex. sinnesintryck)/sensoriska. Något har en effekt på oss.
Efferent:
- Information som går från hjärnan (ex. att vi ska gå)/Motoriska. Vi har en effekt på något.
Gyrus:
- Upphöjningen i cortex
Sulcus:
- Nedre vecken i cortex
Olika snitten / vyerna: Coronalt, Horisontalt, Saggitalt
Coronalt snitt:
- (typ lodrätt / rakt igenom), vyn blir frontal som att vi ser hjärnan framifrån.
Horisontalt
- blir en dorsal vy, som att vi ser hjärnan överifrån.
Sagittal
- delar upp hjärnan i vänster och höger halva.
Prefix: “pre”, “post”, “sub”
Prefixet ”pre” signalerar att något är placerat i den främre delen
Prefixet ”post” signalerar att något är placerat i den bakre delen
Prefixet ”sub” signalerar att något är under
Sensoriskt och motoriskt
Sensoriskt =
inkommande (afferent)
Motoriskt = utgående (efferent)
Minneshjälp:
- Sensorik handlar om sinnena = något vi ”tar in”.
Afferent – ”I am affected by what I see”
- Motorik handlar om våra muskelrörelser = något som ”går ut”, en ”effekt”
”I have an effect on the flower when I pick it”
Det centrala nervystemet
Det centrala nervsystemet:
- Det centrala nervsystemt (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen. CNS är kopplat till resten av kroppen genom nervfibrer (PNS). Vissa fibrer bär information bort från CNS; andra tar med sig information.
- Förlorad vävnad i CNS går inte att läka. Olika segment av ryggmärgen är kopplade till specifika kroppsfunktioner. Därav får en specifik skada på ryggraden en specifik effekt. Till och från ryggmärgen löper såväl sensoriska (afferenta) som motoriska (efferenta) nerver.
Det perifera nervsystemet
Det perifera nervsystemet:
Det perifera nervsystemet (PNS) är nerverna i resten av kroppen. Förlorad vävnad i PNS kan återskapas vid skada.
PNS delas upp i två subsystem: det somatiska och det autonoma nervsystemet.
Det somatiska nervsystemet
- Del av PNS (tillsammans med autonoma)
- Det somatiska nervsystemet är den yttre kroppsmiljön (soma = kropp) och innehåller nervkopplingar mellan sinnesorganen, muskler, leder och hud och ger och får information från CNS, det består av både sensoriska och motoriska nerver.
- Består också av kranialnerver (nerver till ansikte och inre organ, exempelvis lukt eller ansiktsmuskulatur) och spinalnerver.
Det autonoma nervsystemet
- Del av PNS (med det somatiska)
- Det autonoma nervsystemet är den inre kroppsmiljön och innehåller nervkopplingar till kroppens inre organ.
- Det består av det sympatiska nervsystemet (förbereder oss på kamp/flykt) och det parasympatiska nervsystemet (som möjliggör vila och återhämtning).
Det sympatiska nervsystemet
- Del av PNS –> det autonoma
- Det sympatiska nervsystemet omfördelar blodet till muskler och bort från huden, blodsockret stiger, ökad puls och pupiller vidgas
Det sympatiska nervsystemet förbereder kamp/flykt genom:
- Omfördelar blodet (ingen tid för matsmältning nu!)
- Blodet försvinner från huden (du kallsvettas)
- Blodsockret stiger (energi till dina muskler och till hjärnan)
- Ökar puls och hjärtfrekvens (mer syre till musklerna)
- Pupillerna vidgas (du ser bättre)
Det parasymatiska nervsystemet
- Del av PNS –> det autonoma
- Det parasympatiska gör tvärtom. D.v.s. lägre puls, stresshormoner minskar, matsmältningen kommer igång, pupillerna minskar och vi sparar energi.
Det parasympatiska nervsystemet möjliggör vila/återhämtning genom:
- Minskar hjärtverksamheten
- Stresshormoner sjunker
- Matsmältningen kommer igång
- Pupillerna minskas
Hur skyddas hjärnan av ben / skalle?
CNS skyddas av ben medan PNS inte skyddas av ben= Lättare att få skador på PNS men dessa nervceller kan reparera sig= inte lika farligt att skada dem
