Neurobiologiskt underlag för exekutiva funktioner Flashcards
- Redogör kortfattat för de psykologiska funktioner som är förknippade med de exekutiva.
Övergripande så är det som sker 3 grejer:
Skifta (shifting) [växla ”fram och tillbaka”]
Uppdatera (updating) [byta ut gammal info mot ny]
Inhibera (inhibition) [hämma automatiska responser]
Samspelet leder till möjligheten att planera, förmågan att resonera och problemlösning.
De exekutiva funktionerna är högre kognitiva processer som styr och reglerar beteende, tankar och känslor för att uppnå mål och lösa komplexa problem. Detta är kopplat till pannloben. Exekutiva funktioner gör att vi skiljer oss från andra djur. Vi har en förmåga att reglera och styra oss själva (alternativet är t.ex. en eldfluga som dras till ljus automatiskt och blir fångad). Här är en kortfattad översikt över de viktigaste psykologiska funktionerna som är förknippade med de exekutiva funktionerna:
Inhibitionskontroll: Förmågan att hämma impulser och oönskade beteenden. Det handlar om att kunna tänka före handling och motstå frestelser eller distraktioner.
Arbetsminne: Förmågan att hålla och bearbeta information i korttidsminnet. Det är viktigt för att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt och göra snabba beslut.
Kognitiv flexibilitet: Förmågan att anpassa sig till förändrade situationer och skifta mellan olika tankemönster eller uppgifter. Det är kopplat till att vara öppen för nya idéer och lösningar.
Planering och organisationsförmåga: Förmågan att effektivt strukturera och planera för att uppnå mål. Det inkluderar att bryta ner stora uppgifter i mindre delar och prioritera dem.
Problemlösning: Förmågan att analysera komplexa problem, identifiera lösningar och genomföra dem. Det handlar om att vara kreativ och hitta olika strategier.
Självmedvetenhet: Att kunna reflektera över sina egna tankar och känslor samt förstå hur de påverkar beteende. Det är viktigt för att kunna reglera och kontrollera sina reaktioner.
Uthållighet: Att kunna arbeta målmedvetet och fokuserat över längre tid, även när det är svårt eller tråkigt.
Självreglering och impulskontroll: Att kunna reglera sina egna känslor och beteenden, särskilt i situationer som kräver självkontroll och långsiktigt tänkande.
Social förmåga: De exekutiva funktionerna spelar också en roll i social interaktion genom att hjälpa människor att förstå och reagera på sociala normer och förväntningar.
Dessa exekutiva funktioner är viktiga för att navigera i vardagen, lösa problem, uppnå mål och hantera komplexa situationer. De utvecklas gradvis under barndomen och kan förbättras genom träning och övning. Svårigheter med de exekutiva funktionerna kan påverka en persons förmåga att fungera effektivt i olika livssituationer och kan vara en del av vissa neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism.
Exekutiva funktioner kan analyseras som en process i olika steg. Beskriv kortfattat denna process – med koppling till en aktivitet från den egna vardagen.
Tar sig uttryck i olika vardagliga situationer – en process:
Viljemässig handling →
Framplockning och planering →
Programmering (sätter igång aktiviteten vi står inför) →
Implementering (med hjälp av olika strategier) →
Monitorering (reglerar och styr, och kanske ändrar oss när vi genomför något) → Anpassning/avslutning (vi har löst en uppgift, vi anpassar oss och avslutar, kanske ser över det i efterhand).
T.ex. ska gå och handla: vad behövs för måltiden? Väljer en affär att gå till för att handla. Planerar utifrån vilka avdelningar som finns i affären och vad vi behöver (programmering och implementering). Det kan hända en mängd olika saker som utgör hinder; sortera bort de stimuli som finns i affären (t.ex människor, rabatterade varor för att köpa mer etc), vi behöver fokusera på uppgiften, vi behöver kunna växla från en typ av vara till en annan, hittar man inte det man önskar måste man kunna agera flexibelt (t.ex. Justera receptet man ska göra). När man är klar måste man se att man fått med sig allt man skulle köpa.
I alla steg kan något gå fel, men det är framförallt svårt för människor med skador i den främre pannloben. Tangerar ofta förmågor och funktion.
Vardagslivets vedermödor
Planera och välja mellan många olika alternativ
Ignorera störande stimuli och fokusera på uppgiften
Upprätthålla fokus, kontroll av vad som genomförts och vad som återstår
Växla mellan olika ”spår”
Agera flexibelt vid en förändring
- Vad betyder ”het” respektive ”kall” exekutiv funktion? Förklara och beskriv kortfattat två situationer där dessa funktioner kan ta sig i uttryck
Det verkar vara så att det finns olika former av sub exekutiva system som skiljer sig anatomiskt och beteendemässigt. Ett sätt att dela upp det på är “heta” och “kalla” exekutiva funktioner.
Heta exekutiva funktioner behövs i situationer när motivation är viktigt. Exempelvis när vi bedömer värdet i ett stimuli, t.ex. om det är positivt eller negativt. De behandlar främst reglering och styrning av emotioner och känslor.
Exempel: En situation där “het” exekutiv funktion tar sig i uttryck är när du är i en farlig trafiksituation och måste reagera snabbt för att undvika en olycka. Ditt beslut att snabbt svänga eller bromsa är ett resultat av “het” exekutiv funktion eftersom du agerar impulsivt för att skydda dig själv.
Kalla exekutiva funktioner bedöms i emotionellt neutrala kontexter. Exempelvis handlingar som behöver fokus eller problemlösning (t.ex. backwards digit span test, finns i WAIS – repetera siffrorna i bakvänd ordning). De behandlar främst reglering och styrning av tankeverksamheten.
Exempel: Att planera din budget för en kommande månad är ett exempel på när “kall” exekutiv funktion används. Du måste överväga dina ekonomiska mål och prioriteringar utan att låta omedelbara impulser eller känslor diktera dina beslut. Det är en mer metodisk och eftertänksam process.
Sammanfattningsvis innebär “het” exekutiv funktion att fatta snabba beslut under påverkan av starka känslor eller impulsivitet, medan “kall” exekutiv funktion involverar att tänka på ett mer rationellt och metodiskt sätt när man hanterar kognitiva uppgifter. Båda typerna av exekutiv funktion är viktiga och används i olika situationer beroende på de krav och utmaningar som uppstår.
Extra:
“Het” och “kall” exekutiv funktion är två olika sätt att beskriva hur vår förmåga att hantera kognitiva uppgifter och problem varierar i olika situationer. Här är en kortfattad förklaring och exempel på båda typerna:
Het exekutiv funktion:
“Het” exekutiv funktion refererar till förmågan att hantera kognitiva uppgifter och beslut när vi är under påverkan av starka känslor och impulser. Det handlar om att fatta beslut i ögonblicket och reagera snabbt på en situation.
Exempel: En situation där “het” exekutiv funktion tar sig i uttryck är när du är i en farlig trafiksituation och måste reagera snabbt för att undvika en olycka. Ditt beslut att snabbt svänga eller bromsa är ett resultat av “het” exekutiv funktion eftersom du agerar impulsivt för att skydda dig själv.
Kall exekutiv funktion:
“Kall” exekutiv funktion syftar på förmågan att hantera kognitiva uppgifter och beslut i lugna och mindre känsloladdade situationer. Det handlar om att tänka, planera och fatta beslut rationellt och utan omedelbara påverkan av starka känslor.
Exempel: Att planera din budget för en kommande månad är ett exempel på när “kall” exekutiv funktion används. Du måste överväga dina ekonomiska mål och prioriteringar utan att låta omedelbara impulser eller känslor diktera dina beslut. Det är en mer metodisk och eftertänksam process.
Sammanfattningsvis innebär “het” exekutiv funktion att fatta snabba beslut under påverkan av starka känslor eller impulsivitet, medan “kall” exekutiv funktion involverar att tänka på ett mer rationellt och metodiskt sätt när man hanterar kognitiva uppgifter. Båda typerna av exekutiv funktion är viktiga och används i olika situationer beroende på de krav och utmaningar som uppstår.
Het ekekutiv funktion
Heta exekutiva funktioner behövs i situationer när motivation är viktigt. Exempelvis när vi bedömer värdet i ett stimuli, t.ex. om det är positivt eller negativt. De behandlar främst reglering och styrning av emotioner och känslor.
Exempel: En situation där “het” exekutiv funktion tar sig i uttryck är när du är i en farlig trafiksituation och måste reagera snabbt för att undvika en olycka. Ditt beslut att snabbt svänga eller bromsa är ett resultat av “het” exekutiv funktion eftersom du agerar impulsivt för att skydda dig själv.
“Het” exekutiv funktion refererar till förmågan att hantera kognitiva uppgifter och beslut när vi är under påverkan av starka känslor och impulser. Det handlar om att fatta beslut i ögonblicket och reagera snabbt på en situation.
Exempel: En situation där “het” exekutiv funktion tar sig i uttryck är när du är i en farlig trafiksituation och måste reagera snabbt för att undvika en olycka. Ditt beslut att snabbt svänga eller bromsa är ett resultat av “het” exekutiv funktion eftersom du agerar impulsivt för att skydda dig själv.
Kall exekutiv funktion
Kalla exekutiva funktioner bedöms i emotionellt neutrala kontexter. Exempelvis handlingar som behöver fokus eller problemlösning (t.ex. backwards digit span test, finns i WAIS – repetera siffrorna i bakvänd ordning). De behandlar främst reglering och styrning av tankeverksamheten.
Exempel: Att planera din budget för en kommande månad är ett exempel på när “kall” exekutiv funktion används. Du måste överväga dina ekonomiska mål och prioriteringar utan att låta omedelbara impulser eller känslor diktera dina beslut. Det är en mer metodisk och eftertänksam process.
“Kall” exekutiv funktion syftar på förmågan att hantera kognitiva uppgifter och beslut i lugna och mindre känsloladdade situationer. Det handlar om att tänka, planera och fatta beslut rationellt och utan omedelbara påverkan av starka känslor.
Exempel: Att planera din budget för en kommande månad är ett exempel på när “kall” exekutiv funktion används. Du måste överväga dina ekonomiska mål och prioriteringar utan att låta omedelbara impulser eller känslor diktera dina beslut. Det är en mer metodisk och eftertänksam process.
Redogör kortfattat för psykologiska funktioner som är förknippade med laterala, mediala respektive ventrala prefrontalkortex.
De laterala prefrontalkortex är förknippat med exekutiva funktioner, återkommande när vi genomgår vissa uppgifter (styrning och reglering av tankeverksamhet) vilket är relevant för en psykolog. Det kan delas in i två delar:
Dorsolaterala prefrontalkortex: utgör den överst belägna delen av den prefrontala hjärnbarken. Områdets funktion omfattar bland annat högre spatiala förmågor och arbetsminne. Får info från bakre delar av hjärnan och styr aktiv reglering av tankar. Vid mindre aktivitet lokaliserad till dorsolaterla prefrontalkortex försämras förmågan till medvetna beteendeval, och personens handlande styrs i större utsträckning av företeelser i omgivningen.
(Ventrolaterala prefrontalkortex (VLPFC): hela den högra VLPFC är aktiv under motorisk hämning och har en avgörande roll, vilket innebär att när en person går och plötsligt stannar, aktiveras VLPFC för att stoppa eller åsidosätta den motoriska aktiviteten i cortex. Den högra bakre VLPFC är aktiv under uppdateringen av handlingsplaner. Den högra mitten VLPFC svarar på beslutsosäkerhet (förmodligen hos högerhänta individer). Vetrolaterala prefrontalkortex får info från inre delar av hjärnan, limbiskt system, upprätthållande av information (”tankefokus”).)
Cingulate cortex – mediala
Cingulate cortex är en integrerad del av det limbiska systemet (den inre delen av pannloben), som är involverat i känslobildning och bearbetning (Stroop, konflikt mellan det vi förväntar oss och det vi ska utföra), inlärning och minne. Kombinationen av dessa tre funktioner gör cingulate gyrus (som är inkluderad i cingulate cortex) mycket inflytelserik när det gäller att koppla motiverande resultat till beteende (t.ex. en viss handling inducerade en positiv emotionell respons, vilket resulterar i inlärning). Denna roll gör cingulate cortex mycket viktig vid sjukdomar som depression och schizofreni. Det spelar också en roll i exekutiva funktioner och andningskontroll.
Orbital cortex – ventralt
Sitter längst fram och lite ner i pannloben. Den är förknippad med emotionsreglering och värdering av belöning (inhibitorisk kontroll). Orbitala cortex får input från sinnena om smak och lukt. Emotion och belöning i beslutsfattande har också en koppling hit. Orbitala cortex är kopplat till amygdala och hypothalamus, på så sätt kan det influera det autonoma nervsystemet (blodtryck, andning mm) och den typen av fysiska förändringar spelar en roll i våra emotionella beteenden.
Exempelvis så är det ett intressant område då det ligger till grund för när vi fattar beslut på basen av känslor. Exempelvis något som kommer ge oss en positiv känsla, t.ex. Bestämma sig för att äta en bit choklad? I takt med att vi äter choklad och behovet blir tillfredsställt så minskar aktiviteten i orbitala frontalkortex.
Personer som råkar ut för skador i området har svårt att navigera i områden som är kopplade till positiva känslor (kan t.ex. involvera ens partner eller barn), samt att bedöma fara.
Default mode: delar som är aktiverade när vi inte gör något specifikt. Exekutiva nätverket kan aldrig vara aktiverade samtidigt som default mode.
De laterala prefrontalkortex
De laterala prefrontalkortex är förknippat med exekutiva funktioner, återkommande när vi genomgår vissa uppgifter (styrning och reglering av tankeverksamhet) vilket är relevant för en psykolog.
Kognitiv kontroll och exekutiva funktioner: Laterala prefrontalkortex är central för exekutiva funktioner som planering, beslutsfattande, problemlösning och inhibering av oönskade impulser. Den hjälper oss att organisera våra tankar och beteenden på ett målinriktat sätt.
Det kan delas in i två delar:
Dorsolaterala prefrontalkortex:
(Ventrolaterala prefrontalkortex (VLPFC):
Dorsolaterala prefrontalkortex:
utgör den överst belägna delen av den prefrontala hjärnbarken. Områdets funktion omfattar bland annat högre spatiala förmågor och arbetsminne. Får info från bakre delar av hjärnan och styr aktiv reglering av tankar. Vid mindre aktivitet lokaliserad till dorsolaterla prefrontalkortex försämras förmågan till medvetna beteendeval, och personens handlande styrs i större utsträckning av företeelser i omgivningen.
(Ventrolaterala prefrontalkortex (VLPFC):
hela den högra VLPFC är aktiv under motorisk hämning och har en avgörande roll, vilket innebär att när en person går och plötsligt stannar, aktiveras VLPFC för att stoppa eller åsidosätta den motoriska aktiviteten i cortex. Den högra bakre VLPFC är aktiv under uppdateringen av handlingsplaner. Den högra mitten VLPFC svarar på beslutsosäkerhet (förmodligen hos högerhänta individer). Vetrolaterala prefrontalkortex får info från inre delar av hjärnan, limbiskt system, upprätthållande av information (”tankefokus”).)
Cingulate cortex – mediala
Cingulate cortex är en integrerad del av det limbiska systemet (den inre delen av pannloben), som är involverat i känslobildning och bearbetning (Stroop, konflikt mellan det vi förväntar oss och det vi ska utföra), inlärning och minne. Kombinationen av dessa tre funktioner gör cingulate gyrus (som är inkluderad i cingulate cortex) mycket inflytelserik när det gäller att koppla motiverande resultat till beteende (t.ex. en viss handling inducerade en positiv emotionell respons, vilket resulterar i inlärning). Denna roll gör cingulate cortex mycket viktig vid sjukdomar som depression och schizofreni. Det spelar också en roll i exekutiva funktioner och andningskontroll.
Orbital cortex – ventralt
Sitter längst fram och lite ner i pannloben. Den är förknippad med emotionsreglering och värdering av belöning (inhibitorisk kontroll). Orbitala cortex får input från sinnena om smak och lukt. Emotion och belöning i beslutsfattande har också en koppling hit. Orbitala cortex är kopplat till amygdala och hypothalamus, på så sätt kan det influera det autonoma nervsystemet (blodtryck, andning mm) och den typen av fysiska förändringar spelar en roll i våra emotionella beteenden.
Exempelvis så är det ett intressant område då det ligger till grund för när vi fattar beslut på basen av känslor. Exempelvis något som kommer ge oss en positiv känsla, t.ex. Bestämma sig för att äta en bit choklad? I takt med att vi äter choklad och behovet blir tillfredsställt så minskar aktiviteten i orbitala frontalkortex.
- Aktivitet i frontalloben förknippas med intelligens. Ange två delar av hjärnan som aktiveras då vi utför uppgifter som mäter intelligens. Redogör – med stöd i forskning – att frontalloben kan ses som betydelsefull för intelligens.
(Posterior parietal cortex: processer som är relaterade till integration och abstraktion påverkas av den posterior parietala delen av hjärnan.)
Prefrontala regioner: problemlösning, utvärdering och hypotestestning påverkas av den prefrontala delen av hjärnan. Forskning har visat att frontalloben, inklusive dorsolateral prefrontalkortex och anterior cingulate cortex, är viktiga delar av hjärnan som är kopplade till intelligens. Dessa områden är involverade i att hantera komplexa kognitiva uppgifter och exekutiva funktioner som är centrala för vår förmåga att tänka, planera och lösa problem, vilket är centrala aspekter av intelligens.
(Fluid intelligens: problemlösning, abstraktionsförmåga, dra logiska slutsatser – tydlig koppling till förmågor vi använder i vardagen, brukar visa sig hos människor som har skador i exekutiva funktioner. Ett parietalt-frontalt nätverk är förknippad med fluid intelligens.)
Stödet för att frontalloben är betydelsefull för intelligens kommer också från forskning som involverar skador i denna hjärnregion. Patienter med skador i frontalloben kan uppleva nedsatt förmåga att lösa komplexa problem, planera för framtiden och anpassa sitt beteende efter omständigheterna, vilket indikerar att frontalloben är kopplad till kognitiv och intellektuell förmåga.
