Neurologi - MS Flashcards
Epidemiologi vid MS.
a) Ålder?
b) Könsfördelning?
c) Prevalens i nordiska länder?
d) Incidens i nordiska länder?
e) Geografisk spridning?
a) 20-40 år
b) Kvinnor
c) 1/530 invånare (ca 190/100000)
d) 5/100000 inv/år
e) Mindre ju närmare ekvatorn (UV-strålning och D-vitaminbrist är riskfaktorer…)
Det finns tre former av MS, vilka skiljer sig från varandra beträffande progression av symtom.
Vilka är dessa och hur ter de sig kliniskt?
- Skovvist förlöpande:
- Skov (>24h), kommer och går
- Utvecklas under timmar till dagar
- Remission efter veckor/månader
- Kumulativ effekt, som sedan övergår i…. - Sekundärt kronisk progressiv:
- Långsam successiv försämring efter tidigare skovvist förlopp
- Liknar nu mer neurodegenerativ sjukdom (CNS kan ej kompensera längre) - Primärt kroniskt progressiv (10-15%):
- Initialt långsam progress utan föregående skov
- Debut oftast >35 år
- Ofta kronisk myelopati med spastisk parapares
Vilken typ av bortfall brukar man se som debutsymtom vid MS?
Sensoriska symtom i ansikte, extremiteter och bål
domningar, parestesier, dysestesier, bandkänsla, dålig djupkänsel…
Pareser vid MS är definitionsmässigt alltid:
Centrala
Vilken typ av pares är vanlig vid MS?
Parapares (central, båda ben)
Hur vanligt förekommande är följande tillstånd/symtom vid MS:
a) Sfinkterstörningar?
b) Kognitiva störningar?
c) Smärta?
a) 80% (täta urinträngningar, inkontinens/retention, UVI, förstoppningar/inkontinens, sexuell dysfunktion)
b) 43-65% (uppmärksamhet, minne, informationsprocesshastighet, exekutiva funktioner)
c) >50% (primär neurogen eller sekundär nociceptiv)
Smärta vid MS är vanligt, och uppstår av olika anledningar. Ge 3 exempel.
- Primär neurogen smärta (ihållande, brännande, molande, stickande ofta förenat med störd sensibilitet)
- Sekundär nociceptiv smärta (olämplig belastning, spasticitet)
- Trigeminusneuralgi (ett av många paroxysmala symtom)
Diagnostik av MS:
A) Kriterier för MS? (4 st)
B) Utredningsmetoder? (3 st)
A) “Centrala symtom spridda i tid och rum”
- Symtom från minst två olika anatomiska lokalisationer i CNS
- Vid minst två olika tidpunkter
- Personer i lämplig ålder
- Inga andra specifika orsaker kan påvisas
B) Ffa MR och likvor, ev evoked response
MR används i diagnostik av MS. a) Vad tillför MR?
(b) Vilka anatomiska områden kan vara värdefulla att utreda radiologiskt?
c) Typ av MR?)
d) MS-typiska fynd?
a) Stödja diagnos, utesluta andra sjukdomar
- Även prognostisk info: antal lesioner och volym korrelerar ofta med prognos
b) Hjärna, ev halsryggmärg, ev hela ryggmärg
c) T1 utan och med kontrast; T2-viktade bilder; ev FLAIR-sekvenser
d) Plack periventrikulärt, intill corpus callosum, centrum semiovale, infratentoriellt…
Likvorundersökning utgör en hörnsten i MS-diagnostik.
a) Vilket värde har likvorundersökningen?
b) Vilka fynd förväntas?
a) Avsaknad av fynd gör att diagnos bör ifrågasättas
b) Fynd:
- Oligoklonala IgG-band på elfores (finns ej i blodet)
- Lätt mononukleär pleocytos
- Ev lätt barriärskada (stegrat protein)
Eftersom man i nuläget inte kan bota MS, inriktas medicinsk behandling på symtomlindring och immunmodulering.
Ge exempel på olika symtomlindrande alternativ vid:
a) Spasticitet
b) Miktionsproblem
c) Trötthet
d) Paroxysmala symtom
a) Spasticitet:
- Baklofen
- Benso tn
- Gabapentin
- Cannabisspray
- Botox IM
b) Miktionsproblem:
- UVI-observation och behandling
- RIK
c) Trötthet/fatigue:
- SSRI, Amantadin mm…
d) Paroxysmala symtom:
- Antiepileptika
Skovbehandling vid MS?
- Svåra skov: metylprednisolon
- Mkt svåra, invalidiserande skov utan effekt av steroider: plasmaferesbehandling
Enda behandlingen som kan påverkar sjukdomsprogressionen vid MS?
Interferon beta
- Minskar allvarlighetsgraden av skov samt antal skov
- På sikt mindre funktionsbortfall
- Minskar progress av kognitiv dysfunktion
Biverkningar av immunmodulerande MS-behandling? Kan dessa lindras/åtgärdas?
- Lokala injmärken, ev indurationer
- Influensaliknande symtom: kuperas med paracetamol, försvinner efter 2-3 månader
MS-prognos efter 15 år?
Efter 15 år:
- 50% måste gå med stöd
- 30% ingen/obetydlig påverkan på arbetsförmågan
