Narkotiska Läkemedel och Infusionsutrustning

Question 1

Definition av Narkotiska Läkemedel

Answer 1

• Läkemedel och hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter
• Varor som med lätthet kan omvandlats till varor med ovanstående egenskaper eller effekter
• Ämnet ska antingen finnas upptaget i en internationell överenskommelse som Sverige godkänt eller vara narkotikaförklarat av den svenska regeringen

Question 2

Förteckning I

Answer 2

Omfattar ämnen, växtmaterial och svampar som normalt inte har medicinsk användning

Question 3

Förteckning II-IV

Answer 3

De flesta klassas in här. Omfattar ämnen, växtmaterial och svampar med medicinsk användning

Question 4

Förteckning V

Answer 4

Omfattar vissa nationellt narkotikaförklarade ämnen

Question 5

Varför har man en förbrukningsjournal?

Answer 5

För att kunna spåra om det försvinner. Bra att göra en daglig kontroll, gärna en på morgon och en på kvällen

Question 6

Vad används ett läkemedelskåp för?

Answer 6

För förvaring av narkotikaklassade läkemedel. Skall vara låsbart

Question 7

Vad används en läkemedelautomat för?

Answer 7

Innehåller narkotikaklassade läkemedel. Endast behörig personal har tillträde. Personlig inloggning/fingeravtryck

Question 8

Ge några exempel på narkotiska läkemedel i djursjukvården

Answer 8

Buprenorfin
Metadon
Morfin
Fentanyl
Ketaminol
Bensodiazepiner 
Vissa barbiturater

Question 9

Vem får hantera narkotiska läkemedel?

Answer 9

Veterinär – Får ordinera/förskriva, hantera och administrera
Djursjukskötare – Får hantera och administrera
Djurvårdare på nivå 3 – Får hantera och administrera (ej till häst)

Question 10

Vilka rutiner bör finnas på varje arbetsplats?

Answer 10

Förvaring av narkotiska läkemedel
Nycklar/tillgång till förvaringen
Avfall (sprutor, kanyler, slattar)
Drogpolicy

Question 11

Vilka risker/försiktigheter finns på en klinik med narkotiska läkemedel?

Answer 11

Missbruk - Medarbetare, praktikanter, anhöriga, “falska djurägare”
Försäljning
Fentanylplåster, smärtlindringsplåster över lag. Väldigt potent. Restriktiv med att skicka hem djur med dem på
Stöld

Question 12

När behövs kontinuerliga infusioner?

Answer 12

Vätsketerapi
Smärtlindring – Slipper toppar och dalar
Sederande/sövande
Sondmatning
Insulin

Question 13

Nämn några exempel på infusioner

Answer 13

CRI – Constant rate infusion
TIVA – Total intravenös anestesi
PIVA – Partiell intravenös anestesi
TCI – Target controlled infusion (målstyrd infusion, koncentration)
PCA – Patient controlled analgesia
”Propofolrus”/handiterering/alfaxanrus

Question 14

TIVA

Answer 14

Total intravenös anestesi. Sövs endast med infusion

Question 15

PIVA

Answer 15

Partiell intravenös anestesi. Har både gas och ex smärtlindrings CRI så man kan sänka gasen

Question 16

TCI

Answer 16

Target controlled infusion. Målstyrd infusion, koncentration. Används inte mycket i djursjukvården. Skriver in ålder, vikt, koncentration och kön så kan maskinen räkna ut en bolus och sedan lägger den sig på den nivån, och korrigerar sig efter patienten.

Question 17

PCA

Answer 17

Patient controlled analgesia. Patienten reglerar själva som man bär med sig, men fungerar inte riktigt i djursjukvården

Question 18

”Propofolrus” / handiterering / alfaxanrus

Answer 18

Söver lite ytligt, lite kort, får av någon anledning inte ge något annat läkemedel. Ger symtomatiskt med spruta

Question 19

Hur fungerar ett infusionsaggregat?

Answer 19

Hydrostatiskt tryck (motorn) skapas av vätskans tyngd, tryck ovanifrån så det pressas in i patienten. Ställs in manuellt med hjälp av en rullklämma
Avslutas vid lägsta tryck – När infusionen är slut. Finns särskilda aggregat för ljuskänsliga preparat

Question 20

Fördelar med infusionsaggregat

Answer 20

Billigt alternativ

Kräver ingen ytterligare utrustning

Question 21

Nackdelar med infusionsaggregat

Answer 21

Risk för ocklusion
Risk för under-/övervätskning
Ej exakt vid små mängder
Påverkas av infartens läge

Question 22

Exempel på infusionsaggregat

Answer 22

”Standard” aggregat – 20 droppar/ml, används till de flesta vätskor
Mikroaggregat – 60 droppar/ml, framförallt för små
Ljuskänsligt aggregat– 20 droppar/ml

Question 23

Vad är en volympump?

Answer 23

Kallas även volyminfusionspump, infusionspump, droppump
Kan hantera stora volymer med god precision
Har en aktiv pump med högre tryck än ventrycket
Särskilda aggregat – Måste monteras korrekt

Question 24

Vilka typer av volympumpar finns det?

Answer 24

Peristaltisk pump: linjär eller roterande

Question 25

När larmar en volympump?

Answer 25

Högt tryck/ocklusion
Luft i slangen
Infusionsslut
Stängd slangklämma

Question 26

Hur kan man ställa in en volympump?

Answer 26

Kan ställa in totalvolym på viss tid, eller hastighet i ml/h.

Question 27

Vad innebär micro i relation till en volympump?

Answer 27

Kan ange mer exakta volymer, till tiondels ml

Question 28

Exempelvis när ger man en bolusgiva?

Answer 28

För att vätska upp patienten snabbt vid dehydrering.

Question 29

Vad är en sprutpump?

Answer 29

Pump med sprutkolv
Hög precision – kan ge ner till 0,1 ml/h
Kan användas samtidigt som andra infusioner
Kan ge bolusdos och underhåll

Question 30

Vad är en Luerlock-spruta?

Answer 30

För sprutpumpar. På en vanlig spruta är det bara en tipp, men dessa sprutor har ett skruvhölje på så kan man kan skriva fast den på slangen

Question 31

Vad märker man generellt en infusion med?

Answer 31

Djurets identitet
Datum och klockslag
Infusionshastighet
Signatur (den som har kopplat på infusionen)

Question 32

Vad märker man en droppåse med utöver den generella märkningen?

Answer 32

Ev. tillsatta preparat eller urtappad mängd

Koncentration om tillsatt läkemedel

Question 33

Vad märker man sprutor med utöver den generella märkningen??

Answer 33

Läkemedlets namn och styrka

Koncentration i eventuell spädning

Question 34

Vart märks en droppslang med en flervägskoppling?

Answer 34

Där den kopplas till en flervägskran

Question 35

Varför ger man vätsketerapi under anestesi?

Answer 35

Upprätthålla god cirkulation: Normovolemi och normotension

Återställa obalanser: Djuret dricker ej när det är sövt, avdunstning via sår (t.ex. öppen buk)

Question 36

Vilken vätsketerapi, och i vilken dos, ger man under anestesi?

Answer 36

Kristalloid vätska iv, t.ex. Ringer-Acetat (RA)
Katt: 3 ml/kg/h första timmen
Hund: 5 ml/kg/h första timmen
Häst: 5 ml/kg/h första timmen
Justera efter behov, sänker ca 25% efter första h, men är individuellt

Question 37

Vilka risker finns med vätsketerapi under anestesi?

Answer 37

Ojämn vätsketillförsel – Risk för under- eller övervätskning
Övervätskning –> risk för bl.a. vävnadsödem
Undervätskning –> risk för bl.a. hypotension

Katter extra känsliga för övervätskning

Question 38

Vilka åtgärder vidtar man för att minska risker vid vätsketerapi under anestesi

Answer 38

Noggrann administrering (använd gärna pumpar, mikroaggregat etc.)
Beräkna volymer noggrant
Utvärdera effekt ofta

Question 39

Tänk på med utrustning för vätsketerapi

Answer 39

Vård och hantering av pumpar
Anpassa storlek utifrån patient
Flervägskran med backventil
Infarten (pvk)

Question 40

Vad är en “intelligent slangklämma”?

Answer 40

Kan ställas in till viss hastighet, men beror ganska mycket på att det inte blir ocklusion eftersom den inte har en pump

Question 41

Vad är en infusionsregulator?

Answer 41

Droppräknare, kontrollerar dropptakt. Saknar aktiv pumpfunktion och larm

Question 42

Vad är en INFU-DISC?

Answer 42

En dosa som ger väldigt små doser kontinuerligt, ger 0,03–4,0 ml/h. Kan fästas på patienten