Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi och Perioperativ Vårdhygien > Anestesiövervakning Veronica > Flashcards

Anestesiövervakning Veronica Flashcards

1
Q

Varför är övervakning under narkos så viktigt?

A
  • För patientens säkerhet
  • För att kunna reglera narkosdjupet.
  • Registrera (och journalföra) förloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär manuell övervakning?

A

Övervakning mha sina sinnen - ser, hör, känner luktar etc

Kontrollerar kontinuerligt:

  • Andning och puls
  • Reflexer: Palpebralreflex, svalgreflex, larynxreflex, trampdynereflex, cornealreflex
  • Muskeltonus
  • Pupillstorlek och ögats rotation
  • Temperatur på extremiter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär teknisk övervakning?

A

Övervakning mha maskiner

  • Främst respiration och cirkulation
  • Man ska aldrig förlita sig till 100% på övervakningsmaskinerna. Alltid viktigt att även använda manuell övervakning för bästa patientsäkerhet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn några av de parametrar som övervakas under anestesi.

A
  • Hjärtfrekvens (HR, PR eller HF) och rytm.
  • EKG
  • Pulskvalitet
  • Hjärtauskultation
  • Slemhinnor (färg och CRT)
  • Blodtryck (NIBP eller IBP)
  • Saturation (SpO2)
  • Andningsfrekvens (AF eller RR) och mönster
  • Koldioxid (EtCO2)
  • Anestesigaser
  • Övriga gaser
  • Spirometri
  • Narkosdjup (bl.a reflexer)
  • Kroppstemp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser anestesiförloppet ut för generell anestesi?

A
  • Vaken
  • Premedicinering
  • Induktion
  • Intubering
  • Underhållsanestesi
  • Avbryter anestesi
    Uppvakingsfas
  • Extubering
  • Lugnande/analgetika
  • Vaken

(Övervakningen börjar direkt när premedicinering är given och varar tills dess att patienten är vaken igen.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är extra viktigt att tänka på under anestesiövervakning?

A
  • Kontrollera andning, puls, reflexer och muskeltonus innan själva anestesin.
  • Den viktigaste övervakningen sker med anestesörens egna sinnen.
  • Jämför alltid de kliniska observationerna med värden från monitorn.
  • Övervakningsutrusting kan aldrig ersätta den mänskliga övervakningen!
  • Vid larm eller tekniska problem: Kontrollera alltid patienten först!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vart är det enklast att ta pulsen på hund och katt?

A
  • Femorala artärerna (ljumsken/insida lår)
  • Brachiala artärerna (“armhåla”)
  • Kaudala artären (undersida av svansen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vart är det enklast att ta pulsen på häst?

A
  • A. fascialis (artär under ögat)
  • A. maxillaris (artär vid underkäken)
  • A. metatarsalis (frambenet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad görs under en hjärtauskultation?

A

Man lyssnar på hjärtat:

  • Att det finns hjärtslag (typiskt viktigt)
  • Hjärtfrekvens
  • Hjärtrytm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur används ett esophagusstetoskop och varför är det bra?

A
  • Stetoskopet förs ner genom esophagus till hjärtbasen/ca 5 revbenet
  • Bra när det är svårt att komma åt patienten under op.
  • Kan kopplas till en monitor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ligger den normala hjärtfrekvensen på för de olika djurslagen under anestesi?

A
  • Katt: ca 100-180 slag/minut
  • Hund: ca 60-120 slag/minut
  • Häst: ca 28-40 slag/minut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör ett EKG?

A
  • Mäter hjärtats elektriska aktivitet.
  • Övervakar hjärtrytmen

Kan upptäcka hjärtsjukdomar och störningar i hjärtrytmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kopplas ett EKG på?

A
  • Mha klämmor eller klisterlappar (Får bäst kontakt på rakad/hårlös yta)
  • Fukta klämmorna med vatten (ej sprit-> torkar ut huden & kyler ner)

Röd- höger fram
Gul- vänster fram
Grön/svart - vänster bak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka parametrar ska man undersöka gällande patientens slemhinnor?

A
  • Färg
  • CRT

Detta ger en bra indikation om perifer perfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Om patienten har klibbiga slemhinnor, vad indikerar det?

A

Att patienten är dehydrerad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär cyanotiska slemhinnor?

A
  • De har blåaktig färg

- Indikerar syrebrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Om patienten har bleka slemhinnor, vad indikerar det?

A
  • Anemi
  • Hypovolemi
  • Perifier vasokonstriktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär ikteriska slemhinnor?

A
  • De har gulaktig färg

- Indikerar leverpåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken enhet används för att mäta blodtrycket (blodets tryck mot kärlväggen)?

A

mmHg (mmKvicksilver)

20
Q

Vad är SAP?

A

Systoliskt blodtryck

- När hjärtat är maximalt kontraherat

21
Q

Vad är DAP?

A

Diastoliskt blodtryck

- När hjärtat “vilar”

22
Q

Vad är MAP?

A

Medelartärtryck

- Motsvarar trycket i arteriolerna -> Det tryck som indikerar perfusionen till organen.

23
Q

Vad är normalt blodtryck under anestesi för de olika djurslagen?

A

SAP (Hund och katt): 110-160 mmHg
SAP (Häst): >80 mmHg

DAP (Hund & katt): 50-70 mmHg
DAP (Häst): >50 mmHg

MAP: 60-90 mmHg

24
Q

Vad betyder NIBP och hur mäts det?

A

Non-Invasive Blood Pressure

  • Mäts mha manchett/cuff på ben eller svans.
  • Märkning på manchetten av vilken del som ska placeras över artären.
  • Manchettens bredd ska vara ca 40% av extremitetens omkrets.
  • Den uppblåsbara delen av manchetten ska täcka minst 50-80% runt om extremiteten
  • Manchetten ska placeras på extremiteten på samma nivå som patientens hjärta, om inte ska 0,75mmHg läggas till/dras ifrån för varje centimeters högre/lägre placering
25
Q

Vilka felkällor finns med NIBP?

A
  • Rörelse (patienten måste vara stilla för korrekt mätning)
  • Arytmier
  • Snabba blodtrycksförändringar
  • Chock eller hypotermi (minskar blodflöde till extremiteterna)
  • Fett och/eller päls
26
Q

Vad betyder IBP och hur mäts det?

A

Invasive Blood Pressure
- Mäter kontinuerligt blodtrycket direkt i en artär genom en artärkateter.
- Artärkatetern kopplas till en tryckgivare i höjd med patientens hjärta.
(Tryckgivaren ska nollställas/kalibreras innan mätningen startar)
- Kräver god teknik och aseptik

Med IBP får man även blodtryckskurvans form till skillnad från NIBP då man endast får trycket i siffror (t.ex 120/80)

27
Q

Vad är saturation?

A

Syremättnad (SpO2)

- Mäter mängden syre bunde till hemoglobin (Hb)

28
Q

Hur mäts saturation?

A
  • SpO2 mäts i %
  • Kan mätas med pulsoximeter (mäter både saturation och hjärtfrekvens)
  • Lysdioder fästs med en klämma på t.ex tunga, öra, läpp eller tass, lysdioden lyser igenom kroppsdelen för mätningen.
29
Q

Vilka felkällor finns vid mätning av saturation med pulsoximeter?

A
  • Klämman är för stor/för liten eller lossnar.
  • Rörelse
  • Pigmentering eller smuts på huden
  • Låg perfusion
  • Omgivande ljus
  • Anemi, hypotermi, vasokonstriktion.
  • Elektromagnetisk störning

OBS! Hjärtfrekvensen på pulsoximetern måste överensstämma med palperad eller auskulterad puls för att saturationsvärdet ska vara tillförlitligt

30
Q

Vad ligger normal saturation på under anestesi?

A

> 95 %

31
Q

Vad monitoreras gällande respirationen under anestesi?

A

Andningsfrekvens
- Räkna (Titta/lyssna på patienten, titta/känn på andningsblåsan)

Andningsmönster

  • Andningsdjup
  • Ser andningen lätt ut? Tungandad? Stötigt?
32
Q

Hur monitoreras respirationen under anestesi?

A

Spirometri

  • Volymer (tidal, minut m.fl)
  • Frekvens
  • Tryck
  • Flöde

Kapnografi (CO2)
Blodgas

33
Q

Vad är en normal andningsfrekvens under anestesi för de olika djurslagen?

A

Häst: 6-12 andetag/minut
Hund: 8-20 andetag/minut
Katt: 8-20 andetag/minut

34
Q

Vilka gaser används och/eller mäts under anestesi?

A

Narkosgas

  • Färgkodade
  • Isofluran (lila)
  • Sevofluran (gul)

Färskgas

  • Syrgas
  • Medicinsk luft

Koldioxid

35
Q

Vilka två sätt finns för kontinuerlig non-invasiv mätning av gaskoncentrationen i patientens luftvägar?

A

Mainstream

Sidestream

36
Q

Vad innebär mainstream mätning av gaskoncentrationen?

A

En givare placeras på en luftvägsadapter direkt i patientens andningskrets

37
Q

Vad innebär sidestream mätning av gaskoncentrationen?

A
  • Prover av patientgas samlas in från patientens luftvägar.
  • Proverna analyseras av en givare som är inbyggd i modulen.
  • Använder en samplingslang och en vattenfälla.
38
Q

Vilka för-och-nackdelar finns med mainstreamsystemet?

A

+ Direkt mätning
+ Ingen samplingslang
+ Ofta billigare

  • Svårare att ansluta
  • Kräver extra rengöring
  • Tyngre och otympligare
39
Q

Vilka för-och-nackdelar finns med sidestreamsystemet?

A

+ Lätt att ansluta
+ Lätt att rengöra/byta ut
+ Tynger ej ner tuben

  • Fördröjd mätning
  • Ocklusion
  • Tryckfall i slangen
40
Q

Vad mäts med kapnografi?

A
  • Halten koldioxid i utandningsluften.
  • Talar om hur patienten ventilerar sig och hur väl cirkulationen fungerar.
  • Visas i EtCO2
41
Q

Vad ligger ett normalt EtCO2 värde på under anestesi?

A

35-55 mmHg

42
Q

Vad ligger normalt kroppstemperaturen på för de olika djurslagen?

A
  • Häst: 37,2-38 °C
  • Hund: 37,8-39,2 °C
  • Katt: 37,8-39,2 °C

(Kroppstempen bör vara densamma under anestesi som i vaket tillstånd)

43
Q

Hur mäts kroppstemp under anestesi?

A
  • Rektalt
  • Esophagus (Termomentern förs ner i esophagus, stoppas i höjd med hjärtbasen)

Temperaturen kan mätas centralt och perifiert. Viktigt att inte extremiteterna blir nerkylda.
Hypotermi är vanligt under anestesi, viktigt att tänka på omgivningstemperaturen samt ha värmeåtgärder redo

44
Q

Varför är det viktigt att kunna bedöma narkosdjup?

A

Avgörande för patientens överlevnad!

- Måste monitoreras noggrant och kontinuerligt.

45
Q

Hur många stadier av narkosdjup finns?

A

4 st (med understadier)
I - Analgesi (från början av induktion till medvetslöshet)
II - Tidigt stadie av medvetslöshet -> excitation. (Vill förbipassera detta stadie så snabbt som möjligt)
III - Medvetslös -> kirurgisk narkos
IV - Respiration och cirkulation upphör -> död

46
Q

Vilka “understadier” finns till stadie III i anestesin och vad sker i varje stadie?

A
  1. Mer regelbunden respiration
  2. Respirationen kan öka/minska, tidalvolymen minskar, kardiovaskulatoriska funktionen något nedsatt
  3. Minskad aktiviet i de interkostala musklerna (musklerna mellan revbenen, hjälper till med andningen)
  4. Komplett paralys av musklerna som behövs för andning.
47
Q

Vilka parametrar är viktiga att övervaka för att avgöra narkosdjup?

A
  • Muskeltonus, t.ex i käken
  • Ögats och pupillens position
  • Palpebral reflex (blinkreflex)
  • Andningsfrekvens
  • Puls

Anestesi och Perioperativ Vårdhygien (32 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions