Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi och Perioperativ Vårdhygien > Anestesi och perioperativ omvårdnad Häst > Flashcards

Anestesi och perioperativ omvårdnad Häst Flashcards

1
Q

Varför är det viktigt att spola munnen på hästen innan anestesi?

A

De kan peta i sig spån och liknande trots svält, som de kan aspirera om man inte spolar bort det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser förloppet ut för anestesi hos häst?

A
  1. Svält 8-12h, max
  2. Prep: Ta av skor, borsta, släta svans/man
  3. Veterinär tar preop-status
  4. Acepromasin i.m
  5. Lägg PVK och ge ev ab/NSAID
  6. Till op, klipp/raka, tvätta, spola mun
  7. Premedicinering
  8. Induktion
  9. Prep+op, ev CRI
  10. Sedering för uppvak, till uppvak
  11. Extubering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Att tänka på i perianestetisk vård

A

Hästens temperament och erfarenhet
Brukar vara uppvak som är värst, men blir i regel bättre för varje gång de sövs.
Vad kan/får ges – sedering, analgesi, anestetika m.m.
Anestesidjup – intra, post
Urinblåsans fyllnad – post, utspänd urinblåsa = högre grad av medvetenhet
Madrassering och placering – viktigt med väl fördelat tryck så naturligt som möjligt.
Framförallt: Personalens erfarenhet och uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Basutrustning för anestesi häst

A

Endotrachealtuber + munkloss
Narkosapparat (Cirkelsystem)
Ev. ventilator, att föredra om möjlighet finns.
Övervakningsutrustning
Plats för induktion/kastning och uppvak
Lyftanordning (Travers med bensnören eller hängmatta)
Operationsbord, madrass

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Övervakningsutrustning anestesi häst

A

Pulsoximeter, blodtrycksmätning, kapnografi, EKG, gärna även för anestesigas och O2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur skall kastningsspiltan/induktionsspiltan se ut?

A

Begränsat utrymme – Då lägger hästen sig rakt ner. Man stöttar huvudet så bakdelen lägger sig först

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är viktigt att ha koll på med traversen?

A

Maxvikten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är viktigt med uppvaksspiltan?

A

Vadderade väggar och golv för att minska risken för skador. Inte för mjukt golv, de måste få fäste. Mindre box, begränsat utrymme = de får inte upp fart, skadar sig inte lika illa om de ramlar. Alla hästar måste dock kunna få plats i boxen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förberedelser för häst till anestesi

A

Lägg upp en plan tillsammans!
Anestesiprotokoll – Ordineras/signeras av veterinär
Hygien - Feber, sårinfektion, diarré…
Skor av, rena hovar, borstad häst
Preop status tas av veterinär innan premedicinering
Ytterligare undersökning innan anestesi?
Behandling preop - Hästar får nästan alltid NSAID
Svält?
Checklista
Ställ i ordning operationsbord
Plocka fram material i op-sal
Värm dropp
Kontrollera PVK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Checklista innan induktion

A

Hästens identitet konfirmerad, pass, vaccinationsstatus (ffa tetanus)
Rätt ingrepp planerat
Utrustning för att kunna säkerställa fri luftväg, kuff ok
Narkosapparat
”Akutlåda” tillgänglig
Identifiering/kommunikation om ev risker/kritiska delar av op
Person som skall övervaka narkosen utsedd
Anestesiprotokoll bestämt – premedicinering, induktion, underhåll, uppvak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kontrollera på narkosapparat innan induktion

A

Provtryckt, ihopsatt
APL-ventil/Bernerventil öppen
Tillräckligt med syrgas för op
CO2-absorber ok (kan inte byta absorber under anestesin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör man om CO2-absorbern tar slut under operation?

A

Tar absorbern slut ökar man färskgasflödet, då får man inte lika mycket CO2 i systemet. Men måste inte göra det innan utandad koldioxid också stiger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Time-out innan operation inleds

A

Alla känner varandra till namn och uppgift
Ingrepp och patientens identitet konfirmerad
Hästen har lämpligt narkosdjup
Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade med hela teamet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Checklista uppvak häst

A

Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade
Bedömning och interventionsplan konfirmerad
Plan för analgesi konfirmerad
Person som skall övervaka uppvak utsedd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Säkerhetsaspekter under uppvak

A

Luftvägar, andning, cirkulation/vätskebalans, temp framförallt på föl, smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Att tänka på när man ställer i ordning op-bort

A

Hur skall hästen ligga?

Benstöd om den ligger på sidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sätt att ta vikt på häst

A

Våg – Säkrast
Viktband
Måttband – Uträkning dock baserade på halvblodshästar av normalvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vanlig premedicinering för häst

A

Acepromazin ges i.m, tar ca 30 min att verka, måste vara lugnt och tyst runt hästen
Antibiotika och NSAID skall helst ges minst 20 min före induktion. Direkt innan induktion kan ge fatala arytmier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Att tänka på vid klipp/rakning

A

Om öppet sår, täck med våta kompresser alt. hydrogel, annars kommer det landa småhår i såret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fördelar: Rakning innan anestesi

A

Aseptik; undviker att det far omkring hårstrån när man klipper
Möjliggör tvätt av op-område
Minskar anestesitiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nackdelar: Rakning innan anestesi

A

Kan behöva sedera besvärlig häst

Kan vara svårt att komma åt op-området

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Föredelar: Klipp/rakning efter induktion

A

Kan gå fortare jämfört med att göra det stående
Säkrare för personalen
Kan vara nödvändigt om hästen har en fraktur eller mycket ont

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nackdelar: Klipp/rakning efter induktion

A

Sämre aseptik, nästan omöjligt att få bort alla små hår även med dammsugare
Ökad anestesitid och kostnad
Effektiviteten sämre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Varför premedicinering?

A

För att få en lugn inledning på anestesin + troligare med lugnt uppvak
För att kunna minska dosen anestesimedel
För att få en bra smärtlindring
För att få en bra muskelrelaxering
För att motverka anestetikans bieffekter
För personalens säkerhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Premedicinering: Undergrupper

A 
NSAID (oftast i.v)
Ev antibiotika
Neuroleptikum - lugnande
Alfa2-agonist (sederande, mer potent än neuroepileptikum)
Opioid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Premedicinering: Neuroleptikum

A 
Acepromazin
Ges i.m. ca 30 min innan induktion (anslagstid ~30 min, duration ~6 h)
Lugnande 
Antiarytmisk 
Minimal påverkan på respiration 
Vasodilatation -> Hypotension 
Ingen analgesi 
Risk för penisprolaps som kan bli persisterande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Premedicinering: α2-agonist

A

Romifidin
Detomidin
Xylazin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Xylazin premedicinering

A

Kortast duration, stora mängder krävs pga svag koncentration, dyrt. Ges i.v. ~5 min före induktion, närmre inpå om Xylazin. Hög dos - Hästen skall ej reagera på omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Detomidin premedicinering

A

Medellång duration, ger mest ataxi – ges därför aldrig inför uppvak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Romifidin premedicinering

A

Lång duration, minst ataxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Premedicinering: Fördel med α2-agonist

A

God sederande effekt
Visceral analgesi (kortvarig smärtlindring invärtes)
Muskellrelaxion
Antidot finns, atipamezol (6 mån slaktkarens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Premedicinering: Nackdel med α2-agonist

A 
Ataxi
Bradykardi, arytmier
RR (AF) går ner 
Minskad tonus i tarm
Svettningar
Blir ljud-och ljuskänsliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Premedicinering: Opioid

A

Butorfanol
Morfin/Metadon. I vissa fall är metadon mer smärtlindrande
Ges i.v. ett par minuter efter α2-agonisten eftersom man vill minska risken för excitation och vill därför ha dem sederade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Premedicinering: Fördel Opioid

A

Potent smärtlindring
Mild sedering, framförallt unga föl med Butorfanol (kan agera som sedering i sig för dem)
Liten påverkan på cirkulation
Potentierar sedativa läkemedel

35
Q

Premedicinering: Nackdel Opioid

A

Excitation
RR/AF går ner
Minskad tarmmotorik

36
Q

Premedicinering: Butorfanol

A

Mindre risk för biverkningar jämfört med morfin/metadon
Ej lika smärtlindrande som morfin/metadon
Kan få “butorfanolryck)

37
Q

Induktion: Muskelrelaxantia

A

Bensodiazepiner

Guaifenesin

38
Q

Induktion: Injektionsanestetika

A

Ketamin
Thiopental
Propofol

39
Q

Induktion: Bensodiazepiner

A

Diazepam - I.v., vävnadsretande

Midazolam - I.v/i.m, men väldigt ovanligt att ge i.m. Ev kortare duration jämfört med diazepam

40
Q

Induktion: Fördelar Bensodiazepiner

A 
Liten påverkan på cirkulation/respiration 
Antidot finns, flumazenil 
Sederande effekt (föl)
41
Q

Induktion: Nackdelar Bensodiazepiner

A 
Ingen analgesi
Paradoxal oro (motsägesefull, onormal)
42
Q

Induktion: Guaifenesin

A

i.v. (strikt)
Potent, används fr.a. till kraftigt nedsatta hästar som man ej vill ge/ej blir trötta på α2-agonist
Ges under övertryck till effekt (hästen blir vinglig/kotar över)

43
Q

Induktion: Fördelar Guaifenesin

A

Ingen påverkan på respiration

Liten påverkan på cirkulation

44
Q

Induktion: Nackdelar Guaifenesin

A

Ingen analgesi
Starkt vävnadsretande
Protrombotiskt – Ökar risken för tromb i kärlen

45
Q

Induktion: Ketamin

A

Absolut vanligaste
i.v./i.m, oftast i.v
Anslagstid 1-5 min, ~ 15 min duration för kirurgisk anestesi, sover ofta ett tag efter det
OBS! Olika koncentrationer, kolla alltid på flaskan (100mg/ml och 50mg/ml)
Kombineras med en α2-agonist, alltid på vuxna, friska hästar

46
Q

Induktion: Fördel Ketamin

A

Analgesi, kan användas som CRI låg koncentration intra-och postop
Stimulerar sympatikus – Ingen negativ påverkan på cirkulationen, men dock på andningen.
Stor terapeutisk bredd

47
Q

Induktion: Nackdel Ketamin

A

Katalepsi (onaturligt stelhetstillstånd, muskelstelhet). Ge gärna i kombination med muskelrelaxantia
Periodisk andning. Dock påverkas inte minutvolymen, utan tar ett par väldigt stora andetag och har sedan uppehåll innan nästa stora andetag

48
Q

Induktion: Thiopental

A

Strikt i.v. (vävnadsretande)
Anslagstid 30-60 s, duration 5-10 min
Ataxi, risk för häftiga uppvak vid höga doser/upprepade itereringar

49
Q

Induktion: Fördel Thiopental

A

Potent, snabb insomning

Muskelrelaxerande

50
Q

Induktion: Nackdel Thiopental

A

Cirkulation/respiration-depression

Ingen analgesi

51
Q

Induktion: Propofol

A

i.v.
Anslagstid 20-30 s, ~ 5 min duration
Ovanligt att ge
Bra till föl, ej till vuxna/stora hästar

52
Q

Induktion: Fördel Propofol

A

Snabbverkande
Ackumuleras ej
Muskelrelaxerande

53
Q

Induktion: Nackdel Propofol

A

Cirkulation/respiration-depression, apné

Ingen analgesi

54
Q

Induktion

A

Dämpad belysning
Bomull i öronen
I kastspilta
Grimskaft i nosgrimman (gärna kabinhaken utåt) och över väggen som någon utanför håller i för att hålla upp huvudet

55
Q

OBS! Vid induktion med ketamin

A

Låt hästen vara ostörd i 1–2 min efter att den lagt sig ner. Det är dissociativt och det tar då tid att verka ordentligt – hästen kan annars väckas ur narkos och få excitation istället. Rör inte hästen

56
Q

Intubering

A

Välj storlek (diameter) på tub – längden är ”fast”
Provtryck tuben för att se att kuffen inte läcker
Munkloss
Luftspruta
Fukta tuben med vatten
Ta av grimman
Sätt in munkloss/munstege
Sträck huvud-hals
Kontrollera att tuben ligger rätt
Kuffa
Forcera inte, backa, vrid, för in igen, och undvik tänderna

57
Q

Placering upplyft

A

Gå aldrig någonsin över halsen på en sövd häst!
Stå inte på insidan av benen när man fäster bensnören, bakom bakben och framför framben
Lyft upp huvudet lite när hästen somnat för upplyft, för att inte skada ögat
Har den en fraktur i benet bör det benet inte fästas i traversen

58
Q

Upplyft hängmatta

A

Hängmatta är bättre än travers eftersom det inte blir tyngd i benen alls
Mattan läggs på golvet bredvid kastningsspilta, och låter hästen lägga sig på den när den somnar
Metallstänger fästs i mattan och ”kranen” som lyfter hästen

59
Q

Placering på operationsbord

A

Mjuk madrass - Fördelar trycket på muskulaturen
Kuddar för att stödja/hålla i rätt position
Ta av grimma
Benställningar för att förhindra tryck på nerver
Benen i nivå och parallella med kroppen om hästen ligger på sidan
Dra fram det undre frambenet för att det inte skall bli för mycket tryck på det
Huvud/hals i ”naturlig” position

60
Q

Underhåll: Inhalationsanestetika

A

Isofluran – Används nästan alltid till häst, men vissa upplever att de blir temporärt blinda vid uppvak (även hos katt)

Sevofluran – Mer lättstyrt än isofluran, snabbare uppvak som man inte vill ha på häst

61
Q

Underhåll: Fördelar Inhalationsanestetika

A

Snabb induktion och eliminering
Ackumuleras ej
Muskelrelaxation
Lätt att justera narkosdjup jämfört med injektionsanestetika

62
Q

Underhåll: Nackdelar Inhalationsanestetika

A

Cirkulations & respirations-depression (ffa vasodilation)
Dålig/ingen analgesi
Miljöpåverkan (isofluran mer än sevofluran)

63
Q

Uträkning för andningsblåsa

A

~6 x tidalvolymen

Tidalvolym ~10 ml/kg kroppsvikt

Så blåsans storlek: 60ml x kroppsvikt – 90ml x kroppsvikt

64
Q

Underhåll; Narkosapparat

A

Färskgasflöde i början av anestesin ca 10 L/min
Minst 60% syrgas (resten luft), vanligen >80% syrgas
Förgasare på 4–5% tills EtISO börjar stiga – vrid då ner förgasaren till ~2%
EtISO för kirurgi ca 1,3, förutsatt att de är bra premedicinerade, kan vara 0–5
Vid ”steady state” – börja dra ner färskgasflöde (till ca 1 L/100 kg/min)

För snabbare korrigering av isoflurankoncentrationen kan färskgasflödet höjas temporärt under op

65
Q

Underhåll: Triple drip

A

Guaifenesin + Ketamin + Xylazin (eller annan alfa2-agonist)
Bra vid korta anestesier, t.ex. CT
Glöm inte syrgas!

66
Q

Underhåll: Fördel Triple drip

A

Mindre neg påverkan på cirkulation jämfört med inhalation
Mindre miljöpåverkan jämfört med inhalation
Mjuk övergång från induktion till underhåll
Behöver ej narkosapparat

67
Q

Underhåll: Nackdel Triple drip

A

Kräver redistribution/metabolism för uppvak
Mer svårstyrt (långsammare) jämfört med inhalation
Individuell variation
Risk för ackumulering

68
Q

Intraop: Om hästen blir för ytlig

A

Höj narkosgas - Höj samtidigt färskgasflöde
Ge ketamin (~ ⅕ av induktionsdosen) - Längre anslagstid än thiopental men ej andningsdeprimerande
Ge thiopental - Snabbt anslag och effektivt/potent

69
Q

Intraop: Ögon

A

Ögongel så man fuktar ögonen, kan behövas flera gånger under en op

70
Q

Intraop: Vätska

A

Dropp, kristalloid vätska (går ut i vävnad direkt, t.ex. RA) i.v. 5 ml/kg första timmen, justeras sedan efter behov

71
Q

Intraop: CRI

A

Analgesi t.ex. morfin, lidokain − Sänker MAC, dvs måste dra ner på isofluranet 20-50%

72
Q

Intraop: Övervakning

A 
CNS - Anestesidjup
Respiration
Cirkulation
Gaskoncentrationer
Blodgaser
Övervakningsjournal minst var 10:e minut, gärna var 5:e
73
Q

Intraop: Övervakning CNS

A

Reflexer – Har kvar reflexer i början om de sövs med ketamin utan att vara för vakna
Smärtkänsel
Ögonposition – Roterar ofta inåt-neråt, sedan i mitten, och sedan sakta fram och tillbaka (oftast i perfekt djup). Snabbare rörelser -> för ytlig narkos eller nära död
Ögonrörelser

74
Q

Intraop: Övervakning Respiration

A

RR
Andningsdjup
Kapnografi
Inandningsslangen skall ligga över utandningsslangen för att de inte t.ex skall andas in kondens

75
Q

Intraop: Övervakning Crikulation

A

HR, slh (färg, CRT)
•lodtryck (NIBP, blodigt) – falskt högt om kuff på svansen och hästen på rygg eftersom kuffen då är lägre än hjärtat.
Pulsoximetri (saturation) – Inte helt 100%, för exakt måste man ta blodgasprov från artären
Artärkanyl i ben eller ansikte
EKG

76
Q

Intraop: Övervakning Gaser

A

EtISO (utandad isofluran), FiO2 (inandad syrgas)

O2, CO2, pH m.m.

77
Q

Intraop: Kommunikation

A

Kirurg säger till innan smärtsamt ingrepp

Anestesör säger till om hästen börjar bli ytlig

78
Q

Uppvak: Medicinering

A

Sedering, låg dos (xylazin ges i box, romifidin ges precis när man kopplat bort den från maskinen)
Smärtlindring t.ex. morfin i.m.

79
Q

Uppvak: Syrgas

A

10-15 L/min (100% syre)

~30% FiO2

80
Q

Uppvak: Värme, ljus, utsug

A

Ej för kallt
Reglerbart ljus
Punktutsug för anestesigaser

81
Q

Uppvak: Placering

A

På vänster sida:
Höger sida upp, höger lunga större
Om den legat på rygg eller vänster sida

Samma sida som legat på under narkos - Kompressionsatelektaser

Opererat ben uppåt - Underlättar vid resning

82
Q

Uppvak: Risker

A

Luftvägsobstruktion
Lungödem – Misstanke -> ge vätskeutdrivande direkt, i.v
Fraktur
Pareser oftast övergående (Myopati, Neuropati)
Huvudtrauma
Skador öga
Traumatisering av op-område
Kan bli ödematösa i näsan, har nässnorkel för extra syre

83
Q

Postanestesi

A

Byt permanentkanyl om gett guaifenesin - Starkt vävnadsretande samt protrombotisk
Täcke om nerkyld/kall
Mat och vatten - Ge så snart som möjligt efter, men skall ha börjat vakna till. Ev. paraffinolja i maten -> motverka förstoppning
Fortsatt plan – Vilken vård behöver patienten (Medicinering vätsketerapi, sårvård/bandagebyte, motion etc)

Anestesi och Perioperativ Vårdhygien (32 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions