Anestesi och perioperativ omvårdnad Häst Flashcards
Varför är det viktigt att spola munnen på hästen innan anestesi?
De kan peta i sig spån och liknande trots svält, som de kan aspirera om man inte spolar bort det
Hur ser förloppet ut för anestesi hos häst?
- Svält 8-12h, max
- Prep: Ta av skor, borsta, släta svans/man
- Veterinär tar preop-status
- Acepromasin i.m
- Lägg PVK och ge ev ab/NSAID
- Till op, klipp/raka, tvätta, spola mun
- Premedicinering
- Induktion
- Prep+op, ev CRI
- Sedering för uppvak, till uppvak
- Extubering
Att tänka på i perianestetisk vård
Hästens temperament och erfarenhet
Brukar vara uppvak som är värst, men blir i regel bättre för varje gång de sövs.
Vad kan/får ges – sedering, analgesi, anestetika m.m.
Anestesidjup – intra, post
Urinblåsans fyllnad – post, utspänd urinblåsa = högre grad av medvetenhet
Madrassering och placering – viktigt med väl fördelat tryck så naturligt som möjligt.
Framförallt: Personalens erfarenhet och uppmärksamhet
Basutrustning för anestesi häst
Endotrachealtuber + munkloss
Narkosapparat (Cirkelsystem)
Ev. ventilator, att föredra om möjlighet finns.
Övervakningsutrustning
Plats för induktion/kastning och uppvak
Lyftanordning (Travers med bensnören eller hängmatta)
Operationsbord, madrass
Övervakningsutrustning anestesi häst
Pulsoximeter, blodtrycksmätning, kapnografi, EKG, gärna även för anestesigas och O2
Hur skall kastningsspiltan/induktionsspiltan se ut?
Begränsat utrymme – Då lägger hästen sig rakt ner. Man stöttar huvudet så bakdelen lägger sig först
Vad är viktigt att ha koll på med traversen?
Maxvikten
Vad är viktigt med uppvaksspiltan?
Vadderade väggar och golv för att minska risken för skador. Inte för mjukt golv, de måste få fäste. Mindre box, begränsat utrymme = de får inte upp fart, skadar sig inte lika illa om de ramlar. Alla hästar måste dock kunna få plats i boxen.
Förberedelser för häst till anestesi
Lägg upp en plan tillsammans!
Anestesiprotokoll – Ordineras/signeras av veterinär
Hygien - Feber, sårinfektion, diarré…
Skor av, rena hovar, borstad häst
Preop status tas av veterinär innan premedicinering
Ytterligare undersökning innan anestesi?
Behandling preop - Hästar får nästan alltid NSAID
Svält?
Checklista
Ställ i ordning operationsbord
Plocka fram material i op-sal
Värm dropp
Kontrollera PVK
Checklista innan induktion
Hästens identitet konfirmerad, pass, vaccinationsstatus (ffa tetanus)
Rätt ingrepp planerat
Utrustning för att kunna säkerställa fri luftväg, kuff ok
Narkosapparat
”Akutlåda” tillgänglig
Identifiering/kommunikation om ev risker/kritiska delar av op
Person som skall övervaka narkosen utsedd
Anestesiprotokoll bestämt – premedicinering, induktion, underhåll, uppvak
Kontrollera på narkosapparat innan induktion
Provtryckt, ihopsatt
APL-ventil/Bernerventil öppen
Tillräckligt med syrgas för op
CO2-absorber ok (kan inte byta absorber under anestesin)
Vad gör man om CO2-absorbern tar slut under operation?
Tar absorbern slut ökar man färskgasflödet, då får man inte lika mycket CO2 i systemet. Men måste inte göra det innan utandad koldioxid också stiger
Time-out innan operation inleds
Alla känner varandra till namn och uppgift
Ingrepp och patientens identitet konfirmerad
Hästen har lämpligt narkosdjup
Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade med hela teamet
Checklista uppvak häst
Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade
Bedömning och interventionsplan konfirmerad
Plan för analgesi konfirmerad
Person som skall övervaka uppvak utsedd
Säkerhetsaspekter under uppvak
Luftvägar, andning, cirkulation/vätskebalans, temp framförallt på föl, smärta
Att tänka på när man ställer i ordning op-bort
Hur skall hästen ligga?
Benstöd om den ligger på sidan
Sätt att ta vikt på häst
Våg – Säkrast
Viktband
Måttband – Uträkning dock baserade på halvblodshästar av normalvikt
Vanlig premedicinering för häst
Acepromazin ges i.m, tar ca 30 min att verka, måste vara lugnt och tyst runt hästen
Antibiotika och NSAID skall helst ges minst 20 min före induktion. Direkt innan induktion kan ge fatala arytmier.
Att tänka på vid klipp/rakning
Om öppet sår, täck med våta kompresser alt. hydrogel, annars kommer det landa småhår i såret
Fördelar: Rakning innan anestesi
Aseptik; undviker att det far omkring hårstrån när man klipper
Möjliggör tvätt av op-område
Minskar anestesitiden
Nackdelar: Rakning innan anestesi
Kan behöva sedera besvärlig häst
Kan vara svårt att komma åt op-området
Föredelar: Klipp/rakning efter induktion
Kan gå fortare jämfört med att göra det stående
Säkrare för personalen
Kan vara nödvändigt om hästen har en fraktur eller mycket ont
Nackdelar: Klipp/rakning efter induktion
Sämre aseptik, nästan omöjligt att få bort alla små hår även med dammsugare
Ökad anestesitid och kostnad
Effektiviteten sämre
Varför premedicinering?
För att få en lugn inledning på anestesin + troligare med lugnt uppvak
För att kunna minska dosen anestesimedel
För att få en bra smärtlindring
För att få en bra muskelrelaxering
För att motverka anestetikans bieffekter
För personalens säkerhet
Premedicinering: Undergrupper
NSAID (oftast i.v) Ev antibiotika Neuroleptikum - lugnande Alfa2-agonist (sederande, mer potent än neuroepileptikum) Opioid
Premedicinering: Neuroleptikum
Acepromazin Ges i.m. ca 30 min innan induktion (anslagstid ~30 min, duration ~6 h) Lugnande Antiarytmisk Minimal påverkan på respiration Vasodilatation -> Hypotension Ingen analgesi Risk för penisprolaps som kan bli persisterande
Premedicinering: α2-agonist
Romifidin
Detomidin
Xylazin
Xylazin premedicinering
Kortast duration, stora mängder krävs pga svag koncentration, dyrt. Ges i.v. ~5 min före induktion, närmre inpå om Xylazin. Hög dos - Hästen skall ej reagera på omgivningen
Detomidin premedicinering
Medellång duration, ger mest ataxi – ges därför aldrig inför uppvak
Romifidin premedicinering
Lång duration, minst ataxi
Premedicinering: Fördel med α2-agonist
God sederande effekt
Visceral analgesi (kortvarig smärtlindring invärtes)
Muskellrelaxion
Antidot finns, atipamezol (6 mån slaktkarens)
Premedicinering: Nackdel med α2-agonist
Ataxi Bradykardi, arytmier RR (AF) går ner Minskad tonus i tarm Svettningar Blir ljud-och ljuskänsliga
Premedicinering: Opioid
Butorfanol
Morfin/Metadon. I vissa fall är metadon mer smärtlindrande
Ges i.v. ett par minuter efter α2-agonisten eftersom man vill minska risken för excitation och vill därför ha dem sederade
Premedicinering: Fördel Opioid
Potent smärtlindring
Mild sedering, framförallt unga föl med Butorfanol (kan agera som sedering i sig för dem)
Liten påverkan på cirkulation
Potentierar sedativa läkemedel
Premedicinering: Nackdel Opioid
Excitation
RR/AF går ner
Minskad tarmmotorik
Premedicinering: Butorfanol
Mindre risk för biverkningar jämfört med morfin/metadon
Ej lika smärtlindrande som morfin/metadon
Kan få “butorfanolryck)
Induktion: Muskelrelaxantia
Bensodiazepiner
Guaifenesin
Induktion: Injektionsanestetika
Ketamin
Thiopental
Propofol
Induktion: Bensodiazepiner
Diazepam - I.v., vävnadsretande
Midazolam - I.v/i.m, men väldigt ovanligt att ge i.m. Ev kortare duration jämfört med diazepam
Induktion: Fördelar Bensodiazepiner
Liten påverkan på cirkulation/respiration Antidot finns, flumazenil Sederande effekt (föl)
Induktion: Nackdelar Bensodiazepiner
Ingen analgesi Paradoxal oro (motsägesefull, onormal)
Induktion: Guaifenesin
i.v. (strikt)
Potent, används fr.a. till kraftigt nedsatta hästar som man ej vill ge/ej blir trötta på α2-agonist
Ges under övertryck till effekt (hästen blir vinglig/kotar över)
Induktion: Fördelar Guaifenesin
Ingen påverkan på respiration
Liten påverkan på cirkulation
Induktion: Nackdelar Guaifenesin
Ingen analgesi
Starkt vävnadsretande
Protrombotiskt – Ökar risken för tromb i kärlen
Induktion: Ketamin
Absolut vanligaste
i.v./i.m, oftast i.v
Anslagstid 1-5 min, ~ 15 min duration för kirurgisk anestesi, sover ofta ett tag efter det
OBS! Olika koncentrationer, kolla alltid på flaskan (100mg/ml och 50mg/ml)
Kombineras med en α2-agonist, alltid på vuxna, friska hästar
Induktion: Fördel Ketamin
Analgesi, kan användas som CRI låg koncentration intra-och postop
Stimulerar sympatikus – Ingen negativ påverkan på cirkulationen, men dock på andningen.
Stor terapeutisk bredd
Induktion: Nackdel Ketamin
Katalepsi (onaturligt stelhetstillstånd, muskelstelhet). Ge gärna i kombination med muskelrelaxantia
Periodisk andning. Dock påverkas inte minutvolymen, utan tar ett par väldigt stora andetag och har sedan uppehåll innan nästa stora andetag
Induktion: Thiopental
Strikt i.v. (vävnadsretande)
Anslagstid 30-60 s, duration 5-10 min
Ataxi, risk för häftiga uppvak vid höga doser/upprepade itereringar
Induktion: Fördel Thiopental
Potent, snabb insomning
Muskelrelaxerande
Induktion: Nackdel Thiopental
Cirkulation/respiration-depression
Ingen analgesi
Induktion: Propofol
i.v.
Anslagstid 20-30 s, ~ 5 min duration
Ovanligt att ge
Bra till föl, ej till vuxna/stora hästar
Induktion: Fördel Propofol
Snabbverkande
Ackumuleras ej
Muskelrelaxerande
Induktion: Nackdel Propofol
Cirkulation/respiration-depression, apné
Ingen analgesi
Induktion
Dämpad belysning
Bomull i öronen
I kastspilta
Grimskaft i nosgrimman (gärna kabinhaken utåt) och över väggen som någon utanför håller i för att hålla upp huvudet
OBS! Vid induktion med ketamin
Låt hästen vara ostörd i 1–2 min efter att den lagt sig ner. Det är dissociativt och det tar då tid att verka ordentligt – hästen kan annars väckas ur narkos och få excitation istället. Rör inte hästen
Intubering
Välj storlek (diameter) på tub – längden är ”fast”
Provtryck tuben för att se att kuffen inte läcker
Munkloss
Luftspruta
Fukta tuben med vatten
Ta av grimman
Sätt in munkloss/munstege
Sträck huvud-hals
Kontrollera att tuben ligger rätt
Kuffa
Forcera inte, backa, vrid, för in igen, och undvik tänderna
Placering upplyft
Gå aldrig någonsin över halsen på en sövd häst!
Stå inte på insidan av benen när man fäster bensnören, bakom bakben och framför framben
Lyft upp huvudet lite när hästen somnat för upplyft, för att inte skada ögat
Har den en fraktur i benet bör det benet inte fästas i traversen
Upplyft hängmatta
Hängmatta är bättre än travers eftersom det inte blir tyngd i benen alls
Mattan läggs på golvet bredvid kastningsspilta, och låter hästen lägga sig på den när den somnar
Metallstänger fästs i mattan och ”kranen” som lyfter hästen
Placering på operationsbord
Mjuk madrass - Fördelar trycket på muskulaturen
Kuddar för att stödja/hålla i rätt position
Ta av grimma
Benställningar för att förhindra tryck på nerver
Benen i nivå och parallella med kroppen om hästen ligger på sidan
Dra fram det undre frambenet för att det inte skall bli för mycket tryck på det
Huvud/hals i ”naturlig” position
Underhåll: Inhalationsanestetika
Isofluran – Används nästan alltid till häst, men vissa upplever att de blir temporärt blinda vid uppvak (även hos katt)
Sevofluran – Mer lättstyrt än isofluran, snabbare uppvak som man inte vill ha på häst
Underhåll: Fördelar Inhalationsanestetika
Snabb induktion och eliminering
Ackumuleras ej
Muskelrelaxation
Lätt att justera narkosdjup jämfört med injektionsanestetika
Underhåll: Nackdelar Inhalationsanestetika
Cirkulations & respirations-depression (ffa vasodilation)
Dålig/ingen analgesi
Miljöpåverkan (isofluran mer än sevofluran)
Uträkning för andningsblåsa
~6 x tidalvolymen
Tidalvolym ~10 ml/kg kroppsvikt
Så blåsans storlek: 60ml x kroppsvikt – 90ml x kroppsvikt
Underhåll; Narkosapparat
Färskgasflöde i början av anestesin ca 10 L/min
Minst 60% syrgas (resten luft), vanligen >80% syrgas
Förgasare på 4–5% tills EtISO börjar stiga – vrid då ner förgasaren till ~2%
EtISO för kirurgi ca 1,3, förutsatt att de är bra premedicinerade, kan vara 0–5
Vid ”steady state” – börja dra ner färskgasflöde (till ca 1 L/100 kg/min)
För snabbare korrigering av isoflurankoncentrationen kan färskgasflödet höjas temporärt under op
Underhåll: Triple drip
Guaifenesin + Ketamin + Xylazin (eller annan alfa2-agonist)
Bra vid korta anestesier, t.ex. CT
Glöm inte syrgas!
Underhåll: Fördel Triple drip
Mindre neg påverkan på cirkulation jämfört med inhalation
Mindre miljöpåverkan jämfört med inhalation
Mjuk övergång från induktion till underhåll
Behöver ej narkosapparat
Underhåll: Nackdel Triple drip
Kräver redistribution/metabolism för uppvak
Mer svårstyrt (långsammare) jämfört med inhalation
Individuell variation
Risk för ackumulering
Intraop: Om hästen blir för ytlig
Höj narkosgas - Höj samtidigt färskgasflöde
Ge ketamin (~ ⅕ av induktionsdosen) - Längre anslagstid än thiopental men ej andningsdeprimerande
Ge thiopental - Snabbt anslag och effektivt/potent
Intraop: Ögon
Ögongel så man fuktar ögonen, kan behövas flera gånger under en op
Intraop: Vätska
Dropp, kristalloid vätska (går ut i vävnad direkt, t.ex. RA) i.v. 5 ml/kg första timmen, justeras sedan efter behov
Intraop: CRI
Analgesi t.ex. morfin, lidokain − Sänker MAC, dvs måste dra ner på isofluranet 20-50%
Intraop: Övervakning
CNS - Anestesidjup Respiration Cirkulation Gaskoncentrationer Blodgaser Övervakningsjournal minst var 10:e minut, gärna var 5:e
Intraop: Övervakning CNS
Reflexer – Har kvar reflexer i början om de sövs med ketamin utan att vara för vakna
Smärtkänsel
Ögonposition – Roterar ofta inåt-neråt, sedan i mitten, och sedan sakta fram och tillbaka (oftast i perfekt djup). Snabbare rörelser -> för ytlig narkos eller nära död
Ögonrörelser
Intraop: Övervakning Respiration
RR
Andningsdjup
Kapnografi
Inandningsslangen skall ligga över utandningsslangen för att de inte t.ex skall andas in kondens
Intraop: Övervakning Crikulation
HR, slh (färg, CRT)
•lodtryck (NIBP, blodigt) – falskt högt om kuff på svansen och hästen på rygg eftersom kuffen då är lägre än hjärtat.
Pulsoximetri (saturation) – Inte helt 100%, för exakt måste man ta blodgasprov från artären
Artärkanyl i ben eller ansikte
EKG
Intraop: Övervakning Gaser
EtISO (utandad isofluran), FiO2 (inandad syrgas)
O2, CO2, pH m.m.
Intraop: Kommunikation
Kirurg säger till innan smärtsamt ingrepp
Anestesör säger till om hästen börjar bli ytlig
Uppvak: Medicinering
Sedering, låg dos (xylazin ges i box, romifidin ges precis när man kopplat bort den från maskinen)
Smärtlindring t.ex. morfin i.m.
Uppvak: Syrgas
10-15 L/min (100% syre)
~30% FiO2
Uppvak: Värme, ljus, utsug
Ej för kallt
Reglerbart ljus
Punktutsug för anestesigaser
Uppvak: Placering
På vänster sida:
Höger sida upp, höger lunga större
Om den legat på rygg eller vänster sida
Samma sida som legat på under narkos - Kompressionsatelektaser
Opererat ben uppåt - Underlättar vid resning
Uppvak: Risker
Luftvägsobstruktion
Lungödem – Misstanke -> ge vätskeutdrivande direkt, i.v
Fraktur
Pareser oftast övergående (Myopati, Neuropati)
Huvudtrauma
Skador öga
Traumatisering av op-område
Kan bli ödematösa i näsan, har nässnorkel för extra syre
Postanestesi
Byt permanentkanyl om gett guaifenesin - Starkt vävnadsretande samt protrombotisk
Täcke om nerkyld/kall
Mat och vatten - Ge så snart som möjligt efter, men skall ha börjat vakna till. Ev. paraffinolja i maten -> motverka förstoppning
Fortsatt plan – Vilken vård behöver patienten (Medicinering vätsketerapi, sårvård/bandagebyte, motion etc)
